Då och då får man höra nån vänsterpartist eller socialdemokrat kritisera jobbskatteavdraget som regeringen infört. Det är ju förvisso inte konstigt. Dessa partiers politik vill ju på olika sätt motverka regeringens arbetslinje och göra det mindre lönsamt att arbeta.
Men vad är då effekterna av jobbskatteavdraget så här långt?
Både Konjunkturinstitutet, SNS, finansdepartementet och Riksrevisionen pekar på tydliga positiva resultat: Sedan det infördes 2007 har antalet personer i arbetskraften ökat med mellan 70 000-100 000 personer. Jobbskatteavdraget är en starkt bidragande faktor till att antalet sysselsatta i Sverige har ökat med drygt 200 000 sedan alliansregeringen tillträdde – och det i ett läge med internationell finanskris och stora problem i världsekonomin.
Jobbskatteavdraget har gjort att lönen efter skatt ökat med 1000 kronor i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent av alla som har ett jobb har lönen efter skatt ökat med över 1 500 kronor varje månad. Det här medför att breda löntagargrupper som t.ex. sjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget.
Vårt välstånd bygger på att människor arbetar, och jobbskatteavdraget är en viktig pusselbit i detta. När ekonomin så tillåter, så hoppas jag att regeringen längre fram kan införa ett femte steg i jobbskatteavdraget. Det leder till fler jobb, att människor vill arbeta längre och mer pengar i plänboken för den enskilde.