Jag vill börja med att tacka Arbetarpartiet för den interpellation de hade lämnat in gällande försörjningskravet, som diskuterads vid gårdagens fullmäktigesammanträde i Umeå.
Regeringen har ju fått hård kritik för förändringen gällande försörjningskravet, trots att bl.a. Socialdemokraterna ville ha ett ännu högre försörjningskrav. Det blev 27.360 kr/månaden jmf med Socialdemokraternas 29.880. Mer än 2500 kr ytterligare i månaden med det socialdemokratuiska förslaget alltså. Trots detta har kritiken varit massiv mot oss moderater och övriga i regeringen, just från S-håll.
Debatten nationellt har präglats av så mycket sakfel, och överdrifter. Men värst har nog sakfelen och överdrifterna varit i Umeå.
Man har från Umeå kommun under hösten basunerat ut att det här berör alltifrån 200 upp till 600 anställda inom kommunen. Att det skulle få allvarliga konsekvenser för verksamheten (sämre äldreomsorg, minskat matutbud m.m.). Många kommunanställda har såklart blivit uppskrämda, och under några veckor har vi kunnat se reportagen i media om befarade konsekvenser och hur enskilda individer oroas för att drabbas. Att de ska utvisas m.m.
Det är ju bara ett problem. Det stämmer inte. Omfattningen stämmer inte alls. Av allt att döma var det ren desinformation som initialt gick ut.
Migrationsverket har redovisat bedömningar över hur det påverkar uppdelat för olika yrkesgrupper. Tex. 83 undersköterskor inom äldreomsorgen, 65 undersköterskor inom sjukvården och 15 sjuksköterskor.
I hela landet.
Arbetarpartiet har gett ännu fler exempel i interpellationen. Att påstå att de nya lönegränserna skulle hota äldreomsorgens funktion är en grotesk överdrift.
När de här nyheterna kablades ut, så fick jag förvånade kommentarer från andra delar av landet. ”Det kan väl inte vara så att alla som berörs i Sverige, råkar vara anställda av Umeå kommun?”
Och vad svarar man på det? Ja, våra tjänstemän tittar på det i detalj, men det här är de uppgifter vi har fått. Det kommer enligt uppgifterna att få allvarliga följer för Umeå kommuns verksamhet. Gällande äldreomsorgen skulle det beröra åtminstone 200 personer. Och att dessa personer snart kommer att tvingas lämna landet (!?). Ett ”jätteproblem”. Enligt kommunala tjänstemän. Uppgifter som sedan fördes vidare av politiker.
Enligt Migrationsverket siffror, så rör det sig alltså om 20 personer i dessa arbetsgrupper som överhuvudtaget är bosatta i Umeå kommun. Inte flera hundra.
Och då är det något enklare att hantera. Man har skrämt upp flera hundra anställda i onödan.
Detta agerande är inte professionellt. Det är inte seriöst.
Nu svarade personalnämndens ordförande Tomas Wennström (S), att man inte kunde ge något svar på hur många det gäller. ”Kommunen har idag ingen siffra på hur många som kommer att beröras”. Trots att man så sent som för två månader sedan sade att det gällde hundratals inom Umeå kommun.
Men om man inte vet – varför gick då Umeå kommun gick ut med helt felaktiga uppgifter, ren skrämselpropaganda, för över två månader sedan? Och stod på sig, när man möttes av ifrågasättande?
När jag för en vecka sedan ställde frågan till Umeå kommuns ansvariga tjänstemän – vid den årliga budgetupptakten Omvärld/Invärld – om hur många det faktiskt gäller, så blev svaret att man inte visste, men att bedömningen var att det åtminstone var fler än 20 personer.
Fler än 20 alltså. Inte 600.