I fredags var jag med på första styrelsemötet med Norrstyrelsen, som har till uppgift att förbereda en ny storregion i Norrland (som förvisso bara blir en uppdelning av Norrland i två mindre storregioner som det ser ut nu). På plats fanns de representanter som partierna utsett från Norrbotten, Västerbotten och delar av Västernorrland.
Innan styrelsemötet hölls föreningsstämma. Och visst blev man ytterligare bekymrad av det här mötet. Till att börja med blev det omedelbart geografisk strid (är någon förvånad?). I styrelsen skulle ett presidium utses med en ordförande och två vice ordföranden och dessa platser är så klart mycket strategiska om man nu vill bilda den här storregionen. Vad händer? Istället för att varje län får var sin plats så dribblas Västerbotten bort fullständigt. Mötet ajournerades för att försöka reda ut frågan. Men nej – det fanns ingen kompromissvilja. Norrbotten tog hand om ordförandeplatsen och Västernorrland tog de två vice ordförandeplatserna. Västerbotten fick ingenting, trots direkta vädjanden. Ingen brydde sig. Så det här bådar ju verkligen gott inför utsikterna att få den här regionen att fungera bra. INTE!
Trots att det med största sannoliket inte blir någon storregion i norr i detta varv, utan tidigast efter valet 2014 så tog övriga partier (vi moderater röstade nej) dessutom beslut om att anställa projektledare och tillsätta 10-15 nya politiska arbetsgrupper (!!!) för att fundera kring hur det skulle kunna funka med en storregion som ska ersätta våra landsting. Man tillsätter alltså en massa nya politiska grupper trots att det förmodligen är onödigt och bortkastat arbete. Och vilka får betala detta? Jo, skattebetalarna så klart.
Avslutningsvis kan jag också lätt förvånad konstatera att de politiker som nu ingår i styrelsen och på föreningsstämman har en konstig tendens att applådera vilt efter varje avslutat sammanträde. Nu har jag ju ’bara’ hållit på med politik i 21 år så jag kanske är ovan – men varför applåderar man? Jag vet inte. Kanske för att man är så förblindad av sin politiska iver att gå emot befolkningens vilja. 9 av 10 vill inte ha den här varianten av storregion i norr – ändå rusar man fram och försöker tvinga igenom det innan människor hinner reagera.
Applåderna blir i det sammanhanget desto mer obehagliga.