Idag hanterade vi ärendet om strategisk plan i Umeå. Jag kan bara djupt beklaga att det blev fullständig oenighet om detta ärende.
Till skillnad från de senaste övergripande dokumenten som antagits i fullmäktige under….låt oss säga 30-40år…. – som vi har lyckats nå bred enighet om – så fick fullmäktige idag ta ställning till FYRA (!!!) olika förslag till strategisk plan. Nu vann de rödgröna slaget – Umeås historia av att finna breda blockövergripande ställningstaganden verkar numera vara ett minne blott med den nya generationen av socialdemokratiska ledare. Huvudfokus är att alla socialdemokratiska nämndsordföranden ska vara nöjda – enighet över blockgränserna har noll prioritet.
Nedan ses mitt inlägg i debatten. Som vanligt gäller att det talade ordet gäller – hann inte med hela inlägget.
Ordförande!
Jag yrkar bifall till den alternativa strategiska planen, som stöds av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Kan bara beklaga det sätt som Socialdemokraterna har valt att hantera processen för att ta fram den strategiska planen. Vi har historiskt försökt vara överens i de stora penseldragen, när det gäller Umeås utveckling. Detta har varit en styrka, och ett närliggande exempel var när vi tog fram de två fördjupade översiktsplanerna för Umeå, och de centrala stadsdelarna som klubbades i KF år 2011. Två planer där vi i stort sett var helt överens om tagen. Ganska unikt, och viktigt i övergripande frågeställningar.
Idag har vi så mycket som tre olika strategiska planer att ta ställning till. Tre.
Allt detta för att Socialdemokraterna kom på den intressanta lösningen att bryta sättet på vilket ärenden bereds i svenska kommuner. I Sverige bereds ärenden av tjänstemännen – sedan fattar politikerna beslut. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen valde helt sonika att skriva ett eget förslag till strategisk plan, utan att tjänstemännen fick bereda frågan. Och vi som skulle vara styrgruppen för arbetet med att ta fram planen – KSAU – fick ett färdigt förslag från (S). Jag beklagar detta – vi moderater är pragmatiska och ser till kommunens bästa, och är vana att göra upp med (S) i de stora frågorna. Men det här arbetssättet vittnar INTE om att de styrande i S är intresserade av breda överenskommelser.
Nog om det.
Nu till innehållet. Vi har alltså valt att lägga fram ett eget förslag tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna.
Syftet med planen är att kommunen ska ha en samlad strategi för att bl.a. kunna nå tillväxtvisionen om 200 000 invånare senast år 2050. För umeåbor, medarbetare i kommunen, investerare, beslutsfattare på olika nivåer och andra läsare av strategiplanen ska det vara tydligt vilka ambitioner och vilka områden som Umeås kommunledning prioriterar för att utveckla kommunen på ett framgångsrikt sätt.
Bakgrund
Umeå växer egentligen för lite. Med drygt 120 000 invånare är Umeå den största kommunen i Norrland, men i ett europeiskt perspektiv är Umeå fortfarande en relativt liten stad. Det är viktigt att komma ihåg. Umeå växer för långsamt i förhållande till riket.
Det var också därför jag nyligen skrev en debattartikel i VK, där jag efterlyste behovet av en offensiv tillväxtpolitik! Umeå har för svag tillväxt i förhållande till riket, men alltför få är medvetna om det i den allmänna debatten. Många politiska partier i Umeå verkar ta tillväxt och framgång för given. Man rycker på axlarna, och det verkar nästan som att luften har gått ur efter kulturhuvudstadsåret 2014. Det är ett allvarligt bekymmer.
Varför ska då Umeå kommun fortsätta växa? Varför är det viktigt? Låt oss genast slå fast att storleken spelar roll. Norra Sverige behöver en stark tillväxtmotor. En kommun som tar på sig ledarskapet i norr och som har förmågan att dra till sig nödvändiga infrastruktursatsningar och företagsetableringar.
Allt fler människor bor i städer. Urbaniseringen är en stark drivkraft. Vid 1900-talets början bodde ca tio procent i städer. Sedan år 2006 bor hälften av jordens befolkning i städer och forskare bedömer att upp till 70 % av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer om 30 år.
Umeå måste bli en vinnare i denna urbaniseringstrend. Det mesta talar för fortsatt geografisk koncentration av boende, företag och arbetsplatser. Människor söker sig till människor. Fler invånare innebär ökad mångfald. En ökad befolkning leder till större arbetsmarknad och bättre karriärmöjligheter. Fler företag kommer att etablera sig här, vi kommer få se en kraftig jobbtillväxt och det leder i sin tur till ökade skatteintäkter – vilket säkrar välfärden.
Moderaternas ambition är att utveckla Umeå till en modern urban miljö där människor kan förverkliga sina livsprojekt i en fördomsfri miljö. I en kommun där fler mår bra, tror på sig själva och vågar gå sin egen väg kommer fler människor också att kunna förverkliga sina drömmar. Självfallet ska vi parallellt erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer utanför staden. Umeå har en omgivande landsbygd som erbjuder ett välkommet komplement till stad och tätorter.
Umeå kommun växer alltså för långsamt. Storlek spelar roll. Alla jobb behövs – privata, statliga, kommunala liksom inom landstinget. Vi måste de kommande åren fortsätta bygga stad, förnya och utveckla Umeå. Vi får aldrig stå still.
Fram till 2028 finns flera yttre faktorer som påverkar Umeå kommuns förutsättningar för framtiden. Globalisering, urbanisering, digitalisering, klimatförändringar och migration, är några av dessa . Följande tio områden är av särskild betydelse under den kommande perioden, som vi från M, L och KD vill lyfta fram:
- Ett utvecklande företagsklimat ger tillväxt. För att nå kommunens tillväxtmål krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen, främst inom tjänstesektorn. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.
- Bostadsbyggande – attraktiva livsmiljöer både i stad och på landsbygd
I Umeå råder bostadsbrist. De närmaste åren ska bostadsbyggandet öka från dagens ca 1000 bostäder till åtminstone 2000 per år. Detta för att ”bygga bort” det underskott som har skapats genom att det under en lång rad av år bara har byggts hälften så många bostäder som behovet har varit. Bostadsbyggande i Sävar, Holmsund/Obbola och Hörnefors ska främjas. Områdena ligger på rimligt pendelavstånd från centralorten och har förutsättningar för en bra kollektivtrafik samt goda sociala miljöer. Goda tillväxtmöjligheter finns också inom befintliga byar inom en rad stråk som pekas ut i den tidigare av KF antagna Fördjupningen för Umeå.
- Valfrihet
Att få välja skola och förskola skapar trygghet. 3 av 4 föräldrar och elever anser det vara positivt att kunna välja skola. Valfriheten i skolan ska värnas. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Det finns ett egenvärde i att individen kan välja skola själv – och inte styras av beslutsfattares godtycke. Därför bör val av skola bli obligatoriskt.
Att veta att man får bra vård när man blir gammal och sjuk skapar trygghet. Allt fler anser att det är rätt att kunna välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare. 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 81 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt. 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med.
- Jämställdhet en strategisk framgångsfaktor
Här finns det en stor potential för utveckling under den kommande perioden. De norra delarna av vårt land har länge haft problem med att lyckas attrahera kvinnor i samma utsträckning som städerna i södra Sverige. Det är ingen nyhet att arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige därtill är kraftigt orienterad mot offentlig sektor. Här behövs en förnyelse av arbetslivet med fler val av olika arbetsgivare för att göra Umeå och vår region mer intressant.
Jämställdhetsfrågor ska prioriteras i det kommunala arbetet.
- Regionalt ledarskap
Ensam är sällan stark, och det är därför viktigt att kommunen verkar på de arenor och i de sammanhang som är gynnsamma för jobb och tillväxt i Umeå. Världen är föränderlig och vi måste hela tiden pröva de samarbeten vi ingår i för att se hur vi får fler jobb, fler satsningar och fler investerare till vår region. Detta gäller såväl regionalt som nationellt.
- En modern arbetsgivare och välfärd i toppklass
En viktig del i kommunens attraktivitet är att vara en modern och god arbetsgivare. Umeå kommun står inför stora rekryteringsbehov. Av landets 290 kommuner hamnar vi på dåligt till när det gäller sjukfrånvaron. Det är ett misslyckande. Sedan 2011 ökar sjukskrivningarna hos de anställda.
- Infrastruktur
Avgörande för att stärka Umeå som tillväxtmotor i norra Sverige är kommunikationsmöjligheterna med omvärlden. Goda flygförbindelser till Stockholm och vidare ut i världen A och O. Nyligen genomfördes en utbyggnad av Umeå Airport. Nästa steg måste vara att fullfölja planerna på nästa etapp, där tanken är att bygga på med ytterligare en våning på flygplatsbyggnaden. En uppgradering av den nuvarande flygplatsen är helt nödvändig för att Umeå ska kunna erbjuda ett starkare nav i det nationella och internationella flygnätverket. Ambitionen måste vara regionalt flyg från Umeå Airport till städer i norra Skandinavien, liksom direktlinjer till några centrala europeiska städer.
Viktigt för en bättre infrastruktur i norr är Norrbotniabanan som skulle bidra till en viktig länk för Umeå norröver men även knyta ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland. Tillsammans med Botniabanan och Tvärbanans upprustning läggs med Norrbotniabanan den sista pusselbiten i ett komplett järnvägsystem längs Norrlandskusten. Systemutbyggnaden ger möjligheter till effektivare godstransporter och arbetsmarknadsregionerna vidgas i betydande utsträckning. Byggandet av Umeås ringled pågår och Västra Länken återstår att färdigställa. Det är viktigt att hela ringleden snarast fullföljs.
Förbindelsen mellan Finland och Sverige över Kvarken blir också viktigare. Midway Alignment of the Bothnian Corridor är ett EU-projekt som skapats för att främja förbindelserna mellan starka, snabbt växande, internationellt betydande regioner som behöver bl.a. en levande färjetrafik (i detta fall Österbotten och Västerbotten). Målet är att förbättra transportrutterna och stödja det existerande multimodala TEN-T nätverket där flera olika transportformer (hav, landsväg, järnväg) redan aktivt används. Förbättrade förbindelser skapar även förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och ökat samarbete mellan Vasa och Umeå och dess tillhörande regioner.
8. Stärk besöksnäringen Arbetet med att stärka Umeås roll som regionalt handels- och servicecentrum fortsätter. En stor och växande näringsgren är handel/restaurang som till stor del är frukten av Umeås snabba tillväxt. Turism och handel är områden där många unga får sitt första jobb, något som är viktigt för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen måste bli bättre på att locka till sig såväl turister som arrangemang och konferenser. Det gäller att ta tillvara de möjligheter som kulturhuvudstadsåret öppnat.Intresset att besöka Umeå förstärks med öppnandet av IKEA liksom shoppingcentret Avion shopping med ca 90 butiker. Viktigt är samtidigt att centrumhandeln kan fortsätta utvecklas och stärkas. Shoppingturism ökar i takt med att handel och turism samarbetar allt mer. Av detaljhandelns försäljning består hela tio procent av de pengar som turister spenderar.
9. Kultur och fritid i toppklass
Fysiska aktiviteter, idrott och stimulans för folkhälsan utgör viktiga inslag i en modern och växande kommun. Strategiska investeringar ska göras inom detta område, i synnerhet i samarbete med det privata näringslivet. Föreningarna fyller en mycket viktig funktion i utvecklingen av Umeå. Det ger oss samtidigt möjligheter att ytterligare profilera Umeå som en attraktiv ungdoms- och idrottsstad. Umeå ska fortsätta vara en attraktiv stad är att människors olika behov av kulturella värden kan tillfredsställas. Effekterna av Kulturhuvudstadsåret ska vi bygga vidare på.
10. Den hållbara staden
Umeå ska vara en kommun som sätter värde i en bra miljö med ren luft, friskt vatten och levande grönområden. En bra miljö är en förutsättning för att människor ska ha god hälsa, men den påverkar också upplevelsen av livskvalitet. Därför är det en viktig faktor för en stads attraktionskraft och i förlängningen för dess möjlighet att utvecklas och växa. En tätt byggd stad ger mindre miljöbelastning jämfört med utspridda städer och landsbygd. Men utbyggnaden behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbar.
För att uppnå det krävs en utbyggnad av kollektivtrafik i kombination med ökade möjligheter att gå och cykla. För kollektivtrafiken är ökad turtäthet är ett viktigt inslag för att göra det mer attraktivt att åka buss. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 40 % bara på några år och vi ser även positivt på att fortsätta satsningen med elbussar. Byggandet av en bro mellan Lundåkern och Bölesholmarna är på väg att genomföras, vilket främjar miljövänliga kommunikationer över älven.