Igår skrev jag om behovet av att sluta bråka i länet om stort som smått, och istället fokusera på att samarbeta. Jag hoppas att fler delar min uppfattning om vad som leder framåt.
I dagens VK, liksom Folkbladet, går det att läsa om Skellefteås synpunkter på Region Västerbotten. Dock har rubrikerna i olika media trissat upp dramatiken, eftersom politikerna i Skellefteå endast tagit beslut om att inleda en dialog med Region Västerbotten om arbetsformer och organisation. Även om intentionen från folkpartiets motionärer helt uppenbart var att Umeå är för dominanta i samarbetet.
Jag välkomnar att vi får en diskussion kring detta, även om det finns flera sidor av myntet. Skulle man välja att prata med politiska företrädare och tjänstemän i Umeå, så är ju uppfattningen att Umeå har för lite inflytande med tanke på att nästan halva länets befolkning bor här.
Men problemet med båda dessa synsätt är att vi inte ska agera som kommunpolitiker i regionförbundet. Vi ska se till hela länets intressen och fler borde anstränga sig för att komma ihåg just detta.
Det råder desutom många missuppfattningar, eller möjligen sprids de medvetet, om att Region Västerbotten sväller och sväller som organisation. Trots att det i grunden handlar om att befintliga tjänster – framförallt stationerade i Umeå – har överförts från länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet i takt med att Region Västerbotten har övertagit dess uppgifter.
Från Moderaterna i Västerbotten anser vi att Region Västerbotten skall vara kvar åtminstone fram t.o.m. valet 2018, då vi i nästa steg eftersträvar bildandet av en större region – en fyrlänslösning i Norrland.
Låt oss nu tillsammans jobba konstruktivt framåt för västerbottningarnas bästa.