Okategoriserade

I dagens VK har vi moderater nedanstående debattartikel införd. Läggs som vanligt upp här på bloggen.

För en levande demokrati – släpp in de politiska ungdomsförbunden på skolorna!

Ungas delaktighet och inflytande i samhällslivet är avgörande för en livskraftig demokrati. Att lyfta fram demokratiska värderingar och visa hur demokrati fungerar i praktiken är lika angeläget. Om vi menar allvar med vikten av att unga engagerar sig i det demokratiska arbetet, så behöver tröskeln för att göra det vara så låg som möjligt. Detta borde gälla särskilt på landets skolor.

De politiska ungdomsförbunden på nationell nivå, från höger till vänster, liksom Sveriges elevkårer har alla uppmärksammat hur svårt det numera är för ungdomsförbunden att komma i kontakt med unga på skolorna, vilket historiskt har varit den viktigaste mötesplatsen. Att besöka skolor, ställa upp bokbord och bjuda in till dialog med förbipasserande elever och kanske värva några medlemmar – har varit ett av de vanligaste sätten för unga att komma i kontakt med ett parti och ett ungdomsförbund. Det är också så som många av dagens förtroendevalda i kommun, region och riksdag först kom i kontakt med politiken.

Ungdomsförbunden vittnar idag om stora problem att besöka skolorna runt om i vårt land. Det har blivit sämre sedan skollagen ändrades år 2018 och beslutanderätten flyttades helt till respektive rektor. Många rektorer väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna och när de faktiskt får komma på besök är detta ofta belagt med så många förbehåll och praktiska detaljer att besöken i praktiken blir svåra att genomföra.

I Umeå är de politiska partierna och ungdomsförbundet bara välkomna vissa dagar och tider. De får maximalt besöka skolan två gånger per termin och de får endast vara två personer som kommer dit från varje organisation. 

Så här kan vi inte ha det. Moderaterna i Umeå har därför lämnat in en motion om detta. Om vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället och i politiken – då kan inte det största hindret för delaktighet vara att landets skolor vägrar att släppa in ungdomsförbunden. Hur ska ungdomar få kunskap om politiska frågor och lära sig respekt för andras åsikter i en demokratisk kontext om de aldrig träffar ungdomsförbunden? Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar och väcka intresse för politik hos unga om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa eleverna? När varje rektor själv får bestämma blir svaret alltför ofta nej.

Möjligheten för ungdomar att träffa politiska partier och deras ungdomsförbund är en viktig demokratifråga. Enligt en slutrapport om Skolvalet 2022, utförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, engagerar elever sig mer politiskt om de har mött politiska partier i skolan. Det handlar både om intresset för politik och att bli medlem i ett parti eller ungdomsförbund.

Det är av yttersta vikt att landets skolor välkomnar de politiska ungdomsförbunden. Detta borde vara en självklarhet för såväl Umeå kommun som för övriga kommuner i landet. Vi uppmanar till öppen dialog i syfte att återigen öppna upp skolorna så att eleverna kan ta del av det demokratiska arbetet i praktiken. Om man inte redan tagit diskussionen lokalt, så är det hög tid att göra det nu.

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Izabel Riedl

Vice ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (M)

Joline Göttfert

Kommunfullmäktigeledamot (M) och ordförande MUF Umeå

Madelene Nord

Kommunfullmäktigeledamot (M)

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2023, som redovisades av Brå förra veckan, visar att 29 procent av de förtroendevalda utsattes för hot, hat och våld under valåret 2022. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de har utsatts.

Men anmälningsbenägenheten till Polisen är tyvärr låg. Totalt 16,3 procent av händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld under 2022 ska ha anmälts till Polisen.

Hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin.

Den vanligaste händelsen 2022 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för det. 5,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag. Andelen som utsatts för det här har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

Vi har tyvärr många exempel på politiker som har utsatts, inte minst i Västerbotten och Umeå. Vi har politiker i Umeå, som fått gå eller går utrustade med personlarm, för att ta ett exempel.

Ett problem i trygghetsarbetet är vanligtvis den otydliga ansvarsfördelningen. Det är en gråzon, mellan partierna och kommunen/regionen. Detta då vi som politiker inte är anställda utan just förtroendevalda.

SKR, där jag är ordförande i beredningen för demokratifrågor, arbetar mycket med dessa frågor och skickade en hemställan i juni 2022 om att regeringen bör förtydliga att kommuner och regioner har ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet, antingen i kommunallagen eller på annat sätt.

SKR har också fått igenom att lagstiftningen skärptes den 1 januari 2020, med hårdare straff för de som hotar och trakasserar förtroendevalda i kommuner och regioner.

Kommuner ska emellertid inte kunna avstå från att arbeta med frågan, genom att skylla på att det är otydligt gällande ansvaret. Men generellt så är det ju så, att stöd till förtroendevalda som utsätts för hot och hat i första hand ges av respektive kommun eller region. SKR är dock ett bra bollplank. Kommuner och regioner kan få stöd och råd av SKR när enskilda förtroendevalda blivit utsatta. SKR erbjuder också utbildningar till såväl säkerhetsansvariga i kommunerna, som förtroendevalda i dessa frågor.

Polismyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans publicerat skriften ”Anmäl alltid hot, hat och våld. Det handlar om demokratin”. Om fler anmäler brott blir det enklare för polisen och säkerhetsansvariga att se mönster och utveckla ett systematiskt arbete för att förebygga och lagföra brott. Det bidrar också till att synliggöra brotten mot politiker. Brott, som i förlängningen är ett hot mot demokratin.

Säkerhetspolisen har gett ut handboken ”Personlig säkerhet” som innehåller råd och stöd till politiskt aktiva, men kan också användas av andra yrkesgrupper.

I Umeå har vi ju sedan några år tillbaka skärpt säkerheten på stadshuset. Förr var det ingen kontroll på vilka som kom in i stadshuset – det var bara att promenera rakt in. Numera (sedan 2016, 2017?) är stadshuset låst efter receptionsdisken. Man måste anmäla sig i receptionen, meddela vem man ska träffa och sedan hämtas man av den man ska träffa. Dte är ett sätt att öka säkerheten. Vi har också tydliggjort att man, då man utsätts för hot eller brott kopplat till politikerrollen, ska meddela säkerhetsenheten.

Välkommet att det också inom kort ska komma på plats en tydlig rutin och struktur för detta arbete i Umeå kommun.

I dag faller mycket mellan stolarna och många förtroendevalda avstår som synes från att polisanmäla, och kan t.o.m. tycka att det litegrann hör till vad man får tåla. Så ska det inte vara: fler förtroendevalda måste anmäla de hot och trakasserier som de utsätts för.

Vår M-ledda regeringen har tidigare beslutat om en ny lag som innebär att investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas. Regeringen har utsett Inspektionen för strategiska produkter (ISP) till granskningsmyndighet.

Utländska direktinvesteringar är helt klart en viktig del av det svenska näringslivets utveckling. Men samtidigt är strategiska förvärv ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå fördelar mot andra stater. Den nya lagen om utländska direktinvesteringar med kompletterande förordningar skapar förutsättningar för att, om nödvändigt, hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.Regelverket träder i kraft den 1 december 2023. Mycket positivt att detta äntligen kommer på plats.

Det har gått 85 år sen Kristallnatten inträffade den 9 november 1938 i Tyskland. En natt där synagogor brändes ned, judiska butiker fick skyltfönster krossade, människor fick sina hem vandaliserade och hundratals judar mördades. De förbrytelser som under de kommande åren skedde har alltsedan dess fått symbolisera människans ondska och människans förmåga att göra omänskliga gärningar.

Antisemitism finns än idag. Tyvärr är den på frammarsch. I december 2018 publicerade EU:s byrå för grundläggande rättigheter en undersökning som visade på en ökad otrygghet bland Europas judar. Undersökningen byggde på svar från 16 000 judar inom EU. 90 procent upplevde att antisemitismen hade ökat de senaste fem åren. 85 procent såg antisemitismen som ett stort problem. Ungefär samma siffror när man tittar på de nedbrutna siffrorna för Sverige.

Under senare år har vi sett att antisemitismen har ökat. Men den senaste månaden har det exploderat. Med Hamas terrorattack, så har världen fått bevittna det värsta massmordet på judar sedan andra världskriget. På flera håll i Europa har antalet antisemitiska hatbrott ökat lavinartat under de senaste veckorna. Synagogor attackeras, Davidsstjärnor klottras på väggar. Judar drabbas av hot och våld.

I Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med nästan 50 procent den senaste månaden.

Antisemitismen är en av historiens äldsta farsoter. Den har genom historien odlat sina konspirationsteorier och nu enar den höger- och vänsterextremister med islamister. Nynazister och extremvänster har länge hotat judar. Nu ökar den hatiska propagandan som sprids av personer med sina rötter i Mellanöstern.

Det är allvar nu. För oss som menar allvar med orden ”Låt oss aldrig glömma”, så är det hög tid att markera på alla plan. När judar återigen utsätts för hot, mord och förföljelser, så är det inte tid för tystnad.

Att påminna och uppmärksamma Kristallnatten en dag som denna är viktigt.

Idag, torsdag 9/11, samlas vi kl. 18.00 på Rådhustorget i Umeå för en manifestation till minne av Kristallnatten och för att manifestera mot den ökande antisemitismen.

I dagens VK kan vi läsa om den oberoende fastighetsutredning som gjorts av företaget Newsec, experter på fastighetsrådgivning och förvaltning, gällande de kommunala fastigheterna i Umeå. I analysen föreslås bl.a. att delar av AB Bostadens bestånd avyttras. Detta för att frigöra kapital och kunna öka underhållet av det befintliga fastighetsbeståndet.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslog i ett gemensamt uppdrag inför budgetfullmäktige i juni, att fortsätta avyttra delar av AB Bostadens bestånd. Förslaget röstades ned av de rödgröna partierna i Umeå.

Vi anser att det kommunala bostadsbolaget har en central roll att spela när det gäller nyproduktion av hyresrätter. AB Bostaden har idag en dominerande andel – omkring 45 procent – av hyresrättsbeståndet i Umeå. Vi vill möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd genom att under de kommande åren fortsätta avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd.

AB Bostaden står inför stora utmaningar – ökad takt av nyproduktion men även ett stort upprustningsbehov av miljonprogrammet, vilket kräver betydande kapitaltillskott. Dagens renoveringstakt måste öka. Affärsmässigheten måste komma i första hand. Ökad upplåning är inget alternativ eftersom kommunen i princip nått utlåningstaket där AB Bostaden ligger på samma nivå som innan avyttringarna 2017. Dessutom kommer ytterligare upplåning att krävas eftersom ca 530 lägenheter ska färdigställas. En betydande försäljning av Bostadens bestånd är därför en nödvändighet för att skapa utrymme för renoveringar, nybyggnationer och minska skuldbördan. Avyttringen bör vara mer omfattande är den som genomfördes 2017. Det minskar dessutom Bostadens dominerande roll på marknaden och släpper in fler förvaltande aktörer som kan dra sitt strå till stacken avseende nyproduktion av hyreslägenheter.

Det var välkommet att vi tillsammans med Socialdemokraterna under 2017 kunde enas om en avyttring av 8 procent av beståendet: 1 601 lägenheter på Mariehem och Carlshem för ca 1,1 miljarder kr. Tio bostadsbolag var då intresserade att lägga bud, så det visar vilka goda möjligheter som ändå finns för att fortsätta en sådan politik.

Kommunalskatten i Umeå är extremt hög. Två kronor högre än jämförbara kommuner. Den är mer än två kr högre än snittet av landets samlade kommuner. Vi moderater vill successivt sänka Umeås extremt höga kommunalskatt – att sänka skatten är för oss en viktig frihets- och rättvisefråga.

Umeåborna ska inte behöva betala mer kommunalskatt än nödvändigt för att säkra våra gemensamma välfärdsåtaganden. Vår ambition är att under en mandatperiod sänka kommunalskatten med en krona. Tyvärr blev vi nedröstade i samband med budgetfullmäktige i juni.

Umeå kommun är nu på väg mot ett åttonde år i rad med överskott. Kommunens resultat efter årets första åtta månader är ett plus på 304 mnkr, och räknar man in de kommunala bolagen så är resultatet för hela Umeå kommunkoncern ett plus på 494 mnkr. Trots flera år med rekordöverskott och en välfylld resultat- och utjämningsreserv, så vägrar de lokala Socialdemokraterna att underlätta för hushållen genom att sänka kommunalskatten i Umeå.

Sänk Umeås höga kommunalskatt!

Moderaterna i Umeå har de senaste två valen lyckats trotsa en negativ rikstrend och gå framåt lokalt. Trots att Moderaterna på riksplanet tappade, så gick vi framåt i Umeå både valet 2018 och 2022.

Nu siktar vi på valet 2026!

Det är nu mindre än tre år kvar till nästa ordinarie val till kommun, region och riksdag. 1048 dagar för att vara exakt. Du kan redan idag visa ditt stöd för ett borgerligt parti som förenar liberalism och konservatism – genom att bli medlem. Om du delar Moderaternas värderingar och vill engagera dig så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken.
Välkommen att bli en del i vårt arbete!

Bli medlem i Moderaterna!

Ett medlemskap i Moderaterna kostar 100 kronor under det första kalenderåret.
Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.

Umeå kommun behandlar i dags delårsrapporten för 2023. Prognosen för helåret är ett plusresultat för kommunkoncernen på 444 miljoner kr.

Bifogar mitt anförande. Det talade ordet gäller emellertid. Hann inte med allt för att jag skulle lyckas hålla tiden.

Anförande. Delårsrapport. 2023-10-30

Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare!

Jag yrkar bifall till KS-förslag att fastställa kommunens delårsrapport för perioden januari-augusti 2023, liksom bifall till de övriga förslagen från kommunstyrelsen.

Kommunens resultat efter årets första åtta månader är ett plus på 304 mnkr. En budgetavvikelse på 82 mnkr, och avvikelsen beror på högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning än vad KF hade budgeterat. Samtidigt ser vi högre kostnader än budgeterat för missbruksvård för vuxna, insatser för barn och unga, vinterväghållning och högre kostnader för pensioner kopplat till inflationen

Förklaringarna till den trots allt positiva budgetavvikelsen i delårsrapporten är redovisad, både i handlingarna och av ekonomidirektören. Oroande är att ett flertal nämnder inte håller budget och dessutom har en prognos på att man inte kommer klara sin budgetram.

Resultatet för hela kommunkoncernen t.o.m. augusti är plus 494 miljoner kr. D.v.s. Umeå kommun inklusive de kommunala bolagen.

Helårsprognosen då? Ja, helårsprognosen för kommunkoncernen är 444 mnkr, varav Umeå kommuns resultat bedöms bli 254 mnkr.

Så resultatprognosen för 2023 är mycket lägre än de två föregående åren, då vi fick All-time high två år i rad. Både 2021 och 2022.

Under de senaste sju åren har dock Umeå kommun redovisat ett positivt resultat. Vi är på väg mot ett åttonde år.

Vi har parallellt en till brädden fylld resultat- och utjämningsreserv, som kan användas vid sämre ekonomiska tider. Vi har gjort sådana överskott i den kommunala ekonomin under senare år, att vi alltså nu inte kan sätta undan mer pengar i resultat- och utjämningsreserven än vad vi redan har gjort. Där har vi nu 860 miljoner kr. Som säkerhet vid sämre ekonomiska tider.

Jämfört med många andra kommuner i vårt land, så är utgångsläget förhållandevis stabilt.

Nationellt

För två veckor sedan sedan så presenterade SKR sin senaste ekonomirapport. I år förväntas negativa resultat i alla regioner utom Region Gotland och i en tredjedel av kommunerna. När och hur mycket inflationen dämpas är avgörande för utvecklingen på sikt. SKR bedömer att resultaten börjar återhämta sig efter 2024, men att regionerna kommer att ha ett sammantaget underskott även 2025. Sektorn sammantaget visar negativa resultat både i år och 2024. Det beror i huvudsak på kraftigt höjda pensionskostnader och prisökningar som i kombination med höga räntor ger tuffa ekonomiska förutsättningar. Men det är framförallt regionernas resultat som bidrar till underskotten i sektorn.

Svensk ekonomi drabbas hårt av den pågående inflationsbekämpningen och BNP faller i år och ökar svagt nästa år. Det bidrar till att tillväxten av skattunderlaget minskar under denna period. I kombination med en hög inflation ger det i reala termer en minskning av skatteunderlaget.

Umeå kommun

Samtidigt brukar jag ta detta tillfälle i akt att påtala att Umeå kommun har två kr högre skatt än jämförbara kommuner och svenska kommuners medelskattesats.

Två kr högre skatt motsvarar omkring 680 miljoner kr mer i verksamheterna per år, än andra kommuner i Sverige. Till detta nettointäkter från vattenkraften på allt ifrån 100 – 200 miljoner kr per år. (I år är prognosen 175 mnkr plus. Bara av vattenkraften.)

Umeå kommun har alltså omkring 850 miljoner kr mer per år att röra sig med än övriga kommuner i vårt land. 850 miljoner kr mer varje år.

Främst beroende på att kommunen har så extremt hög kommunalskatt. Det vore ju ett misslyckande av gigantiska proportioner om Umeå kommun skulle hamna på ett minusresultat. Det borde inte vara möjligt om man har 850 miljoner kr mer än alla andra kommuner. Varje år.

Umeå kommun är i år på väg mot ett plusresultat på 444 miljoner kr.

Självklart finns det utrymme för att låta umeåborna behålla mer av sina egna pengar. Självklart finns det utrymme för att sänka kommunalskatten i Umeå, oavsett om det för stunden råder högkonjunktur eller lågkonjunktur. Men vi får återkomma till det i kommande budgetprocess.

Vi har nu också kunnat ta del av vad regeringens budgetproposition för 2024 innebär. För Umeå kommuns del, så ökade posten skatter och bidrag med 230 miljoner. Det dras dock ned av ökade kostnader för pensioner med -67 mnkr.

Summa summarum: 163 miljoner kr extra för 2024. Tack vare den borgerliga regeringen.

Sedan är vi medvetna om att intäkterna för krafthandeln sannolikt blir något lägre pga lägre elpriser. (-34 mnkr än fastställd budget 2024)

S och MP hade ju i sin budget lagt en noll-budget för 2024.

Men på slutraden står nu i praktiken plötsligt plus 129 miljoner kr. Det är också värt att nämna, när vi blickar såväl bakåt som framåt.

Tack!

Polisen har sedan drygt ett år tillbaka börjat söka igenom kommunala skolor efter droger med polishundar, dels som en del av polisens brottsförebyggande arbete, dels för att öka upptäcktmöjligheten.

Vi moderater tycker att det är positivt och vi ser gärna att det omfattar fler verksamheter i kommunen. I en motion har Joline Göttfert (M) föreslagit att kommunen ska kontakta Polisen för att utveckla samarbetet med att söka efter narkotika i kommunens fastigheter. Det kan exempelvis handla om kommunens fritidsgårdar och idrottsanläggningar, i syfte att säkerställa att det är trygga och drogfria miljöer för unga.

Igår skickade jag in nedanstående fråga inför måndagens KF-sammanträde.

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Skötseln av krigsmonumentet i Sävar

Jag läser i VK (16/9) att det gamla krigsmonumentet i Sävar står och förfaller. Det är ett stort monument till minne av de soldater som stupade både i Sävar och i Ratan 19-20 augusti 1809, i ett av de mer blodiga slagen under kriget mot Ryssland. Monumentet efter Slaget i Sävar uppfördes hundra år senare.

Monumentet är numera i behov av upprustning men varken länsstyrelsen eller Umeå kommun vill tydligen ta ansvar för det.

Minnesmonumentet finansierades och uppfördes år 1909 av militära och privata initiativtagare. Enligt tidningsartikeln så stod Sävar kommun för skötseln fram till år 1972, då man blev en del av Umeå kommun. Men problemet är att Umeå kommun numera inte anser att man har något ansvar för monumentet.

Så här kan vi inte ha det! Vi ska självklart vårda vår historia, och det är ju skamligt att vi låter monumentet förfalla. Sävar kommun skötte om detta fram till kommunsammanslagningen, och det är ett rejält underbetyg om Umeå kommun därefter har valt att avsvära sig ansvaret.

Min fråga till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Delar du min uppfattning att Umeå kommun borde ta på sig ansvaret för skötseln av krigsmonumentet i Sävar?

Umeå 2023-10-25

Anders Ågren

Kommunalråd (M)