Okategoriserade

Umeå kommun visar fortsatt stöd till Ukraina och solidaritet med det ukrainska folket genom att flagga med ukrainska flaggor på Rådhustorget och framför stadshuset idag den 24 augusti – Ukrainas självständighetsdag.

Nedanstående information har publicerats på Umeå kommuns hemsida och jag lägger upp samma sak här på bloggen:

Höjd terrorhotnivå i Sverige

Terrorhotnivån har höjts i Sverige, meddelar Säkerhetspolisen (Säpo). Det handlar om ett försämrat säkerhetsläge och ett högt hot mot landet som bedöms bestå under en längre tid. Lev som vanligt, men var källkritisk och vaksam.

Nivån har höjts från 3 till 4 på en 5-gradig skala, vilket innebär ”högt hot”. Det beror inte på någon särskild händelse, men säkerhetsläget har blivit sämre och höjningen är en signal till alla berörda samhällsaktörer att fortsätta arbeta för att minska risken för terrorattentat. Läs mer om höjningen, hotskalan och vad den innebär:

Höjning av terrorhotnivån till högt hot Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (sakerhetspolisen.se)

Vad innebär det för mig?

• Fortsätt leva som vanligt, men var medveten om att det finns ett ökat hot mot samhället.
• Ta del av korrekt information från myndigheter och andra pålitliga källor, var källkritisk och låt bli att dela obekräftad information och sprida rykten.
• Var också vaksam. Du känner din närmiljö bäst och du uppmanas att tipsa polisen om du märker något där du bor och verkar som avviker från hur det brukar vara. Kontaktuppgifter till polisen finns här:

Frågor och svar om den höjda terrorhotnivån Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (polisen.se)

Vad gör kommunen?

Kommunen följer läget noga och samarbetar med andra myndigheter och aktörer, bland andra länsstyrelsen och polisen, för att kommunen och samhället i stort ska ha god beredskap mot hot och allvarliga händelser. Kommunen arbetar också kontinuerligt med säkerhetsskydd för att stärka beredskapen och säkerheten i kommunens egna verksamheter.

Svensk mjölk- och köttproduktion har betydligt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Svensk mat är klimatsmart!

I Västerbotten finns det goda förutsättningar att producera ännu mer livsmedel än vad som görs idag. För att stärka böndernas konkurrenskraft och öka livsmedelsproduktionen finns det mycket att göra.

Att kriterierna vid offentlig upphandling av livsmedel är i linje med miljö- och djurhållningsreglerna, är ett krav som vi moderater sedan flera år tillbaka lyckats få in i Umeå kommuns upphandlingsregler. Vårt fokus är att uppmuntra lokalproducerade livsmedel och ett av våra uttalade mål är att köttet som serveras på våra skolor och äldreboenden till 100 procent ska vara lokalproducerade.

Moderaterna på nationell nivå driver på för att minska antalet regler och den administrativa bördan för jordbrukare. Moderaterna har både i opposition och i regeringsställning drivit igenom sänkningar av drivsmedelsskatterna och vi vill fortsätta att sänka priset på både bensin och diesel, bl.a. genom sänkt reduktionsplikt från den 1 januari 2024.

Nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen i Sverige är en ökad efterfrågan på svenska produkter. Där har politiker ett stort ansvar, men konsumenter kan också göra skillnad när det handlar om att välja svensk mat i butiker och på restauranger.

Stötta våra bönder genom att handla lokalproducerat!

Renmarkstorget ska byggas om och umeåborna får som en del i den pågående processen tycka till om detta. Många oroar sig för att Stig Lindbergs fontänskulptur ska försvinna och det har blossat upp en debatt om dess framtid. Moderaterna vill därför redan nu meddela att vi har tagit ställning för att den ska få vara kvar. Vi kommer i den fortsatta processen göra allt för att den ska få vara kvar på Renmarkstorget.

Regeringen meddelade innan sommaren att den lägger förslag om en ny lag, vilken ska stoppa utländska företagsköp som kan skada Sverige. Lagen föreslås börja gälla den 1 december 2023.

Det är välkommet och efterfrågat.

Utländska direktinvesteringar är såklart viktiga för Sveriges näringsliv. Det finns samtidigt risker med att utländska aktörer investerar i skyddsvärd verksamhet. Strategiska förvärv är ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå fördelar mot andra stater. Regeringen fattade därför beslut i maj om en proposition med förslag på en ny lag som innebär att investeringar som utgör säkerhetsrisker kan granskas av en särskild myndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas.

Det nya regelverket gör det möjligt att hindra investeringar som kan inverka skadligt på svenska säkerhetsintressen.

Detta finns redan på plats i majoriteten av EU:s medlemsländer.

Bra att Sverige får motsvarande säkerhetskontroller av utländska investeringar!

Igår träffade jag Mats Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten, för ett samtal om företagsklimat, nationell politik, läget i Umeå och vad politiken kan göra bättre lokalt. Ett bra samtal i stort som smått.

Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling. Ett växande Umeå är som bekant i behov av växande och framgångsrika företag. Små, medelstora och stora företag, som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. Detta måste tydligt återspeglas i den lokala kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat.

Företagen i Umeå sysselsätter omkring 35 500 personer, vilket motsvarar 10,5 miljarder kr i skatteintäkter. Om det lokala näringslivet kan anställa 10 ytterligare personer genererar det skatteintäkter som motsvarar en förskoleklass eller sex undersköterskor.

Det borde ligga i allas intresse att kontinuerligt jobba för ett bättre företagsklimat.

Idag öppnas portarna till Noliamässan i Umeå och självklart är vi moderater på plats. Vi håller till på en annan plats än tidigare år – nu finns vi på monterplats nr 2046. Just ovanför Smak på Nolia.

I Västerbotten lyckades vi moderater i senaste valet återigen trotsa rikstrenden och gå framåt. Vi gick framåt i 12 av de 13 kommuner där vi ställde upp med en valsedel. Störst var framgången i Norsjö, där Moderaterna ökade från 1,2 procent till 17,5 procent. Norsjö är en kommun där vi under några mandatperioder saknat en lokalförening, men nu har det förändrats till det bättre. Bjurholm är fortsatt vårt starkaste M-fäste. På regional nivå – i valet till Region Västerbotten – gjorde vi det bästa valresultatet på 84 år. I valet 2026 siktar vi ännu högre.

Så vill du prata politik, ställa frågor eller för den delen bli medlem – hjärtligt välkommen till vår monter!

I dagens VK har jag fått en insändare publicerad. Läggs upp här på bloggen som vanligt.

Skärpta straff för att återupprätta tryggheten och skydda samhället!

Sverige har sedan valet 2022 fått en regering som fokuserar på sakpolitik – den mödosamma resan med att lägga om den politiska kursen har påbörjats. På områden efter område.

Den borgerliga regeringen inleder en historisk offensiv mot brottsligheten och straffsystemet är en del av detta. Dagens system för straff utformades till stor del på 1960- och 1980. Sedan dess har samhället förändrats i grunden. Regeringen har gett i uppdrag att göra en omfattande översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, med nedanstående inriktning:

Skärpning av straffskalorna. Utredaren har i uppdrag att föreslå förändringar så att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens fundament.

Dubbla straff för gängkriminella. Nyligen trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelser. Ytterligare skärpningar – som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk – ska föreslås av utredningen.

Dagens mängdrabatt ska avskaffas. Tidigare i år tog regeringen emot förslag på skärpningar av den s.k. mängdrabatten. Det är steg i rätt riktning. Men regeringen vill låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en betydligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna.

Den övre delen av straffskalan ska användas mer. Hela straffskalan måste utnyttjas i betydligt större utsträckning. Det innebär att normalstraffet för många brott kommer börja ligga nära mitten av straffskalan, i stället för i botten som fallet är idag. Även den övre delen av straffskalan måste användas betydligt oftare.

Ingen presumtion mot fängelse. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden som utgångspunkt vara fängelse. Idag är utgångspunkten den motsatta – att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand. Regeringen vill ta bort den presumtionen.

Mindre hänsyn till den dömdes personliga omständigheter. Idag ska domstolen ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet bestäms. Detta ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse. Ett brottsoffers behov av upprättelse blir inte mindre för att en gärningsman t.ex. blir av med jobbet till följd av sitt brott.

Fler ska häktas. Gränsen för obligatorisk häktning sänktes nyligen till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredningen ska föreslå ändringar som innebär att häktning ska ske i fler fall, för att skydda brottsoffer och säkra bevis.

Åtta år med Socialdemokraterna i regeringsställning var sammantaget åtta bortkastade år i kampen mot kriminaliteten. Den moderatledda regeringen lägger nu om politiken på bredden för att steg för steg återupprätta tryggheten i Sverige.

Anders Ågren

Förbundsordförande

Moderaterna i Västerbotten

Umeå kommun har en hög kommunalskatt. Skatten i Umeå är omkring två kronor högre än flertalet jämförbara kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj där två vuxna arbetar betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt än dem som bor i jämförbara kommuner. Umeåborna borde kunna kräva betydligt mer av service och välfärd med tanke på hur mycket mer pengar de betalar in jämfört med människor som bor i andra kommuner runt om i landet.

Av landets 20 största kommuner har alltså Umeå kommun högst kommunalskatt.

Av dessa 20 kommuner är 17 socialdemokratiskt styrda. Övriga S-styrda kommuner har alltså lägre skatt än Umeå. Vi har en högre kommunalskatt i Umeå utan att kunna påvisa någon generellt högre kvalitet i verksamheterna. Kommunalskatten påverkar alla med en inkomst och är den största enskilda utgiften för svenska familjer. Det finns partier som hävdar att det inte går att sänka skatten av ekonomiska skäl. ”Det går inte att hitta pengarna.” Så är det naturligtvis inte. Det handlar om att prioritera. Kommunalskatten slår hårdast mot dem med låga inkomster, eftersom dessa har små marginaler. I dessa tider med stigande kostnader för boende, drivmedel, livsmedel och energi så är vikten av sänkt skatt ännu större för kommuninvånarna.

I vårt M-förslag för år 2024 ville vi sänka skatten i Umeå kommun med 20 öre och ambitionen är att återkomma med skattesänkningsförslag även kommande år. Medelskattesatsen för landets alla kommuner är 20,88 år 2023. Även efter vår skattesänkning med 20 öre, skulle Umeå kommun alltså ligga 1 kr och 72 öre högre än rikssnittet för landets alla kommuner. Förslaget finansieras bl.a. via ramsänkningar – jmf S/MP – för kommunstyrelsen, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, IF-nämnden samt tekniska nämnden. Tyvärr valde en majoritet i KF att rösta nej till en sänkning av skatten, i samband med budgetfullmäktige i juni.

”Elbrist motsvarande tio kärnkraftverk. Det kan bli realitet vintern 2026-2027 om alla planerade industrisatsningar blir verklighet. Det menar Svenska kraftnät, som slår larm om att elproduktionen måste byggas ut kraftigt de kommande åren.” 

Det är Tidningen Näringslivet, som i en artikel uppmärksammar rapporten från Svenska Kraftnät. Det varnas för skyhöga elpriser, och att elanvändare riskrerar att kopplas bort från elnätet i perioder. Elbristen som därmed kommer uppstå i närtid – utöver läget vi har haft sedan tidigare – beror framför allt på alla de nya gröna industrisatsningar som planeras.

Elkrisen som vi har i Sverige sedan tidigare är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Den dåvarande S-regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet.

När nu industrin liksom samhället i stort efterfrågar betydligt mer el, så måste vi nu öka elproduktionen kraftigt och förenkla tillståndsprocesser. Det är då en välsignelse att vi fått en moderatled regering som ser behovet av detta – och som föreslår åtgärder för att komma tillrätta med problemen.