Okategoriserade

Den M-ledda regeringen har den här veckan lämnat en historisk försvarsproposition till riksdagen som kommer att öka Sveriges och Natos säkerhet.

Propositionen innehåller rejäla satsningar – över 170 miljarder i tillskott till det militära försvaret och 37,5 miljarder till det civila försvaret. Detta innebär att försvarsutgifterna når 2,6 % av BNP år 2028. Detta är en nivå som visar att Sverige menar allvar med sitt åtagande att bidra till den kollektiva säkerheten i vår del av världen.

Vårt land har tredubblat det militära försvarets budget från 2014, och sedan 2020 har den moderatledda regeringen mer än fördubblat den med över 50 miljarder. Det är under Moderaternas styre som de största enskilda satsningarna på försvaret per år har skett. Vi gör detta då Rysslands krig mot Ukraina har visat hur avgörande ett starkt och välutrustat försvar är. Både för att avskräcka och för att kunna försvara det vi håller kärt. Ryssland visar varje vecka upp sin brutala hänsynslöshet i sin krigföring. Städer jämnas med marken, civilbefolkningen ses som legitima måltavlor och energiinfrastrukturen slås sönder med konstanta ryska robot och missilangrepp.

Det civila försvaret ska byggas efter de krav som kriget ställer – vi måste skyndsamt bygga förmågor som stärker Sverige och gör vårt land tryggare. Propositionen innebär ett paradigmskifte för det civila försvaret, med historiska tillskott på 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Vi inför även en ekonomisk ram som skapar nödvändig förutsägbarhet och långsiktighet i planeringen av det civila försvaret.

Med totalförsvarsbeslutet stärker vi både det militära och civila försvaret och etablerar en bättre balans i totalförsvaret – något som tidigare regeringar inte lyckats med. Civilplikten har återinförts för att trygga vitala samhällsfunktioner som kommunal räddningstjänst och energiförsörjning och fler sektorer undersöks. För att bygga ett uthålligt försvar satsar vi på att fylla på förråden med ammunition, luftvärn och förnödenheter. Fyra brigader ska utrustas mer med personal och materiel. Befintlig materiel som exempelvis stridsfordon och stridsvagnar renoveras, modifieras och får sin livstid förlängd.

Denna politik skapar en tryggare framtid för Sverige, och hela Nato. Vi bygger nu ett starkare totalförsvar som stärker svensk, europeisk och allierad säkerhet.

2022 gick en 16-åring in på Delta Gym och sköt ihjäl trebarnspappan Fredrik Andersson. Under tiden som mördaren var anhållen blev han svensk medborgare. Det är direkt stötande. Så ska det inte vara i Sverige.

Den moderatledda regeringen kommer att införa krav – för att bli svensk medborgare – på att:

• Lära sig svenska
• Förstå och respektera vårt lands demokratiska värderingar
• Kunna försörja sig själv
• Ha bott i Sverige i minst åtta år

Och har man begått allvarliga brott eller ljugit i sin ansökan ska man behöva lämna tillbaka sitt svenska pass. Kraven ska gälla alla över 15 år.

Samtidigt stärker vi skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Föräldrar som skickar sina barn utomlands för tvångsäktenskap eller könsstympning kan i dag frånta barnet sitt svenska medborgarskap. Det ska vi ändra på. Ingen ska mot sin vilja, i exempelvis en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap.

Att bli svensk medborgare innebär både rättigheter och skyldigheter. Att vara med och värna vissa viktiga värderingar. Nu uppvärderar vi det svenska medborgarskapet.

I dag för ett år sedan begicks det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. 1 200 människor mördades brutalt och över 200 kidnappades av terroristerna i Hamas.

Vi hedrar minnet av alla offer och våra tankar går till de som fortfarande hålls gisslan. Vi kräver deras omedelbara och villkorslösa frigivning så att de får komma hem i trygghet.

Vi vet att judar i Sverige var utsatta för hot och hat redan innan den 7 oktober 2023. Och sedan dess har läget blivit mycket värre. Många judar berättar om hur de döljer sin judiska identitet på grund av rädsla. Vi kommer aldrig att tolerera hat, hot och våld mot svenska judar.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har regeringen varit tydlig med att arbetet mot antisemitism är en prioriterad fråga. Det är mycket bra. Vi står bakom Sveriges judar och där kommer vi stå kvar – judiska barn och deras föräldrar ska känna sig trygga i vårt land. Antisemitismen hör hemma på historiens skräphög.

Idag släpptes rankingen av kommunernas företagsklimat, som Svenskt Näringsliv publicerar varje år.

Sedan tidigare har jag på bloggen och i andra sammanhang lyft fram att företagen i Umeå sysselsätter över 43 000 personer, vilket motsvarar 13,4 miljarder kronor i skatteintäkter. Detta enligt en sammanställning av Svenskt Näringsliv. Att förbättra det lokala företagsklimatet är såklart centralt för lokal och regional utveckling. Ett växande Umeå är i behov av växande och framgångsrika företag. Små, medelstora och stora företag, som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretag.

Detta måste tydligt återspeglas i den lokala kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat. 

Ett rimligt riktmärke för Umeå borde vara att sikta på topp-10 när det gäller det lokala företagsklimatet i Sverige. Även om vi det senaste året har ökat något i vissa undersökningar, så befinner sig Umeå genomgående på mediokra placeringar.  

Så också i år.

I Svenskt Näringslivs kommunranking 2024 så hamnar Umeå på plats 148 av landets 290 kommuner. Det är förvisso en förbättring med 15 platser sedan föregående år, vilket såklart är bra. Men vi borde prestera betydligt bättre.

En av landets högsta kommunalskatter, konkurrens från kommunen gentemot privata näringslivet, kommunens service och bemötande vid handläggning av företagsärenden, samt attityd bland politiker och tjänstemän till företagande är sådant som tynger resultatet i jämförelse med övriga kommuner i landet.  

När lokala företagare får frågan om vad som borde förbättras är de främsta svaren (maj 2024): Fler bostäder (52%), kortare handläggningstider (45%), bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare (39%), bättre dialog mellan kommunen och företagen (38%) och mer samarbete mellan skolan och de lokala företagen (34%). 

I den årliga undersökningen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), vilken publicerades nyligen – Öppna jämförelser Företagsklimat 2023 – hamnar Umeå sammantaget på plats 88 av 196 kommuner. I kommuner med fler än 40 000 invånare erhåller Umeå plats 27 av 67 kommuner.  

Undersökningen som genomförs av SKR är en kvalitetsmätning av den kommunala myndighetsutövningen och servicen gentemot företag. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på vad gäller myndighetsutövning. Undersökningen omfattar sex myndighetsområden: brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö-och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd. Från och med år 2020 ingår också området upphandling i undersökningen. 

Vi måste sänka kommunalskatten. Vi måste få fart på bostadsbyggandet, genom att bland annat möjliggöra för fler privata aktörer att bidra i byggandet. Vi måste säkerställa god tillgång på mark för etableringar, och här pågår ett arbete. Det behövs verksamhetsmark för industri, handel, kontor och service. Investerare ska kunna få snabba och tydliga besked om lämplig mark för sina verksamheter.  Det är även av central vikt att få fler personer att starta företag, att befintliga företag växer och att fler företag väljer Umeå som lokaliseringsort. En ytterst viktig del i den fortsatta utvecklingen är att bli bättre på att attrahera riskkapital till vår kommun och region.  

Politiker kan inte kommendera fram arbetstillfällen i den privata sektorn. Kommunen kan däremot förbättra villkoren för företagarna och bli bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska kunna våga ta steget att starta eget. Förkorta handläggningstider, införa utmaningsrätt, förbättra dialogen, avveckla osund konkurrens, och genomföra fler upphandlingar. Ett enkelt och effektivt sätt att göra det mer attraktivt att starta upp och driva företag i kommunen är att införa Rättviksmodellen. Med en väg in, mindre byråkrati och enklare regler är det ett sätt att slipa ner trösklarna. Det handlar bland annat om att ta bort förskottsbetalning för tillsyn, och istället införa rådgivande samtal och faktura i efterskott.

Säkerställa kompetensförsörjningen i samarbete med universitet och högskolor, region, näringsliv och övriga kommuner.

Högprioriterat är också att säkerställa goda kommunikationer till och från Umeå, oavsett om man kommer med flyg, tåg, bil eller båt.

Vaknade till nyheten om bilar satta i brand på ett flertal ställen på Haga och Sandbacka. Vid en av platserna skadades även ett intilliggande bostadshus. Polisen har spärrat av på flera platser och utreder ”skadegörelse genom brand, grov skadegörelse genom brand samt mordbrand.”

Återigen bilbränder i Umeå alltså. Tidigare har dessa varit svåra att utreda, men det har av Polisen ibland kopplats till kriminella grupperingar verksamma i Umeå. Återstår att se hur det är denna gång.

De senaste åren har vi sett en allvarlig utveckling i Umeå, med tendenser till social oro i vissa bostadsområden. År 2018 gick debattens vågor höga i Umeå. Vi moderater hade uppmärksammat varningarna om tendenser till social oro i vår kommun gällande våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder och knarkhandel. Ungdomar som rekryterades av äldre brottslingar till kriminalitet. Ökad risk för radikalisering m.m.

Trots goda insatser från både Umeå kommun och Polisen har problemen fortsatt, även om det i perioder kan vara lugnare. Under 2020 skedde 74 bilbränder på olika platser i kommunen, vid tio olika tillfällen. Detta bidrar till ökad otrygghet hos våra invånare. Under 2021, 2022 och 2023 har de misstänkt anlagda bilbränderna fortsatt, i varierande omfattning. Under förra mandatperioden skedde det fyra skjutningar i Umeå och polisen kopplade då ihop dem med kriminella uppgörelser. En ny skjutning skedde i slutet av april 2023, Öst på stan. En man sköts med tre skott, men överlevde. Skjutningen hade kopplingar till kriminella gäng.

Nu hösten 2024 brinner bilar igen.

Umeå har tidigare varit förskonade från tyngre gängkriminalitet, men den organiserade brottsligheten har dessvärre fått fäste även här. Två av gängen som nämns på nationell nivå finns även här. Hösten 2023 bjöd Polisen in politiker och tjänstepersoner i Umeå kommun till ett extrainsatt möte med Umebrå i polishuset. Under mötet informerade polisen om den allvarliga nya utvecklingen, där unga rekryteras till kriminella gäng. Då var bedömningen att ungefär 170 barn och unga i Umeå hade kopplingar till kriminella gäng, men sannolikt var siffran ännu större.

Även många företagare drabbas hårt av brottslighet och det är det största problemet företagen möter när företagsklimatet i Sverige mäts. Det orsakar höga kostnader, gör både företagare och anställda otrygga och kan i värsta fall leda till att verksamheter försvinner. Problem finns även i Umeå. Inget företag ska någonsin behöva överväga att lägga ner sin verksamhet på grund av brottslighet.

Polisen satte under den förra mandatperioden upp kamerabevakning i centrala Umeå, Ålidhem och Ersboda. Grova våldsbrott, delvis öppen narkotikaförsäljning, stölder, skottlossningar på vissa områden liksom annan brottslighet var bidragande till att polisen satte upp kameror.

Bland Umeåborna finns det ett starkt stöd för kamerabevakning. 7 av 10 Umeåbor är positiva till bevakningskameror på brottsutsatta platser. Detta enligt en opinionsmätning från 2022, utförd av analysföretaget Axiom Insight.

Umeå kommun borde också använda sig av möjligheten att sätta upp bevakningskameror. Det kan gälla såväl centrala Umeå som andra stadsdelar. Detta för att avskräcka brott, öka sannolikheten för upptäckt av brott, samt öka tryggheten då kameror signalerar att platsen är väl omhändertagen. Kommunens kamerabevakning ska vara ett komplement till de områden som polisen redan övervakar.

Moderaterna föreslår även att Umeå kommun ska anställa kommunala ordningsvakter. De kommunala ordningsvakternas uppdrag är att upprätthålla allmän ordning och skapa trygghet i kommunen. Ordningsvakter ersätter inte poliser, utan ska användas som komplement till polisiär närvaro. De ska självfallet samverka med övriga viktiga aktörer, däribland den kommunala fältverksamheten och polisen. Ett aktivt brottsförebyggande arbete från socialtjänst och skola är avgörande för att långsiktigt öka tryggheten. En tillgänglig polis i Umeå är för övrigt avgörande för att förhindra och utreda brott.

De kriminella gäng som verkar på nationell nivå har visat sig även i Umeå. Att detta måste motverkas. Brottsligheten måste minska och tryggheten öka. Vi moderater har aldrig blundat för problemen, utan har en tydlig politik för detta. 

Den moderatledda regeringen kommer att göra den största satsningen på forskning någonsin i Sverige. Det innebär att den totala mängd som spenderas på forskning kommer uppgå till 40 miljarder kr vid forsknings- och innovationspropositionens slut år 2028.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att de statliga anslagen för forskning och innovation ska öka med 1,5 miljarder kronor 2025. För 2026, 2027 och 2028 beräknas satsningarna uppgå till 2,5 miljarder kronor, 4 miljarder kronor respektive 6,5 miljarder kronor. Tillskotten föreslås vara permanenta.

Regeringen kommer i den kommande forsknings- och innovationspropositionen att öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Cirka 25 procent av den totala ökningen går direkt till lärosätena – merparten av den övriga ökningen går i nationell konkurrens via forskningsfinansiärerna.

Detta är mycket positivt och viktigt för Sverige som nation. Det är också viktigt för landets lärosäten, däribland i Umeå. Inriktningen av medelstillskotten är mot forskningsinfrastruktur, excellent forskning samt forskning och innovation inom banbrytande teknik.

Det är mycket positivt att regeringen ökar medlen till basanslagen (anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor). Basanslagen är bland annat viktiga för att bygga goda forskningsmiljöer och attraktiva karriärvägar.

Det är för tidigt att säga hur medlen kommer fördelas på enskilda lärosäten. Regeringen återkommer till fördelningsprinciperna i den kommande propositionen längre fram i höst.

Forskning och innovation av hög kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen levererar även på detta område!

Detta är riktigt goda nyheter för Umeå, Västerbotten och övriga delar av norra Sverige. Regeringen avskaffar flygskatten från och med 1 juli 2025.

Sverige har idag en flygskatt som majoriteten av andra länder i EU inte har. Samtidigt är många människor och företag beroende av flyget som transportmedel. Det är viktigt för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft att svenska flygbolag har rättvisa villkor. Dessutom regleras flygets klimateffekter alltmer på EU-nivå, vilket minskar behovet av en nationell flygskatt ur klimathänseende. Vi går från nationella till europeiska styrmedel för flyget. Från och med 2025 kommer också EU:s krav på inblandning att börja.

Regeringen gav idag besked vid en presskonferens om historiskt stora satsningar på infrastruktur och på forskning i de kommande infra- och forskningspropositionerna. Den ekonomiska ramen för infrastruktur innebär en ökning på ca 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare ramen. Och regeringen gör den största satsningen någonsin på forskning vilket innebär att den totala mängd man spenderar på forskning kommer uppgå till 40 miljarder kronor vid forskning- och innovationspropositionens slut 2028

Mycket goda nyheter!

Umeå styrs av två politiska partier: Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

I dagens VK kan vi läsa hur Miljöpartiet och dess gruppledare Nils Seye Larsen (tillika ordförande i kommunstyrelsens Hållbarhetsutskott) i ett pressmeddelande (!) har gått ut och avfärdar planerna på en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa, mellan Västerbotten och Österbotten.

Han gör också bedömningen att kostnaden för en fast förbindelse blir 100 miljarder kronor, vilket verkligen är en nyhet för mig och många andra. Varifrån har han fått den summan? Nåväl.

Det är nästan exakt på dagen ett år sedan Umeå kommunfullmäktige i bred enighet (med undantag för Arbetarpartiet) ställde sig bakom förslaget till Gemensam utvecklingsstrategi mellan Umeå kommun och Vasa stad. I och med detta ställde sig även fullmäktiges ledamöter bakom arbetet med en fast förbindelse över Kvarken, som en av många viktiga delar i strategin. Märk väl – MP röstade ja till den strategin.

Nu – ett år senare – så svänger Miljöpartiet i Umeå gällande frågan om fast förbindelse. Trots att detta är en mycket viktig del av Umeås långsiktiga arbete för att stärka vår region, och förbindelserna mellan Finland, Sverige och vidare till Norge och Atlanten.

Trots att Miljöpartiet ställde sig bakom den gemensamma strategin med Vasa för ett år sedan, så försöker man nu medvetet sätta krokben för vårt gemensamma arbete med Finland, med Vasa och Österbotten.

Intet nytt under solen. Miljöpartiet i Umeå är ett ständigt återkommande hot mot Umeås utveckling och tillväxt. De var emot ringleden (trots att det var den enskilt viktigaste delen för att komma tillrätta med luftproblematiken i Umeå), de motarbetar flyget och flygplatsen, de motarbetar satsningar på vägar och bilen och gör allt för att försvåra för den majoritet av befolkningen som är beroende av ett fungerande trafiksystem med plats även för bilen. Och nu tar de strid mot vårt arbete med möjliggörandet av en fast förbindelse över Kvarken.

Jag kommer att lyfta detta till kommunfullmäktige i någon form. Ett av de två styrande partierna i Umeå tar nu alltså avstånd från arbetet med en fast förbindelse över Kvarken. Ett arbete som kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) dessutom är starkt engagerad i.

Så vad blir följden av detta då?

Hoppar Miljöpartiet nu av samarbetet med Socialdemokraterna i Umeå, med två år kvar till nästa val? För det kan ju omöjligen fortsätta som vanligt efter det här skadliga utspelet.

Bra för demokratiarbetet – det ska bli enklare för de politiska ungdomsförbunden att släppas in på skolorna i Umeå!

Idag har ett enigt kommunfullmäktige beslutat att bifalla en motion från Madelene Nord (M) och Joline Göttfert (M), med syftet att underlätta för de politiska ungdomsförbunden att släppas in på skolorna. Det är mycket positivt.  Det visar också att partierna ser betydelsen av att enklare än idag kunna ge möjlighet för ungdomsförbunden att besöka skolor och träffa skolelever i Umeå.

Om man som ung vill påverka och ha inflytande på riktigt – då ska man engagera sig i ett politiskt ungdomsförbund.

Det bästa – och viktigaste – Umeå kommun kan göra för att uppmuntra ungas demokratiska engagemang är att göra det enkelt för Umeås skolelever att komma i kontakt med ungdomsförbunden och ge ungdomsförbunden goda förutsättningar att verka.

Då gäller det att göra det enklare för ungdomsförbunden att komma in på våra skolor. Idag är det inte enkelt. I Umeå är de politiska partierna och ungdomsförbundet bara välkomna vissa dagar och tider. De får maximalt besöka skolan två gånger per termin och de får endast vara två personer som kommer dit från varje organisation.

Nu är det länge sedan jag själv var ung, och gick på gymnasiet. Men på den tiden, i slutet av 80-talet i Örnsköldsvik på Parkskolan, så fick man söka upp rektor eller studierektor på dennes kontor, och be om lov att sätta upp bokbord och anmäla externt besök. Det var aldrig något problem att få tillstånd för bokbord, även om kampanjen skulle göras bara några dagar senare.

Skolan välkomnade vårt engagemang, oavsett från vilket ungdomsförbund det var.

Att besöka skolor, ställa upp bokbord och bjuda in till dialog med förbipasserande elever och kanske värva några medlemmar – har historiskt varit ett av de vanligaste sätten för unga att komma i kontakt med ett parti och ett ungdomsförbund.

I min roll som ordförande i SKR:s demokratiberedning så diskuterar vi detta återkommande. De politiska ungdomsförbunden på nationell nivå, från höger till vänster har alla uppmärksammat oss på hur svårt det är för ungdomsförbunden att komma i kontakt med unga på skolorna.

Det har blivit sämre sedan skollagen ändrades 2018 och beslutanderätten flyttades helt till respektive rektor. Många rektorer runt om i landet väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna och när de faktiskt får komma på besök är detta ofta belagt med så många förbehåll och detaljer att besöken blir svåra att genomföra.

Så här kan vi inte ha det. Om vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället och i politiken. Om vi vill att unga ska få ökad delaktighet – då kan inte det största hindret för delaktighet vara att skolorna själva helst inte vill släppa in ungdomsförbunden.

Umeå kommun ska nu efter dagens beslut ändra sin policy för besök från ungdomsförbund, i syfte att underlätta för skolelever att kunna träffa ungdomsförbunden på skolorna.