I måndags samlades lokala moderater för den traditionella julavslutningen i Umeå. I år fick vi ett mycket uppskattat besök av Moderaternas partisekreterare Karin Enström, som talade om det politiska läget och vägen framåt.
Moderaterna i Umeå har de senaste två valen lyckats trotsa en negativ rikstrend och gå framåt lokalt. Trots att Moderaterna på riksplanet tappade, så gick vi framåt i Umeå både valet 2018 och 2022.
Antalet kandidater på valsedlarna har också ökat val efter val. Många vill bidra. Trots att vi ofta befinner oss i en märklig medieskugga lokalt, så hittar vi andra vägar att nå ut till väljarna. Inte minst via sociala medier.
Det ger uppenbarligen goda resultat. I valet 2022 nådde vi det nästbästa resultatet för M sedan 1950-talet i Umeå. Det är resultatet av hårt arbete och ett framgångsrikt lagarbete.
I dagens VK skriver jag på insändarplats tillsammans med Sveriges äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Läggs som vanligt upp här på bloggen.
Kvalificering till välfärden för nyanlända och icke-medborgare
Resultatet av en stor invandring tillsammans med en nästan kravlös integrationspolitik har lett till segregation, arbetslöshet och dåliga skolresultat i Sverige. Därför genomför Moderaterna nu en omläggning av politiken för att stärka drivkrafterna till arbete, egen försörjning och ökad sammanhållning i samhället.
En omfattande invandring kombinerat med en nedmontering av arbetslinjen under det socialdemokratiska styret har skapat en ohållbar situation. När vi fick väljarnas förtroende att vända utvecklingen hade Sverige lägst tillväxt i hela EU, den fjärde högsta arbetslösheten och den sämsta ekonomiska utvecklingen sedan 90-talet. För att värna vår välfärdsmodell är Sverige i stort behov av strukturreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Ett arbete är mer än bara en försörjning, det är arbetsgemenskap, egenmakt och världens bästa integrationsåtgärd. Men det är också grunden för att finansiera vår gemensamma välfärd.
En viktig del handlar om att införa en kravbaserad integrationspolitik, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället.
Den bärande idén för Moderaterna är att det alltid ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Ytterligare en punkt i Tidöavtalet uppfylldes när regeringen beslutade att se över kvalificeringen till välfärden.
Kvalificeringen innebär skärpta villkor för personer som kommer till Sverige som nyanlända, samt icke-medborgare som redan befinner sig i Sverige. Vår utgångspunkt är att den som kommer till Sverige inte omedelbart ska få tillgång till förmåner och ekonomiskt bistånd utan att först jobba och göra rätt för sig.
Syftet är dels att minska risken för att migranter väljer Sverige på grund av generösa bidragssystem, dels att stärka drivkrafterna att snabbt komma i arbete och få egen försörjning för att motverka utanförskap och långvarigt bidragsberoende.
Att upprätthålla arbetslinjen är en ödesfråga för Sverige. Utanförskapet ser annorlunda idag jämfört med tidigare. I dag är allt fler arbetslösa födda utanför Europa, allt fler saknar utbildning. Under 2022 fick cirka 300 000 personer ekonomiskt bistånd. Av dessa fick nästan hälften långvarigt bistånd och arbetslöshet var den vanligast förekommande orsaken. Detta ställer höga krav på dagens politik och lösningar för att bryta utanförskapet. Lösningar som Socialdemokraterna varit helt oförmögna att leverera de senaste åtta åren. För samtidigt som vi nu återupprättar arbetslinjen är det påtagligt tyst från socialdemokratin. Vet ens de socialdemokratiska valarbetarna vad Magdalena Anderssons syn på bidragstak och kvalificering till välfärden är?
För att stärka drivkrafterna till arbete ytterligare vill vi införa krav på aktiviteter för att få ekonomiskt bistånd så att man inte längre passivt kommer kunna försörja sig genom bistånd. Vi vill också införa ett bidragstak för hur mycket bidrag en enskild eller familj kan få utbetalt från bidragssystemen.
Tillsammans utgör detta en kraftig omläggning av Sveriges migrations-, arbetsmarknads- och bidragspolitik. Det skapar vår tids arbetslinje med ett tydligt fokus på att bryta utanförskapet och ett återupprättande av det gamla svenska samhällskontraktet; gör din plikt, kräv din rätt – i den ordningen.
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)
Jag vill börja med att tacka Arbetarpartiet för den interpellation de hade lämnat in gällande försörjningskravet, som diskuterads vid gårdagens fullmäktigesammanträde i Umeå.
Regeringen har ju fått hård kritik för förändringen gällande försörjningskravet, trots att bl.a. Socialdemokraterna ville ha ett ännu högre försörjningskrav. Det blev 27.360 kr/månaden jmf med Socialdemokraternas 29.880. Mer än 2500 kr ytterligare i månaden med det socialdemokratuiska förslaget alltså. Trots detta har kritiken varit massiv mot oss moderater och övriga i regeringen, just från S-håll.
Debatten nationellt har präglats av så mycket sakfel, och överdrifter. Men värst har nog sakfelen och överdrifterna varit i Umeå.
Man har från Umeå kommun under hösten basunerat ut att det här berör alltifrån 200 upp till 600 anställda inom kommunen. Att det skulle få allvarliga konsekvenser för verksamheten (sämre äldreomsorg, minskat matutbud m.m.). Många kommunanställda har såklart blivit uppskrämda, och under några veckor har vi kunnat se reportagen i media om befarade konsekvenser och hur enskilda individer oroas för att drabbas. Att de ska utvisas m.m.
Det är ju bara ett problem. Det stämmer inte. Omfattningen stämmer inte alls. Av allt att döma var det ren desinformation som initialt gick ut.
Migrationsverket har redovisat bedömningar över hur det påverkar uppdelat för olika yrkesgrupper. Tex. 83 undersköterskor inom äldreomsorgen, 65 undersköterskor inom sjukvården och 15 sjuksköterskor.
I hela landet.
Arbetarpartiet har gett ännu fler exempel i interpellationen. Att påstå att de nya lönegränserna skulle hota äldreomsorgens funktion är en grotesk överdrift.
När de här nyheterna kablades ut, så fick jag förvånade kommentarer från andra delar av landet. ”Det kan väl inte vara så att alla som berörs i Sverige, råkar vara anställda av Umeå kommun?”
Och vad svarar man på det? Ja, våra tjänstemän tittar på det i detalj, men det här är de uppgifter vi har fått. Det kommer enligt uppgifterna att få allvarliga följer för Umeå kommuns verksamhet. Gällande äldreomsorgen skulle det beröra åtminstone 200 personer. Och att dessa personer snart kommer att tvingas lämna landet (!?). Ett ”jätteproblem”. Enligt kommunala tjänstemän. Uppgifter som sedan fördes vidare av politiker.
Enligt Migrationsverket siffror, så rör det sig alltså om 20 personer i dessa arbetsgrupper som överhuvudtaget är bosatta i Umeå kommun. Inte flera hundra.
Och då är det något enklare att hantera. Man har skrämt upp flera hundra anställda i onödan.
Detta agerande är inte professionellt. Det är inte seriöst.
Nu svarade personalnämndens ordförande Tomas Wennström (S), att man inte kunde ge något svar på hur många det gäller. ”Kommunen har idag ingen siffra på hur många som kommer att beröras”. Trots att man så sent som för två månader sedan sade att det gällde hundratals inom Umeå kommun.
Men om man inte vet – varför gick då Umeå kommun gick ut med helt felaktiga uppgifter, ren skrämselpropaganda, för över två månader sedan? Och stod på sig, när man möttes av ifrågasättande?
När jag för en vecka sedan ställde frågan till Umeå kommuns ansvariga tjänstemän – vid den årliga budgetupptakten Omvärld/Invärld – om hur många det faktiskt gäller, så blev svaret att man inte visste, men att bedömningen var att det åtminstone var fler än 20 personer.
Umeå kommun ska inte inleda några samarbeten i diktaturer där mänskliga rättigheter kränks, och eventuella pågående samarbeten i diktaturer ska avslutas. Kommunen ska inte heller ha samarbeten i länder som hotar Sverige eller kränker våra territoriella gränser. Det är den huvudsakliga innebörden i det M-förslag som debatterades i Umeå fullmäktige denna vecka. Tyvärr blev motionen inte bifallen.
Även om utrikespolitik är en fråga för den nationella nivån, så väljer vi på kommunal nivå vilka vi ska samarbeta med – och våra val spelar roll.
Världens demokratier är på tillbakagång. Fred och demokrati är inte självklarheter.
Vi moderater i Umeå anser att Umeå kommun gör mest nytta med att i första hand samarbeta med städer i andra demokratier. Så stärker vi de demokratiska nationerna och institutionerna. Det är också den absolut vanligaste strategin bland svenska kommuner och regioner.
Den förkärlek som Umeå kommun haft till samarbeten i diktaturer som Ryssland, Kina och Vietnam sticker ut i en svensk kontext. Och tron på att det på något sätt ska stärka världens demokratier. Nu påstås de konkreta samarbetena i Ryssland och Kina vara avslutade och det är i så fall positivt.
Det som har hänt, är historia. Frågan är nu hur Umeå kommun agerar framöver. Vi borde kunna enas om att diktaturer som exempelvis Ryssland, Kina och Iran är länder som kommunens verksamheter inte ska inleda samarbeten med.
Tyvärr fick vi inte bifall till vår motion, så frågan kommer att komma upp till förnyad debatt längre fram.
Hade tidigare i veckan denna debattartikel införd i NIV. Lägger upp den här också. Undertecknad tillsammans med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall och min M-kollega Andreas Löwenhöök i Skellefteå.
Stärk hela vårdkedjan för barn och unga
Alla barn har rätt till en ljus och trygg framtid. Regeringen vidtar nu en rad åtgärder för att stärka barnets bästa. Det är ett paradigmskifte inom svensk politik, och en nödvändighet för att säkerställa att vi som samhälle alltid står på barnens sida.
Sverige är ett av världens främsta välfärdsländer men trots det har vi allvarliga problem med våld mot barn. Varje år dödas omkring fem barn i Sverige av sin förälder. Det är fullständigt oacceptabelt och ett misslyckande från samhällets sida.
Under många år har det rapporterats om allvarliga brister när barn och unga placeras i samhällets vård. Brister i kvaliteten innebär betydande risker för barns och ungas utveckling och hälsa, deras skolgång och framtidsutsikter. Därtill har vi en situation där allt fler barn och unga rekryteras till de kriminella gängen samtidigt som socialtjänsten inte ges rätt förutsättningar att gå in med tidiga insatser till följd av dagens reaktiva socialtjänstlag.
Sedan vi klev in i Regeringskansliet för lite mer än ett år sedan har det blivit allt tydligare att det fram tills nu har gjorts alldeles för lite för att stärka barns röster och rättigheter. Det vill den här regeringen ändra på. Vår prioritering är tydlig; barnets bästa ska alltid väga tyngst. Under det gångna året har vi därför:
Lagt fram propositionen ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende” som innebär att barn och unga som befinner sig på ett skyddat boende blir egna rättighetsbärare och inte bara ses som medföljande till den vårdnadshavare som flyr till skyddat boende. Det betyder att barnen får rätt till skolgång, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. Förslaget innebär också att vi begränsar umgängesrätten för den våldsutövande föräldern och möjliggör för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseadress. Barn ska inte kunna tvingas till att umgås med en våldsam förälder.
Satsat på att stärka hela vårdkedjan för barn och unga. Vi skriver fram en ny förebyggande socialtjänstlag, vi stärker kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention och satsar på skolsociala team, familjehem och föräldraskapsstöd. Vi arbetar för att bryta sekretessen mellan skola, polis och socialtjänst så att de kan dela relevant information om barn som är i behov av stöd. Vi stärker också säkerheten, tryggheten och vårdkvalitén på SiS-hemmen och ser behovet av att göra samma sak på HVB-hemmen. Barn som är placerade i samhällets vård ska alltid få den vård som de har rätt till.
Arbetat för att stärka LVU-placerade barn och ungas rättigheter och säkerställa deras rätt till en trygg och ljus framtid. Den tidigare regeringen genomförde de lagändringar i LVU som kommit att kallas lex lilla hjärtat, men de ändringarna var långt ifrån tillräckliga. Barnets rätt och principen om barnets bästa är prioriterade områden för Tidöpartierna. Vi skriver därför fram en ny LVU-lagstiftning där ambitionen är att barn i högre grad ska bli egna rättighetsbärare och att barnets bästa alltid ska vara ledande i frågor som rör omhändertagande av barn.
Studieförbundet Ibn Rushd med sina kopplingar till islamistiska miljöer borde självfallet inte erhålla en enda krona av skattebetalarnas pengar. Moderaterna i Umeå har under ett flertal år röstat nej, när ärendet om fördelning av pengar till studieförbunden har varit uppe i kulturnämnden. Ibn Rushds kopplingar till Muslimska Brödraskapet är välkända.
Nu har det kommit nya avslöjanden om Ibn Rushd. Folkbildningsrådets granskning har visat att Ibn Rushd undervisat barn i sjuårsåldern om sharia, att barnaga är acceptabelt, att homosexualitet är en synd och om antisemitiska konspirationsteorier.
Förbundet har enligt ett inslag i TV4 använt sig av av publikationen ”The Upbringing of Children in Islam” som ”handlar om barnuppfostran och där det finns texter som behandlar vid vilken ålder som barnaga är acceptabelt, att homosexualitet anses vara en synd, att olika typer av gärningar som mord, otrohet och stöld ska straffas bland annat genom stympning och dödsstraff samt avsnitt som bygger på antisemitiska konspirationsteorier.”
”– Det vi har kunnat se är att de har brustit i efterlevnaden av de grundläggande villkoren som rör bland annat demokrati och mänskliga rättigheter, säger Linda Stridsberg, chefsjurist på Folkbildningsrådet till TV4 Nyheterna.”
Det får vara nog nu. Umeå kommun ska inte betala ut några skattemedel överhuvudtaget till denna organisation.
December inleddes med mer än dubbelt så höga elpriser i hela landet jämfört med förra månaden. En påminnelse om vikten av planerbar el – för klimatet, elförsörjningen och plånboken.
Den moderatledda regeringen har en tydlig plan för ny kärnkraft i Sverige senast 2035:
Ett tydligare finansiellt ansvar för staten – ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang
En kärnkraftssamordnare tillsätts
Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045 – utbyggnad som skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer
Ny svensk kärnkraft senast 2035 – minst två storskaliga reaktorer ska finnas på plats senast 2035
Dessutom har regeringen redan vidtagit ett flertal viktiga åtgärder för ny kärnkraft: det energipolitiska målet är ändrat, fler reaktorer på fler platser tillåts, förenkling av tillståndsprocessen är på gång och kreditgarantier för ny kärnkraft är på plats.
Många skolor och förskolor vittnar om återkommande skadegörelse. Lokalmedia rapporterar om att Maja Beskowskolan i Umeå nu vill införa kamerabevakning, med anledning av återkommande skadegörelse och bränder. Vi moderater är positiva till att införa kamerabevakning på Maja Beskowskolan.
Moderaterna föreslog redan för ett år sedan att kamerabevakning skulle införas på Maja Beskowskolan, men förslaget röstades ner i för- och grundskolenämnden. Ökad kamerabevakning i Umeå kommuns skolor skulle vara positivt för arbetet med att förebygga skadegörelse och andra brott.
Moderaterna har i flera år lagt förslag kring ökad kamerabevakning i kommunen och har bland annat föreslagit att behovet av kamerabevakning av kommunala fastigheter ska inventeras i Umeå, på platser där unga befinner sig.
I dagens VK har jag och vår vice gruppledare Lena Andersson fått en debattartikel publicerad. Läggs som vanligt upp här på bloggen.
Rekryteringen till kriminella gäng måste brytas nu
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge, där allt fler unga vistas i den kriminella miljön. Äldre kriminella tar kontakt med yngre personer, i syfte att rekrytera dem in i gängen. På nationell nivå är det cirka 1 725 barn under 18 år som ingår i de kriminella gängen. Samtidigt finns det ett stort mörkertal som inte går att beräkna. Gängen finns etablerade i hela landet, och numera även i Umeå. Enligt Polisen kan de koppla omkring 170 unga personer till miljön med organiserad brottslighet. I början av året låg samma siffra på 100 personer, vilket visar på en stor ökning.
Läget är extremt allvarligt. Att bekämpa gängkriminaliteten i Sverige är en av politikens absolut viktigaste uppgifter. På nationell nivå har regeringen en tydlig strategi för att bekämpa de kriminella gängen. Det handlar om slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.
För att klara det sistnämnda krävs en omläggning av det brottsförebyggande arbetet så att inga fler unga dras in i gängkriminaliteten. Insatserna görs brett över hela linjen; på socialtjänsten, föräldrarna, skolan och på idrotts- och fritidsverksamhet.
Regeringen gör t.ex. en stor satsning på fritidskort för barn och unga. Fritidsaktiviteter, som exempelvis idrott, har en starkt brottsförebyggande effekt. Från och med nästa år avsätts 200 miljoner kronor årligen på utökade hembesöksprogram. Familjer vars barn befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet ska få bättre, tydligare och tidigare hjälp från samhället. 400 miljoner kronor ska därför gå till föräldraskapsstöd, som kombineras med ökat föräldraansvar.
En ny förebyggande socialtjänstlag tas fram, som till skillnad från dagens reaktiva lag gör det möjligt för socialtjänsten att gå in med tidiga insatser innan det är för sent. Den nya lagen väntas vara på plats sommaren 2025. Regeringen satsar också på att socialtjänsten ska ställa om till att arbeta mer förebyggande, på skolsociala team och på lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar. Utöver det görs ett historiskt stort anslag till SiS för att höja tryggheten, säkerheten och stärka vårdkvaliteten.
Nu har regeringen presenterat ett nytt paket för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng:
Samverkansstruktur för arbete med barn och unga i grov kriminalitet, som knyter samman nationell, regional och lokal nivå.
Möjlighet till fotboja för unga som vårdas på grund av brottslighet eller koppling till grov kriminalitet ska utredas.
Förkortad utredningstid för utvidgad ungdomsövervakning.
Förstärkningsteam inom socialtjänsten för att stötta socialtjänsten i särskilt utsatta kommuner.
Fler platser och höjd säkerhet på SiS. Tungt kriminella ungdomar ska på sikt flyttas över till särskilda ungdomsfängelser, men förstärkningar måste göras här och nu i befintlig verksamhet då allt fler och allt yngre ungdomar är i behov av placeringar på SiS.
På lokal nivå behöver också fler åtgärder göras för att bekämpa den grova kriminaliteten, liksom rekryteringen till densamma. Moderaterna i Umeå har genom åren lagt en rad förslag för att öka tryggheten i Umeå. Vi vill bland annat se ökad kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser och av kommunens fastigheter, anlita kommunala ordningsvakter och införa frivilliga slumpvisa drogtester på Umeås gymnasieskolor som en del i skolans förebyggande arbete. Tyvärr har våra förslag inte fått stöd av majoriteten i Umeå.
Polisens larmrapporter till oss i Umeås brottsförebyggande råd (UmeBrå) under hösten har dock gett en gemensam lägesbild för alla ledande politiker i Umeå. Det är därför positivt att en omfattande satsning nu sker inför 2024, genom att kommunfullmäktige förändrar redan fastställda ramar för ett flertal nämnder och tillskjuter extra pengar just för att förstärka det förebyggande arbetet. Den extra satsningen är möjlig, tack vara att den M-ledda regeringen i sin budget för 2024 har tillfört 10 miljarder kronor i de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Att vi nu under bred politisk enighet ökar våra gemensamma insatser för att stärka det brottsförebyggande arbetet i Umeå är positivt.
Den organiserade brottsligheten har allt för länge tillåtits breda ut sig i samhället. Vi måste göra allt vi kan för att bekämpa den och återbygga tryggheten i samhället.
Full fart på dagens fullmäktigesammanträde i Umeå.
Inledde dagen med att tala om vikten av ungas delaktighet, och att det måste bli enklare för partiernas ungdomsförbund att kunna besöka kommunens skolor. Om vi verkligen menar allvar med att fler unga ska bli delaktiga i det politiska och demokratiska arbetet.
Dagordningen i övrigt på sammanträdet är lång. Kollektivtrafik, välfärdsbrottslighet, parkeringar i centrum, ökade insatser för att motverka gängkriminalitet och förebygga att unga dras in i kriminalitet, lokala ordningsföreskrifter och mycket, mycket annat.
Nedan kommer mitt inlägg som jag hade på frågan om ungas delaktighet. (det talade ordet gäller, som vanligt. Jag hann inte med allt jag hade förberett i skrift.)
Ordförande, ledamöter!
Ungas delaktighet och inflytande i samhällslivet är avgörande för en livskraftig demokrati. Ungas delaktighet är viktig för Umeå kommun.
Men jag skulle vilja lyfta fram det allra viktigaste när det gäller ungas inflytande och delaktighet. Det saknas helt i diskussionen.
Det gäller den roll som våra politiska ungdomsförbund har. Om man som ung vill påverka och ha inflytande på riktigt – då ska man engagera sig i ett politiskt ungdomsförbund. Oavsett om det gäller SSU, MUF, LUF eller något annat ungdomsförbund. Då får man direkt kontakt med dem som på riktigt bestämmer, istället för att gå omvägen via olika projekt. Som parti så har ju vi löpande kontakt med vårt ungdomsförbund här i Umeå, i stora som små frågor. Det är ju en viktig instans, inför att vi som parti ska ta beslut som rör unga i Umeå.
Det bästa – och viktigaste – Umeå kommun kan göra för att uppmuntra ungas engagemang är att göra det enkelt för Umeås skolelever att komma i kontakt med ungdomsförbunden. Och då gäller det att göra det enklare för ungdomsförbunden att komma in på våra skolor. För idag är det inte enkelt.
I min roll som ordförande i SKR:s demokratiberedning så diskuterar vi detta återkommande. Senast förra månaden. De politiska ungdomsförbunden på nationell nivå, från höger till vänster har alla uppmärksammat hur svårt det är för ungdomsförbunden att komma i kontakt med unga på skolorna.
Det har blivit sämre sedan skollagen ändrades 2018 och beslutanderätten flyttades helt till respektive rektor. Många rektorer väljer att vägra ungdomsförbunden tillträde till skolorna och när de faktiskt får komma på besök är detta ofta belagt med så många förbehåll och detaljer att besöken blir svåra att genomföra.
I Umeå är de politiska partierna och ungdomsförbundet bara välkomna vissa dagar och tider. De får maximalt besöka skolan två gånger per termin och de får endast vara två personer som kommer dit från varje organisation.
Så här kan vi inte ha det. Om vi vill att ungdomar ska engagera sig i samhället och i politiken. Om vi vill att unga ska få ökad delaktighet – då kan inte det största hindret för delaktighet vara att skolorna själva helst inte vill släppa in ungdomsförbunden.
Hur ska ungdomar få kunskap om politiska frågor, och på riktigt få lära sig att påverka, om de aldrig träffar ungdomsförbunden? Hur ska ungdomsförbunden kunna attrahera nya medlemmar och väcka intresse och engagemang hos unga om de förvägras möjligheten att komma till skolorna och träffa eleverna?
Enligt en slutrapport från MUCF om Skolvalet 2022, så engagerar elever sig mer politiskt om de har mött politiska partier i skolan. Det handlar både om intresset för politik och att bli medlem i ett parti eller ungdomsförbund.
Det är av yttersta vikt att landets skolor välkomnar de politiska ungdomsförbunden. Detta borde vara en självklarhet för såväl Umeå kommun som för övriga kommuner i landet.
Det är dags att öppna upp skolorna så att eleverna kan ta del av det demokratiska arbetet i praktiken. Det kostar ingenting extra – varken projektpengar eller projektanställningar.
Det krävs bara lite god vilja. Det är det viktigaste vi kan göra för att uppmuntra ungas engagemang i Umeå.
