Igår träffade jag Mats Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västerbotten, för ett samtal om företagsklimat, nationell politik, läget i Umeå och vad politiken kan göra bättre lokalt. Ett bra samtal i stort som smått.
Att förbättra det lokala företagsklimatet är centralt för lokal och regional utveckling. Ett växande Umeå är som bekant i behov av växande och framgångsrika företag. Små, medelstora och stora företag, som genom arbetstillfällen och skattepengar till det offentliga bidrar till en god välfärd. Detta måste tydligt återspeglas i den lokala kommunpolitiken för ett bättre företagsklimat.
Företagen i Umeå sysselsätter omkring 35 500 personer, vilket motsvarar 10,5 miljarder kr i skatteintäkter. Om det lokala näringslivet kan anställa 10 ytterligare personer genererar det skatteintäkter som motsvarar en förskoleklass eller sex undersköterskor.
Det borde ligga i allas intresse att kontinuerligt jobba för ett bättre företagsklimat.
Idag öppnas portarna till Noliamässan i Umeå och självklart är vi moderater på plats. Vi håller till på en annan plats än tidigare år – nu finns vi på monterplats nr 2046. Just ovanför Smak på Nolia.
I Västerbotten lyckades vi moderater i senaste valet återigen trotsa rikstrenden och gå framåt. Vi gick framåt i 12 av de 13 kommuner där vi ställde upp med en valsedel. Störst var framgången i Norsjö, där Moderaterna ökade från 1,2 procent till 17,5 procent. Norsjö är en kommun där vi under några mandatperioder saknat en lokalförening, men nu har det förändrats till det bättre. Bjurholm är fortsatt vårt starkaste M-fäste. På regional nivå – i valet till Region Västerbotten – gjorde vi det bästa valresultatet på 84 år. I valet 2026 siktar vi ännu högre.
Så vill du prata politik, ställa frågor eller för den delen bli medlem – hjärtligt välkommen till vår monter!
I dagens VK har jag fått en insändare publicerad. Läggs upp här på bloggen som vanligt.
Skärpta straff för att återupprätta tryggheten och skydda samhället!
Sverige har sedan valet 2022 fått en regering som fokuserar på sakpolitik – den mödosamma resan med att lägga om den politiska kursen har påbörjats. På områden efter område.
Den borgerliga regeringen inleder en historisk offensiv mot brottsligheten och straffsystemet är en del av detta. Dagens system för straff utformades till stor del på 1960- och 1980. Sedan dess har samhället förändrats i grunden. Regeringen har gett i uppdrag att göra en omfattande översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, med nedanstående inriktning:
Skärpning av straffskalorna. Utredaren har i uppdrag att föreslå förändringar så att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens fundament.
Dubbla straff för gängkriminella. Nyligen trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelser. Ytterligare skärpningar – som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk – ska föreslås av utredningen.
Dagens mängdrabatt ska avskaffas. Tidigare i år tog regeringen emot förslag på skärpningar av den s.k. mängdrabatten. Det är steg i rätt riktning. Men regeringen vill låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en betydligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna.
Den övre delen av straffskalan ska användas mer. Hela straffskalan måste utnyttjas i betydligt större utsträckning. Det innebär att normalstraffet för många brott kommer börja ligga nära mitten av straffskalan, i stället för i botten som fallet är idag. Även den övre delen av straffskalan måste användas betydligt oftare.
Ingen presumtion mot fängelse. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden som utgångspunkt vara fängelse. Idag är utgångspunkten den motsatta – att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand. Regeringen vill ta bort den presumtionen.
Mindre hänsyn till den dömdes personliga omständigheter. Idag ska domstolen ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet bestäms. Detta ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse. Ett brottsoffers behov av upprättelse blir inte mindre för att en gärningsman t.ex. blir av med jobbet till följd av sitt brott.
Fler ska häktas. Gränsen för obligatorisk häktning sänktes nyligen till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredningen ska föreslå ändringar som innebär att häktning ska ske i fler fall, för att skydda brottsoffer och säkra bevis.
Åtta år med Socialdemokraterna i regeringsställning var sammantaget åtta bortkastade år i kampen mot kriminaliteten. Den moderatledda regeringen lägger nu om politiken på bredden för att steg för steg återupprätta tryggheten i Sverige.
Umeå kommun har en hög kommunalskatt. Skatten i Umeå är omkring två kronor högre än flertalet jämförbara kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj där två vuxna arbetar betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt än dem som bor i jämförbara kommuner. Umeåborna borde kunna kräva betydligt mer av service och välfärd med tanke på hur mycket mer pengar de betalar in jämfört med människor som bor i andra kommuner runt om i landet.
Av landets 20 största kommuner har alltså Umeå kommun högst kommunalskatt.
Av dessa 20 kommuner är 17 socialdemokratiskt styrda. Övriga S-styrda kommuner har alltså lägre skatt än Umeå. Vi har en högre kommunalskatt i Umeå utan att kunna påvisa någon generellt högre kvalitet i verksamheterna. Kommunalskatten påverkar alla med en inkomst och är den största enskilda utgiften för svenska familjer. Det finns partier som hävdar att det inte går att sänka skatten av ekonomiska skäl. ”Det går inte att hitta pengarna.” Så är det naturligtvis inte. Det handlar om att prioritera. Kommunalskatten slår hårdast mot dem med låga inkomster, eftersom dessa har små marginaler. I dessa tider med stigande kostnader för boende, drivmedel, livsmedel och energi så är vikten av sänkt skatt ännu större för kommuninvånarna.
I vårt M-förslag för år 2024 ville vi sänka skatten i Umeå kommun med 20 öre och ambitionen är att återkomma med skattesänkningsförslag även kommande år. Medelskattesatsen för landets alla kommuner är 20,88 år 2023. Även efter vår skattesänkning med 20 öre, skulle Umeå kommun alltså ligga 1 kr och 72 öre högre än rikssnittet för landets alla kommuner. Förslaget finansieras bl.a. via ramsänkningar – jmf S/MP – för kommunstyrelsen, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, IF-nämnden samt tekniska nämnden. Tyvärr valde en majoritet i KF att rösta nej till en sänkning av skatten, i samband med budgetfullmäktige i juni.
”Elbrist motsvarande tio kärnkraftverk. Det kan bli realitet vintern 2026-2027 om alla planerade industrisatsningar blir verklighet. Det menar Svenska kraftnät, som slår larm om att elproduktionen måste byggas ut kraftigt de kommande åren.”
Det är Tidningen Näringslivet, som i en artikel uppmärksammar rapporten från Svenska Kraftnät. Det varnas för skyhöga elpriser, och att elanvändare riskrerar att kopplas bort från elnätet i perioder. Elbristen som därmed kommer uppstå i närtid – utöver läget vi har haft sedan tidigare – beror framför allt på alla de nya gröna industrisatsningar som planeras.
Elkrisen som vi har i Sverige sedan tidigare är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.
Den dåvarande S-regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet.
När nu industrin liksom samhället i stort efterfrågar betydligt mer el, så måste vi nu öka elproduktionen kraftigt och förenkla tillståndsprocesser. Det är då en välsignelse att vi fått en moderatled regering som ser behovet av detta – och som föreslår åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Igår sade Turkiets president Erdogan ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato.
Målmedvetet arbete ger resultat.
Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.
Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.
Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.
När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.
Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.
Om du delar Moderaternas värderingar, så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken. Välkommen att bli en del i vårt arbete! Ett medlemskap i Moderaterna kostar 100 kronor under det första kalenderåret.
Jag ser ibland att mjölken ifrågasätts i massmedia, av vissa politiker och även på skolor och andra offentliga kök.
Nu senast var det Aftonbladets ledarsida, som hade en märklig ledartext igår.
LRF listade för två-tre år sedan tio punkter om fördelarna med svensk mjölkproduktion. Dessa är värda att spridas:
1. Tack vare friska kor och skickliga mjölkbönder har svensk mjölk låg klimatpåverkan (44 procent lägre än världsgenomsnittet). Friska kor mjölkar mer och mer mjölk ger lägre påverkan per kilo mjölk.
2. Svenska mjölkbönder bidrar till ekosystemtjänster som kolinlagring och pollinering som är värda miljarder för samhället.
3. Sverige behöver fler betande djur. Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet. En tredjedel av dessa marker betas av djur från våra mjölkgårdar.
4. Svenska mjölkkor är bland de friskaste i världen och användning av antibiotika på svenska mjölkgårdar är noga kontrollerad och världsunikt låg.
5. Kor omvandlar gräs, som vi människor inte kan äta, till näringsrik mjölk som är bra både för hälsan och miljön.
6. Svenska mjölkprodukter är gott, näringsrikt och mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag.
7. Mjölk och mjölkprodukter är bra för hälsan och kopplat till en minskad risk för några av våra vanligaste folksjukdomar, t.ex. diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.
8. Mjölkbönderna är motorn på landsbygden och varje mjölkbonde genererar i snitt ytterligare fem jobb.
9. Mjölkproduktionen skapar arbetstillfällen och är en förutsättning för en levande landsbygd med skola och livsmedelsbutiker.
10. Sverige behöver 120 000 fler mjölkkor för att uppnå 100 procent självförsörjning (dvs 38 procent fler kor). Detta skulle skapa 6 665 nya arbetstillfällen.
För några dagar sedan så presenterades SOM-institutets årliga undersökning om allmänhetens åsikter. Denna visar att en överväldigande majoritet – 69 procent – vill ha mycket hårdare fängelsestraff.
Det speglar mycket väl den uppfattning som även Moderaterna framför.
Vi ser det även i andra frågeställningar. 86 procent av svenska folket vill se skärpta straff för gängkriminella. Bara 5 procent är emot.
Det är förövrigt precis lika många kvinnor som män önskar se skärpta straff. Stödet är lika stort bland såväl yngre som äldre.
Budskapet från svenska folket är tydligt.
Moderaterna och regeringen genomför nu en total omläggning av den svenska kriminalpolitiken. Det behövs. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen i vårt land, men betydligt hårdare straff och utbyggda fängelser är en bra början.
Det var åtta långa bortkastade år med S och MP i regeringsställning.
Sänkt skatt är en frihets- och rättvisefråga! Kommunalskatten i Umeå är två kronor högre än jämförbara kommuner. Den är mer än två kr högre än snittet av landets samlade kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj i Umeå – där två vuxna arbetar – betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt, än dem som bor i jämförbara kommuner.
Men umeåborna ska inte straffas för att de råkar ha politiker som inte kan prioritera. Glöm inte att det är människor med låga inkomster som drabbas hårdast av hög kommunalskatt.
Vi moderater vill under den kommande fyraårsperioden sänka skatten med 1 krona. Vi ville – tillsammans med KD – börja med 20 öre i ett första steg för 2024, men blev nedröstade i fullmäktige.
Två kr högre skatt motsvarar 686 miljoner kr mer i verksamheterna per år, än andra kommuner i Sverige. Till detta kommer nettointäkter från vattenkraften i Umeå som för nästa år är budgeterat till 189 miljoner kr. Umeå kommun har alltså hissnande 875 miljoner kr mer per år till sitt förfogande.
Umeås politiker har nästan 900 miljoner kr MER PER ÅR, att röra sig med för att klara verksamheten, än politiker i landets övriga kommuner.
Håll kvar denna siffra i huvudet, när vi i den offentliga debatten i Umeå diskuterar 2 miljoner, 5 miljoner eller 10 miljoner mer eller mindre till den ena eller den andra verksamheten.
Trots detta, så får vi rapporter om dåliga arbetsvillkor, hög sjukfrånvaro inom vissa områden. Äldreomsorgen hade förra året en sjukfrånvaro på 9,4 procent och individ- och familjenämnden en sjukfrånvaro på 9,1 procent. Och det är också en korrekt bild. Trots extremt mycket mer pengar än övriga kommuner totalt sett, så blir resultatet i Umeå kommun på många områden dålig arbetsmiljö. Men orsaken är inte att det saknas pengar i kommunens budget på totalen, utan det är i så fall hur man prioriterar, och hur man organiserar och leder arbetet.
Det är inte rimligt att just umeåborna ska betala så mycket mer i skatt för samma verksamhet, än invånarna i landets övriga kommuner.
Umeåborna måste få politiker som är BÄTTRE på att prioritera.
Umeåborna måste få politiker bättre på att HUSHÅLLA med skattepengarna.
Socialdemokraterna avskaffade under förra mandatperioden Värnskatten på riksnivå. Man sänkte alltså för de allra rikaste – de som tjänar över 61 000 kr/månaden. Det är hög tid att skatten sänks också i Umeå. För alla umeåbor. Umeås pensionärer, Umeås låginkomsttagare, Umeås medelinkomsttagare – de förtjänar också sänkta skatter. Moderaterna i Umeå sänker skatten för att det är rätt och rättvist. Vi sänker skatten för dom som arbetar och för dom som har arbetat.
Det är inte bara välmående kommuner i södra och mellersta Sverige som har lägre skatt. För så går ju ibland argumentation i den lokala debatten – men även i norra Sverige sticker Umeå ut bland de större städerna. Örnsköldsvik, Skellefteå, Luleå, Boden, Östersund, Sundsvall – alla klarar faktiskt av att bedriva verksamheten med lägre skatt.
Det är ju ALLA jämförbara kommuner i landet, som har lägre kommunalskatt än Umeå kommun. Av de 20 största städerna, så har ALLA lägre skatt än Umeå, och 18 av dessa är alltså Socialdemokratiskt styrda.
Umeå är en fantastiskt fin kommun, men den skulle bli ännu mer attraktiv för människor om vi också kunde ha ett RIMLIGT skattetryck. Det är EN viktig del av att vara en attraktiv kommun.
