Sociala medier inför valet 2018

Det spekuleras mycket om sociala medier kopplat till valrörelsen. Självklart kommer de att spela roll och med all sannolikhet mer i kommande än i tidigare valrörelser. Sociala medier möjliggör en kommunikation som man bara kunde drömma om förr i tiden. Samtidigt har myntet såklart två sidor. Tyvärr. Förekomsten av hot och trakasserier ökar och blir ett allt större problem. Därför hoppas jag att lagstiftningen skärps snabbt, så att det blir lättare att lagföra de ljusskygga individer som ägnar sig åt sådant.

Men vad man än tycker om sociala medier – det finns både plus och minus –  så kommer det att vara en betydelsefull arena i den politiska debatten och inte minst under valrörelsen. Folkbladet gjorde innan sommaren en sammanställning över politikernas genomslag i Västerbotten på sociala medier. Jag har ganska många som följer mig på sociala medier (bilden ovan), men jag hoppas naturligtvis att ännu fler väljer att följa vad jag gör. Såväl på min blogg som på instagram, twitter, snapchat etc.

Så jag upprepar vad jag brukar säga med jämna mellanrum: följ mig gärna på sociala medier!

Alla delar av kommunen viktiga för tillväxten!

I dagens VK kan vi läsa om de spännande planerna gällande byggande av bostäder som finns för Holmsund. Det är självklart oerhört positivt! Umeå är en av landets mest expansiva kommuner. En tillväxt, där kommundelarna Holmsund-Obbola, Sävar och Hörnefors har en viktig roll att spela. Umeå kommun måste naturligtvis uppmuntra och stödja byggande i olika delar av kommunen. Oavsett det gäller initiativ från privata aktörer eller för den delen det kommunala bostadsbolaget.

Hösten 2011 drog vi politiskt upp riktlinjerna för kommunens framtids utveckling och tillväxt med nya översiktsplaner. Där hanteras strategiska frågor som bostadsbebyggelse, handel och service, trafikstrategi, infrastruktur, kulturmiljöer etc.

I den politiska debatten kan man lätt få intryck att all tillväxt i Umeå förväntas ske i stadens centrum, och att man glömt bort våra kommundelar – våra invånare och företag som inte finns i stadens centrala stadsdelar. Men så är det självfallet inte! Tillväxt i de centrala stadsdelarna står ju inte i motsats till kommundelarnas utveckling.

Umeå är en fantastisk kommun att leva och verka i. När siktet är inställt på ökad befolkningstillväxt så gäller detta inte bara förtätning av stadskärnan, utan även en stark utveckling i våra kommundelar – Holmsund-Obbola, Sävar och Hörnefors. Oavsett var man råkar bo i kommunen, så ska man kunna dra nytta av fortsatt tillväxt.

 

Sänkt skatt ökar människors frihet och minskar politikers makt!

Vid kommunfullmäktigesammanträdet i juni behandlades Umeå kommuns budget för 2018. Vid den slutgiltiga voteringen så stod Moderaternas förslag mot Socialdemokraternas/Miljöpartiets budgetförslag. Den avgörande skillnaden var skattenivån. Vi moderater föreslog en sänkning för år 2018 med 20 öre.

I vårt moderata budgetförslag sparade vi på kulturnämnden, tekniska nämnden, samt kommunstyrelsens anslag för att nämna några delar. En försäljning av kommunens ”tomma lokaler” till ett värde av 20 mkr, avveckling av Kvinnohistoriskt Museum för 12 mkr samt en lång rad av andra förslag. Totalt var det besparingar för 50 mkr jämfört med de styrande partierna S & MP.. Det skullefrigöra ett utrymme som möjliggör en sänkning av kommunalskatten med 20 öre.

Tyvärr blev det som väntat nedröstat. Men det är hög tid att sänka skatten i Umeå! Vi är sämst av landets 20 största kommuner i detta sammanhang. Det finns ingen koppling mellan hög kommunalskatt och hög kvalitet i verksamheterna. Av de 20 största kommunerna i landet är 13 styrda av Socialdemokraterna med samarbetspartier. ALLA dessa kommuner har lägre skatt än Umeå. Likaså de sex kommuner som är Alliansstyrda. De flesta har dessutom betydligt bättre resultat på slutraden än vad Umeå kommun har.

Oftast glöms det bort i den allmänna debatten att människor med små inkomster är de som beskattas allra hårdast. Kommunalskatten slår hårdast mot dem med låga inkomster, eftersom dessa har små marginaler.

Sänkt skatt ökar människors frihet, och minskar politikers makt.

Vi använder omkring 550 miljoner kr mer per år i våra verksamheter än jämförbara kommuner. Det vore ju snarast en världssensation om Umeå kommun inte skulle kunna spara en liten del av dessa pengar, och sänka skatten! Vi moderater vill se en stegvis sänkning av kommunalskatten. Även med vår sänkning kommer vi fortfarande att ligga högst av alla jämförbara kommuner, så Umeå kommun har en lång väg att vandra.

Stärk samarbetet mellan Vasa och Umeå ytterligare!

Jag har den här veckan tillbringat några dagar i Vasa, som faktiskt är Umeås närmaste stad rent geografiskt. Först två dagar för överläggningar med företrädare för Vasa Stad om bl.a. färjetrafiken som drivs i ett gemensamt bolag. Därefter möten med ledande politiker och tjänstemän vid Österbottens förbund. Vi kommer att ha de sista genomgångarna nu på förmiddagen i Vasa. Igår hade vi samtal med bl.a. landskapsstyrelsens ordförande, tillika riksdagsledamoten Joakim Strand (bilden nedan).

Anders Ågrens foto.

Vikten av samarbete över Kvarken mellan Umeå och Vasa, mellan Västerbotten och Österbotten, är ingen ny fråga. Vi har en lång gemensam historia. På de senaste åren har samarbetet gått in i ett alltmer intensifierat samarbete, som kan ses inom olika sektorer. Ett gemensamt färjebolag och ett gemensamt hamnbolag mellan städerna Vasa och Umeå är två sådana exempel. Resenärerna på Wasaline och färjan Wasa Express blir glädjande nog fler och fler, och siffrorna slår nu våra egna förhoppningar.  

Handeln och transporterna i regionen över Kvarken är viktig för både Sverige och Finland. En välfungerande infrastruktur mellan norra Sverige och Finland är viktig för såväl våra stora industriföretag som för det växande antalet mindre och medelstora företag som verkar på båda sidorna av Kvarken. Den stora ökningen av antalet personresor visar att även privatpersoner har ett stort behov av en effektiv färjetrafik.

Det finns en oerhörd potential i att binda samman Vasa och Umeå ytterligare. Det handlar inte enbart om kommunikationsfrågor, även om arbetet med att säkerställa en långsiktigt fungerande färjeförbindelse med ny färja är högprioriterad för de närmaste åren. Och viktigt att understryka att det inte bara är en fråga för de två städerna. Det handlar om hela transportkorridoren. Det handlar om utvecklandet av E12-korridoren som löper från Finland genom Sverige och vidare till Norge och Atlantkusten. Vi är politiskt överens om vikten av att skapa goda förutsättningar för att stärka korridorens utvecklingsmöjligheter.

Men frågan är bredare än så. Det handlar dessutom om att fördjupa samarbetet mellan våra städer och län inom forskning, kompetensutveckling, samarbeten inom hälso- och sjukvård m.m. Det skulle stärka båda sidor av Kvarken och gynna vår region oerhört. För att detta skall fungera och bli framgångsrikt måste det politiska arbetet hålla ihop och jobba koordinerat i frågor av regional och nationell karaktär – inte minst när det gäller att påverka våra nationella regeringar – i både Sverige och Finland.

Umeå och Vasa, liksom våra län Västerbotten och Österbotten, har mycket att vinna på ett ännu mer intensifierat samarbete!

 

Samarbete för att stärka norra Sverige

För ganska precis ett år sedan samlades de politiska kommunledningarna för de största städerna i norra Sverige till överläggningar på temat ”Människor och framtid i norra Sverige”. Vi träffades den gången i Örnsköldsvik, och de städer som fanns på plats var: Umeå, Luleå, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall och Östersund. Både de ledande majoritets- och oppositionsföreträdarna var inbjudna.

Det var verkligen på tiden, och stort tack till Övik som stod bakom initiativet. Jag har länge efterlyst en tätare dialog och samarbete mellan se stora städerna i norr.

Denna gång träffas vi i Sundsvall.  Måndag-tisdag.

En av många saker som diskuterades vid vår första träff var ”bilden” av norra Sverige. Tyvärr något som lämnar mycket i övrigt att önska. Vi kan se massmedia i kraftig omvandling, regionalredaktioner som försvinner och bilden av ”Norrland” i massmedia är ofta negativ. Bara det begreppet är ju i sig märkligt. ”Norrland/norrlänningar”. Som att de som lever och verkar i norra Sverige är en homogen grupp – därtill ofta generellt beskrivet som en enda plats som i grunden präglas av subventioner, avfolkning, och problem.

Detta trots att norra Sverige egentligen inte är annorlunda än övriga delar av Sverige. De allra flesta i norr bor i städer. Ca 70-75 procent. Det gäller att kunna erbjuda attraktiva stadsmiljöer som människor vill bo och verka i även i norr.

Så bilden av norra Sverige är helt klart en av flera saker som vi får kämpa med för att göra våra städer/omgivande regioner mer attraktiva för investerare, företag och människor som funderar på var de ska bosätta sig.

På återhörande!

Betyg tidigare

En viktig förutsättning för goda kunskapsresultat är att vi följer upp resultaten kontinuerligt. Den 11 februari 2015 presenterade regeringen och Alliansen en kompromiss kring en försöksverksamhet med betyg från grundskolans årskurs 4. Skolor runt om i landet, i områden med olika socioekonomiska förutsättningar, ska få delta i försöket. Skolorna ansöker hos Skolverket om att få delta i försöksverksamheten som startade 2017. Moderaterna anser att betyg är ett viktigt verktyg för att tydligt ange hur elever ligger till och sänder viktiga signaler om stödbehov. Med betyg ökar också skolans fokus på kunskapsresultaten.

Skolverket presenterade i januari 2017 en utvärdering av betygen som infördes från årskurs sex. Utvärderingen visar att drygt hälften av lärarna upplevde att elevernas motivation var högre efter att betygen från årskurs sex införts. Bland eleverna uppger 80 procent att de arbetade hårdare när de vet att de får betyg. I utvärderingen framkom det att många lärare ansåg att betygen gjort det lättare att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd.

Moderaterna anser att Umeå kommun självklart bör gå vidare med möjligheten att ge betyg till eleverna redan från årskurs fyra. Därför vill vi att Umeå kommun, genom så många grundskolor som möjligt, ska delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Förvaltningen borde få i uppdrag att i dialog med kommunens grundskolor inleda det arbete som behövs för att ett flertal skolor i Umeå snarast ska kunna skicka in ansökan om deltagande i försöksverksamheten. Tyvärr röstade fullmäktige ner vårt uppdrag i samband med budgetfullmäktige i måndags.

 

Övertoner i debatten

På måndag tar kommunfullmäktige i Umeå slutgiltigt ställning till förslaget om att avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd. Från Moderaterna är vi nöjda med att det äntligen finns en bred majoritet i fullmäktige som står bakom förslaget. Vi har ju som bekant länge drivit frågan, och vi har även haft med det i vårt valmanifest. Det kommer att stärka AB Bostadens ekonomiska muskler– både för att möjliggöra ökade underhållsinsatser och för att öka nyproduktionen av hyresrätter.

I resten av Sverige är detta inte någon ideologisk särskiljande fråga. Det är numera lika vanligt i S-styrda kommuner som i borgerligt styrda kommuner att avyttra delar av de kommunala bostadsbolagen. Intressant att vänsterkrafter i Umeå försöker få det till en ideologisk debatt. Det är det nämligen inte.

S-styrda Luleå har under senare år tagit beslut att avyttra delar av beståndet hos det kommunala bostadsbolaget, för att få ekonomiska muskler att kunna öka nyproduktionen. Samma sak har man vid två tillfällen gjort i S-styrda Skellefteå. Samma beslut har tagits i S-styrda Östersund. Detta är inte något som är kontroversiellt i Sverige. Som en artikel visade i Dagens Samhälle för lite mindre än ett år sedan, så är det snarast en trend. 2016 bedömdes bli ett rekordår, där allmännyttan säljer bostäder till privata hyresvärdar: ”Runt 20 kommunala bostadsbolag har i år fattat beslut eller börjat processen med att sälja delar eller hela sitt bestånd till privata hyresbolag. Det motsvarar över 14 000 lägenheter.  Bolagen säljer oftast för att kunna bygga nytt.”

Den här affären är bra för Umeå och bra för AB Bostaden. Vi får dessutom in en ny aktör – Heimstaden – som investerar över en miljard i vår kommun. Det öppnar också upp för att ytterligare investeringskapital ska komma till Umeå. Det är en långsiktigt mycket viktig signal.

Umeå – Årets superkommun!

Igår gick den Stora Samhällsgalan av stapeln i Stockholm, vilken arrangeras av Dagens Samhälle. Umeå kommun vann då utmärkelsen ”Årets superkommun” i kategorin täta kommuner. Jag hade förmånen att vara på plats och tillsammans med fullmäktiges ordförande ta emot priset på scenen.

Tvärtemot vad man kan tro om man följer den allmänna debatten i Umeås lokalmedia, så är Umeå en mycket bra plats att bo på. Såväl om vi tittar tillbaka i tiden, som om man ser på framtidsutsikterna. Det är således ofta nyttigt om några utomstående betraktar och jämför med hur det ser ut i resten av landet. Det ger perspektiv. Därmed inte sagt att allt i Umeå fungerar bra. Verkligen inte. Jag och Moderaterna har ofta synpunkter i stort som smått. Men det ger som sagt perspektiv på debatten.

Dagens Samhälle har jämfört hur 290 kommuner presterat gångna år och hur väl rustade de är för framtiden genom att granska tio framgångsfaktorer. Detta för tredje året i rad. Granskningen bygger på resultaten från ett flertal områden. Befolkningsutveckling och inflyttning från övriga delar av landet, ekonomi, skola, antal företag i kommunen, utbildningsnivå, demografi, kommunikationer m.m.

I den avslutande finalen stod det mellan Umeå, Linköping och Luleå. Och Umeå avgick alltså med segern.

En bra kväll. Men idag är det nya tag med alla utmaningar som står för dörren! 🙂

Ge personalen arbetsro – återgå till ett system med flera förvaltningar!

Jag läser att Miljöpartiets gruppledare Nasser Mosleh på sin blogg hyllar organisationen med en gemensam förvaltning inom Umeå. Kanske inte så oväntat, även om innehållet var osedvanligt flummigt. Däremot verkar han lite stressad sedan Vänsterpartiet igår vid KSAU röstade bifall till flera av Moderaternas/Liberalernas yrkanden i sammanhanget. Däribland vårt yrkande att avslå förslaget att ge uppdrag till stadsdirektören att fortsätta arbetet med att utveckla den gemensamma förvaltningen.

Detta innebär med högsta sannolikhet att det finns en majoritet i kommunstyrelsen nästa vecka för den linje som jag och moderaterna företräder.

PWC har ju nyligen i en rapport konstaterat att inga av målen med en gemensam förvaltning har uppnåtts.

År 2009 beslutade fullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. Avsikten var att den nya organisationen bl.a. skulle ge effektivare politisk styrning, och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Nu har experimentet pågått i mer än sju år.

Från Moderaterna har vi ifrågasatt om det verkligen blev lyckat. Allt sedan starten har vi fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya organisationen har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Väldigt många anställda upplever dessutom att ”stuprören” har blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar. Sammantaget verkade inga av de förväntade resultaten ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet har ökat i styrka.

PwC har alltså utvärderat effekterna av organisationsförändringen i en rapport, som överlämnats. De konstaterar att inga av syftena kan sägas ha uppnåtts, efter sju år. Finns inget mätbart överhuvudtaget att påvisa.

PwC anser dock att Umeå kommun är på ”rätt väg”. Jag delar inte den uppfattningen. De pekar ut en rad saker som måste göras, bl.a. fler regelbundna möten för att diskutera den interna organisationen samt mer jobb med kommunens ”värdegrund”?! Allvarligt? Vi har hållit på i 7 år. Kanske behövs 7 år, 10 år till av interna dialogmöten och fördjupade diskussioner om värdegrund……. Möteshysterin fortsätter inom Umeå kommun om S och MP får bestämma.

Nej, det är exakt vad vi INTE ska hålla på med. Vi dränker redan kommunens personal i interna möten, som inte leder någonstans. Nu ordineras ännu mer diskussionsmöten för att diskutera värdegrund, processarbete och annat.

Moderaternas uppfattning är att vi ska riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Det kommer att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Då kommer också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. Låt vår personal arbeta med det som de är anställda för – minska antalet interna möten.

Det här experimentet har hållit på i sju år. Finns ingen motsvarighet i övriga kommuner i Sverige. På de ställen man trots allt har en gemensam förvaltning, så har den politiska organisationen förändrats. Nämnderna har avskaffats och ersatts med utskott under kommunstyrelsen. Men några sådana planer finns ju inte i Umeå. Kanske dags att erkänna att det här blev fel trots goda intentioner? Och återgå till någon variant med flera olika förvaltningar.

På samma sätt som i stort sett alla andra kommuner i Sverige. Ge kommunens personal arbetsro.

Arbetslinjen ska utvecklas – inte avvecklas!

Tidigare denna vecka presenterades moderaternas vårmotion för 2017. Bland annat föreslås den största jobbreformen sedan 2006 – sänkt skatt för alla som jobbar, som gör att normalinkomsttagaren får behålla nästan 500 kronor mer varje månad; samtidigt som kraven skärps för dem som lever på bidrag. Sveriges polis och försvar ges rejäla resursökningar.

Mer går att läsa här.