Från kvällens sändningar i TV4, där den höga sjukfrånvaron inom Umeå kommun uppmärksammas. Jag är intervjuad apropå den interpellatoin jag lämnade in i måndags.
ansvar
Sjukfrånvaron ökade 2012 bland Umeås kommunanställda
Jag har idag lämnat in en interpellation till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S), med anledning av att sjukfrånvaron ökade bland Umeå kommuns anställda under 2012. Vi har högre sjukfrånvaro än snittet för kommunerna i riket och ligger på plats 198 av landets 290 kommuner.
Det är hög tid att de styrande partierna – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – börjar ta dessa frågor om arbetsmiljön på allvar!
Interpellationen i dess helhet bifogas nedan:
Sjukfrånvaron inom Umeå kommun ökade år 2012
Umeå kommun borde, som arbetsgivare, öka insatserna för att skapa en bättre arbetsmiljö och därmed få ned sjukskrivningstalen. Av landets 290 kommuner hamnar vi på plats 198 när det gäller sjukfrånvaro. Det senaste året har sjukskrivningarna dessutom ökat från 5,6 procent (2011) till 5,8 procent (2012). Det måste ses som ett misslyckande med den hittills förda personalpolitiken i kommunen.
Ett steg på vägen togs förra året när fullmäktige satsade sju miljoner kr extra för att möjliggöra särskilda insatser för de yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro, bl.a. inom äldreomsorgen. Trots motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige lyckades vi övriga partier vinna majoritet för det förslaget. Men det räcker inte.
Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation.
Mina frågor till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S) blir därför:
1 Hur ser du på att sjukfrånvaron bland våra kommunanställda ökade under 2012?
2 Avser socialdemokraterna att genomföra några insatser för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö inom Umeå kommuns verksamheter?
Umeå 2013-04-15
Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Sjukfrånvaron ökade 2012 bland Umeås kommunanställda
Jag har idag lämnat in en interpellation till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S), med anledning av att sjukfrånvaron ökade bland Umeå kommuns anställda under 2012. Vi har högre sjukfrånvaro än snittet för kommunerna i riket och ligger på plats 198 av landets 290 kommuner.
Det är hög tid att de styrande partierna – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – börjar ta dessa frågor om arbetsmiljön på allvar!
Interpellationen i dess helhet bifogas nedan:
Sjukfrånvaron inom Umeå kommun ökade år 2012
Umeå kommun borde, som arbetsgivare, öka insatserna för att skapa en bättre arbetsmiljö och därmed få ned sjukskrivningstalen. Av landets 290 kommuner hamnar vi på plats 198 när det gäller sjukfrånvaro. Det senaste året har sjukskrivningarna dessutom ökat från 5,6 procent (2011) till 5,8 procent (2012). Det måste ses som ett misslyckande med den hittills förda personalpolitiken i kommunen.
Ett steg på vägen togs förra året när fullmäktige satsade sju miljoner kr extra för att möjliggöra särskilda insatser för de yrkesgrupper som uppvisar högst sjukfrånvaro, bl.a. inom äldreomsorgen. Trots motstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige lyckades vi övriga partier vinna majoritet för det förslaget. Men det räcker inte.
Faktorer som enligt forskningen påverkar hälsan negativt är små möjligheter att påverka arbetssituationen kombinerat med höga krav och bristande stöd i arbetet En strävan måste vara att få mer självbestämmande för personalen ute i verksamheten, så att de bättre kan styra över sin arbetssituation.
Mina frågor till personalutskottets ordförande Christer Lindvall (S) blir därför:
1 Hur ser du på att sjukfrånvaron bland våra kommunanställda ökade under 2012?
2 Avser socialdemokraterna att genomföra några insatser för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö inom Umeå kommuns verksamheter?
Umeå 2013-04-15
Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå kommuns ekonomi försämras
De politiska partierna i Umeå kommer inom kort att gå in i en ny budgetprocess, inför fastställandet av budget för 2014. Bokslutet för 2012 blev emellertid starkt och kommer formellt att hanteras i mars månad av kommunfullmäktige.
Men nya prognoser för 2013, samt en utblick över 2014 och 2015 visar att mörka moln har dragit in.
För innevarande år saknas det 100 miljoner kr jämfört med fastställd budget. och för 2014 saknas det i runda tal 200 miljoner kr jämfört med den plan som ligger.
Vad beror då detta på? Försämringarna består av flera saker, men bland faktorer som kan nämnas. Ekonomin generellt har utvecklats sämre än de prognoser vi utgått från. Skatteunderlagsprognosen visar på lägre skatteintäkter för 2014 med 55 mkr, höjd fastighetsskatt på kraftanläggningar md 30 mkr, minskade kraftintäkter med 13 mkr, förändringar av det kommunala utjämningssystemet med 60 mkr. Utöver detta finns det en rad osäkerheter i framtidsprognosen, bl.a. kostnader för volymökningar och löneökningar framåt.
Men om detta får vi anledning att återkomma under våren. Det kommer att krävas hårdare prioriteringar. Vi står samtidigt starkt rustade, med en stark ekonomi och rekordresultat i en lång rad av år (liksom resten av den svenska kommunsektorn).
Kommunsektorn gör ett överskott på 18 miljarder för 2012
I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) höstens ekonomirapport via en direktsänd webbsändning. Om du vill se presskonferensen i efterhand, så kan du klicka här.
Det är ett starkt resultat, även om de kommande åren blir tuffare.
År 2012 pekar prognosen på att kommuner och landsting kommer att gå mot ett överskott på ca 18 miljarder kronor, bl.a. beroende på engångsintäkter på 11 miljarder kronor. För år 2013 beräknas resultatet bli 9 miljarder kronor.
År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten. 2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen berodde på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.
Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar nu alltså på ett rekordöverskott på ca 18 miljarder kronor.
Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl några socialdemokratiska Västerbottenspolitiker i landstinget och vissa kommuner kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.
Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år.
Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden. Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott. Landets kommuner hade det betydligt tuffare att klara ekonomin på den tiden socialdemokraterna styrde Sverige.
Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.
Ökade skatteintäkter trots svag konjunktur
I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vårens ekonomirapport. Själv sitter jag i styrelsen för SKL och följde presskonferensen med stort intresse via webben.
För kommunsektorn var det positiva besked. Den ekonomiska situationen har stabiliserats och skatteintäkterna bedöms öka mer än i tidigare prognoser.
År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten.
2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.
Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar på ett rekordöverskott på ca 20 miljarder kronor. Detta dels beroende på att skatteintäkterna glädjande ökar, dels beroende på bl.a. att sjukskrivningarna har minskat och därmed blir det positiva engångeffekter genom återbetalning av stora summor från AFA-försäkring.
Som läget ser ut nu kommer skatteintäkterna att öka med i snitt 4 miljarder per år 2012-2014, jämfört med tidigare prognoser. Det är positivt för oss som är verksamma i kommuner och landsting.
Först från och med år 2015 gör våra ekonomer i SKL bedömningen att det kommer krävas ytterligare höjningar av statsbidragen, alternativt skattehöjningar, för att klara av volymökningar, investeringar och annat som är på gång. Det ger ändå sektorn rådrum och möjlighet att i ordnade former fortsätta utveckla välfärden i kommuner och landsting.
SKL:s ordförande Anders Knape kommenterade rapporten så här, och det är ju bara att instämma i det: – "Det ser positivt ut för 2012 och vi kan se att kommuner och landsting efter flera år med överskott nu vågar investera, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en fortsatt god service till medborgarna. Men förutsättningarna för att klara det, skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner respektive landsting."
Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl Lennart Holmlund (S) kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.
Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år. Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden.
Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott.
Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.
Diskussion om statens framtida regionala indelning
.JPG)
Åkte ned till Stockholm tidigt imorse, för att hinna vara med på M-gruppmötet på SKL. Där hade vi genomgång av beredningarnas och styrelsens ärendelistor, bl.a. om remissvaret på Trafikverkets kapacitetsutredning. Intressanta diskussioner om infrastruktusatsningar, synen på medfinansiering, förskottering m.m.
Därefter dialogmöte mellan företrädare för SKL:s arbetsutskott och ledande Norrlandspolitiker från Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland kring synen på statens framtida regionala indelning, vem som ska ha ansvaret för regionala tillväxtfrågor m.m. Frågan kommer att aktualiseras under det kommande året.
Värna välfärden och pensionerna
.JPG)
I lördagens Västerbottens Folkblad skriver vi gruppledare för Alliansen i Umeå om vikten av att värna arbetslinjen. Insändaren bifogas nedan:
Arbete och välfärd hänger faktiskt ihop!
Sedan valet 2010 styr Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Umeå. Steg för steg har allianspartierna noterat– inte helt förvånande – hur detta driver Socialdemokraterna åt vänster i den praktiska politiken i kommunen. Nu har vänsterfalangen tagit steget fullt ut, kört över Lennart Holmlund (S) och propagerar för införande av sex timmars arbetsdag. Det är oansvarigt.
Alliansen står för arbetslinjen. Arbete och välfärd hänger ihop, om nu Socialdemokraterna i Umeå har glömt denna koppling. Allianserpartierna vill skapa förutsättningar för att fler jobb ska kunna växa fram i Umeå. Fler jobb, märk väl. För oss i Alliansen är det viktigt att värna välfärden och trygga pensionerna. Detta kräver att fler arbetar. Detta kräver tillväxt, fler företag och även fler som jobbar inom den offentliga sektorn. Den demografiska utvecklingen tvingar fram att fler måste jobba längre för att Sverige ska kunna behålla dagens välfärd. Lösningen är verkligen inte att dela på de befintliga jobben.
Istället för att lyssna på den majoritet av exempelvis Kommunals medlemmar som prioriterar möjligheten till heltidsarbete och höjd lön framför kortare arbetstid, går nu Socialdemokraterna i armkrok med Vänsterpartiet och gör tvärtom!
Den nya Socialdemokratiska Umeålinjen hotar inte bara den gemensamma välfärden utan kommer också leda till en rejäl standardsänkning för löntagarna. Hur mycket ska alla löner sänkas med för att finansiera kalaset? 25%? Socialdemokraterna i Umeå vill i praktiken tvinga alla löntagare att jobba deltid. Så långt har förfallet gått i det gamla arbetarpartiet.
Nu vet umeborna vad som gäller med Socialdemokraterna i Umeå inför valet 2014. Partiet struntar i ekonomin och ansvarstagandet – viktigare är tydligen att flirta med Vänsterpartiet och tävla om vem som kan lova mest, till ingen kostnad. Alliansen står för det ekonomiskt ansvarsfulla alternativet, som också är en garant för välfärden i Umeå.
Anders Ågren, kommunalråd (M)
Britt-Marie Lövgren, (FP)
Mattias Larsson (C)
Veronica Kerr (KD)
Värna välfärden och pensionerna
I lördagens Västerbottens Folkblad skriver vi gruppledare för Alliansen i Umeå om vikten av att värna arbetslinjen. Insändaren bifogas nedan:
Arbete och välfärd hänger faktiskt ihop!
Sedan valet 2010 styr Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Umeå. Steg för steg har allianspartierna noterat– inte helt förvånande – hur detta driver Socialdemokraterna åt vänster i den praktiska politiken i kommunen. Nu har vänsterfalangen tagit steget fullt ut, kört över Lennart Holmlund (S) och propagerar för införande av sex timmars arbetsdag. Det är oansvarigt.
Alliansen står för arbetslinjen. Arbete och välfärd hänger ihop, om nu Socialdemokraterna i Umeå har glömt denna koppling. Allianserpartierna vill skapa förutsättningar för att fler jobb ska kunna växa fram i Umeå. Fler jobb, märk väl. För oss i Alliansen är det viktigt att värna välfärden och trygga pensionerna. Detta kräver att fler arbetar. Detta kräver tillväxt, fler företag och även fler som jobbar inom den offentliga sektorn. Den demografiska utvecklingen tvingar fram att fler måste jobba längre för att Sverige ska kunna behålla dagens välfärd. Lösningen är verkligen inte att dela på de befintliga jobben.
Istället för att lyssna på den majoritet av exempelvis Kommunals medlemmar som prioriterar möjligheten till heltidsarbete och höjd lön framför kortare arbetstid, går nu Socialdemokraterna i armkrok med Vänsterpartiet och gör tvärtom!
Den nya Socialdemokratiska Umeålinjen hotar inte bara den gemensamma välfärden utan kommer också leda till en rejäl standardsänkning för löntagarna. Hur mycket ska alla löner sänkas med för att finansiera kalaset? 25%? Socialdemokraterna i Umeå vill i praktiken tvinga alla löntagare att jobba deltid. Så långt har förfallet gått i det gamla arbetarpartiet.
Nu vet umeborna vad som gäller med Socialdemokraterna i Umeå inför valet 2014. Partiet struntar i ekonomin och ansvarstagandet – viktigare är tydligen att flirta med Vänsterpartiet och tävla om vem som kan lova mest, till ingen kostnad. Alliansen står för det ekonomiskt ansvarsfulla alternativet, som också är en garant för välfärden i Umeå.
Anders Ågren, kommunalråd (M)
Britt-Marie Lövgren, (FP)
Mattias Larsson (C)
Veronica Kerr (KD)
Resultatet för Sveriges kommuner bättre än väntat för 2011.
.JPG)
Idag, fredag, väntar styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hemfärd via Arlanda till Umeå senare på eftermiddagen.
Vid gårdagens presentation av SKL:s nya skatteunderlagsprognos visade det sig dels att resultatet för kommunsektorn år 2011 blir bättre än vad man tidigare föutsett, dels att även prognosen för år 2012 ser bättre ut än vad man trodde så sent som i oktober. Det är goda nyheter för oss ute i landets alla kommuner. Detta möttes också av många lättade ansiktsuttryck och, på sina håll, applåder.
Samtidigt så är det många orosmoln på himlen, och mycket av den ekonomiska utvecklingen händer så klart på hur man lyckas hantera den pågående krisen i Europa och omvärlden. Tillväxten avmattas, arbetslösheten ökar.
Nedan utdrag ur det pressmeddelande som gick ut i samband med presentationen:
Oron för eurons framtid har under hösten ökat. Det står klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gör därmed halt och arbetslösheten stiger. Trots svagare tillväxt beräknas ändå kommunernas och landstingens skatteunderlag utvecklas förhållandevis väl.
I den bedömning som SKL:s ekonomer presenterar idag förväntas oron i världsekonomin bestå. En svagare internationell tillväxt och fortsatt osäkra framtidsutsikter innebär att möjligheterna också för svensk del skruvas ned. Svensk BNP beräknas nästa år öka med endast 1,2 procent att jämföra med 4,6 procent i år. Det innebär att även den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bryts och arbetslösheten stiger. Svensk ekonomi är dock i grunden fortsatt stark och efter ett par kvartal med nolltillväxt beräknas produktionen peka uppåt igen. Ökningen av arbetslösheten blir därför begränsad.
– Vår prognos bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare bild framför oss, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.
Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning påverkas SKL:s skatteunderlagsprognos mycket lite. Skatteunderlagets nivå 2012 är i nuvarande bedömning till och med något högre än i höstens Ekonomirapport. Orsaken är att lönesumman 2011 ökat i snabbare takt än vad vi tidigare räknat med.
Bättre skatteunderlag och större skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något ljusare ut 2012. Jämfört med föregående år är dock sektorns finanser betydligt svagare, vilket gör att 25 kommuner och fyra landsting höjer skatten. Detta tillsammans med lägre sjukförsäkrings- och tjänstegrupplivsförsäkringspremier förstärker resultatet med cirka 2 miljarder kronor i kommunerna och med cirka 1 miljard kronor i landstingen jämfört med beräkningarna i Ekonomirapporten i oktober.