arbetslöshet

SKL:s ekonomirapport

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

SKL:s ekonomirapport

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

Möte om varselsituationen i Västerbotten

Publicerat den av Anders Ågren

Nedanstående pressmeddelande skickades ut tidigare idag, med anledning av den träff som Region Västerbotten arrangerade idag där jag deltog som viceordförande i arbetsutskottet för att få en samlad bild av varselsituationen i länet.

Mer om det i lokaltidningen imorgon förmodligen.

 

Pressmeddelande 2012-11-13

Ett första varselmöte

Idag den 13 november träffas representanter från myndigheter, fack och organisationer på Region Västerbotten för att diskutera hur man skulle kunna motverka effekten av den varselvåg som troligen bara har nått sin början.

– Antalet varsel har stigit i ökande grad sedan i mitten av oktober och Norrlandsfonden redovisar med sin barometer en vikande orderingång i många branscher för kommande halvår, berättar Erik Bergkvist (S), regionråd, Region Västerbotten.

Vid mötet kommer man titta på de åtgärder som genomfördes vid förra varselsituationen 2008- 2009, men även på förslag som då aldrig genomfördes.

2008-2009 såg man över olika regelverk som kan ha inverkan på antalet varsel, antalet arbetslösa och snabba upp omställningen till nya jobb. Bland annat handlade det om infrastruktursatsningar då länet fick en extra skjuts i olika vägsatsningar, utbildningsinsatser för en snabbar omställning till andra typer av jobb, AB Light som gav möjlighet att starta företag med lägre aktiekapital, en företagsjour för att stötta företag genom krisen och undvika både familjära och samhälleliga kriser, Rotavdraget fick en utvidgning och omfatta även hyresfastigheter och exempelvis bidrag till energiomställningar.

– Vi måste vara medvetna om att de varsel vi nu ser i näringslivet i en förlängning kan kommer drabba även kommunernas ekonomi med minskat skatteunderlag och besparingskrav som följd, säger Anders Ågren, vice ordförande i regionstyrelsens arbetsutskott, Region Västerbotten.

Region Västerbotten startar nu om arbetet med varselsamordningen för att ta tillvara på länets samlade erfarenhet från krisen 2008- 2009 och både regionalt och påverka nationella satsningar för att passa Västerbottens förutsättningar och behov.

Inbjudna till det första mötet är: Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Handelskammaren, Almi, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, LRF, IF Metall, Statstjänstemannaförbundet, Unionen och SCA.

 

Möte om varselsituationen i Västerbotten

Publicerat den av Anders Ågren

Nedanstående pressmeddelande skickades ut tidigare idag, med anledning av den träff som Region Västerbotten arrangerade idag där jag deltog som viceordförande i arbetsutskottet för att få en samlad bild av varselsituationen i länet.

Mer om det i lokaltidningen imorgon förmodligen.

 

Pressmeddelande 2012-11-13

Ett första varselmöte

Idag den 13 november träffas representanter från myndigheter, fack och organisationer på Region Västerbotten för att diskutera hur man skulle kunna motverka effekten av den varselvåg som troligen bara har nått sin början.

– Antalet varsel har stigit i ökande grad sedan i mitten av oktober och Norrlandsfonden redovisar med sin barometer en vikande orderingång i många branscher för kommande halvår, berättar Erik Bergkvist (S), regionråd, Region Västerbotten.

Vid mötet kommer man titta på de åtgärder som genomfördes vid förra varselsituationen 2008- 2009, men även på förslag som då aldrig genomfördes.

2008-2009 såg man över olika regelverk som kan ha inverkan på antalet varsel, antalet arbetslösa och snabba upp omställningen till nya jobb. Bland annat handlade det om infrastruktursatsningar då länet fick en extra skjuts i olika vägsatsningar, utbildningsinsatser för en snabbar omställning till andra typer av jobb, AB Light som gav möjlighet att starta företag med lägre aktiekapital, en företagsjour för att stötta företag genom krisen och undvika både familjära och samhälleliga kriser, Rotavdraget fick en utvidgning och omfatta även hyresfastigheter och exempelvis bidrag till energiomställningar.

– Vi måste vara medvetna om att de varsel vi nu ser i näringslivet i en förlängning kan kommer drabba även kommunernas ekonomi med minskat skatteunderlag och besparingskrav som följd, säger Anders Ågren, vice ordförande i regionstyrelsens arbetsutskott, Region Västerbotten.

Region Västerbotten startar nu om arbetet med varselsamordningen för att ta tillvara på länets samlade erfarenhet från krisen 2008- 2009 och både regionalt och påverka nationella satsningar för att passa Västerbottens förutsättningar och behov.

Inbjudna till det första mötet är: Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Handelskammaren, Almi, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, LRF, IF Metall, Statstjänstemannaförbundet, Unionen och SCA.

 

Kommunsektorn gör ett överskott på 18 miljarder för 2012

Publicerat den av Anders Ågren

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) höstens ekonomirapport via en direktsänd webbsändning. Om du vill se presskonferensen i efterhand, så kan du klicka här.

Det är ett starkt resultat, även om de kommande åren blir tuffare.

År 2012 pekar prognosen på att kommuner och landsting kommer att gå mot ett överskott på ca 18 miljarder kronor, bl.a. beroende på engångsintäkter på 11 miljarder kronor. För år 2013 beräknas resultatet bli 9 miljarder kronor.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten. 2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen berodde på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar nu alltså på ett rekordöverskott på ca 18 miljarder kronor.

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl några socialdemokratiska Västerbottenspolitiker i landstinget och vissa kommuner kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år.

Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden. Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott. Landets kommuner hade det betydligt tuffare att klara ekonomin på den tiden socialdemokraterna styrde Sverige.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.
 

 

Ökade skatteintäkter trots svag konjunktur

Publicerat den av Anders Ågren

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vårens ekonomirapport. Själv sitter jag i styrelsen för SKL och följde presskonferensen med stort intresse via webben.

För kommunsektorn var det positiva besked. Den ekonomiska situationen har stabiliserats och skatteintäkterna bedöms öka mer än i tidigare prognoser.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten.

2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar på ett rekordöverskott på ca 20 miljarder kronor. Detta dels beroende på att skatteintäkterna glädjande ökar, dels beroende på bl.a. att sjukskrivningarna har minskat och därmed blir det positiva engångeffekter genom återbetalning av stora summor från AFA-försäkring.

Som läget ser ut nu kommer skatteintäkterna att öka med i snitt 4 miljarder per år 2012-2014, jämfört med tidigare prognoser. Det är positivt för oss som är verksamma i kommuner och landsting.

Först från och med år 2015 gör våra ekonomer i SKL bedömningen att det kommer krävas ytterligare höjningar av statsbidragen, alternativt skattehöjningar, för att klara av volymökningar, investeringar och annat som är på gång. Det ger ändå sektorn rådrum och möjlighet att i ordnade former fortsätta utveckla välfärden i kommuner och landsting.

SKL:s ordförande Anders Knape kommenterade rapporten så här, och det är ju bara att instämma i det: – "Det ser positivt ut för 2012 och vi kan se att kommuner och landsting efter flera år med överskott nu vågar investera, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en fortsatt god service till medborgarna. Men förutsättningarna för att klara det, skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner respektive landsting."

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl Lennart Holmlund (S) kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år. Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden.

Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.

Resultatet för Sveriges kommuner bättre än väntat för 2011.

Publicerat den av Anders Ågren

Idag, fredag, väntar styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hemfärd via Arlanda till Umeå senare på eftermiddagen.

Vid gårdagens presentation av SKL:s nya skatteunderlagsprognos visade det sig dels att resultatet för kommunsektorn år 2011 blir bättre än vad man tidigare föutsett, dels att även prognosen för år 2012 ser bättre ut än vad man trodde så sent som i oktober. Det är goda nyheter för oss ute i landets alla kommuner. Detta möttes också av många lättade ansiktsuttryck och, på sina håll, applåder.

Samtidigt så är det många orosmoln på himlen, och mycket av den ekonomiska utvecklingen händer så klart på hur man lyckas hantera den pågående krisen i Europa och omvärlden. Tillväxten avmattas, arbetslösheten ökar.

Nedan utdrag ur det pressmeddelande som gick ut i samband med presentationen:

 
Oron för eurons framtid har under hösten ökat. Det står klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gör därmed halt och arbetslösheten stiger. Trots svagare tillväxt beräknas ändå kommunernas och landstingens skatteunderlag utvecklas förhållandevis väl.

I den bedömning som SKL:s ekonomer presenterar idag förväntas oron i världsekonomin bestå. En svagare internationell tillväxt och fortsatt osäkra framtidsutsikter innebär att möjligheterna också för svensk del skruvas ned. Svensk BNP beräknas nästa år öka med endast 1,2 procent att jämföra med 4,6 procent i år. Det innebär att även den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bryts och arbetslösheten stiger. Svensk ekonomi är dock i grunden fortsatt stark och efter ett par kvartal med nolltillväxt beräknas produktionen peka uppåt igen. Ökningen av arbetslösheten blir därför begränsad.

Ladda ner högupplöst bild på Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting– Vår prognos bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare bild framför oss, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning påverkas SKL:s skatteunderlagsprognos mycket lite. Skatteunderlagets nivå 2012 är i nuvarande bedömning till och med något högre än i höstens Ekonomirapport. Orsaken är att lönesumman 2011 ökat i snabbare takt än vad vi tidigare räknat med.

Bättre skatteunderlag och större skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något ljusare ut 2012. Jämfört med föregående år är dock sektorns finanser betydligt svagare, vilket gör att 25 kommuner och fyra landsting höjer skatten. Detta tillsammans med lägre sjukförsäkrings- och tjänstegrupplivsförsäkringspremier förstärker resultatet med cirka 2 miljarder kronor i kommunerna och med cirka 1 miljard kronor i landstingen jämfört med beräkningarna i Ekonomirapporten i oktober.

 

Bättre och bättre dag för dag

Publicerat den av Anders Ågren

Idag är jag nere i Stockholm för sammanträde med styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). På resan ner till huvudstaden i morse så skrev jag ihop några rader om läget i svensk ekonomi. Detta mot bakgrund av de nya siffror som presenterades igår om den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

För det går ju bättre än vad någon kunde ha hoppats på. T.o.m. socialdemokraternas Tomas Östros gläds nu över de positiva siffrorna i svensk ekonomi. Prognosen för BNP-tillväxten skrivs upp rejält och arbetslösheten verkar bli betydligt lägre än vad regeringen trodde så sent som för några månader sedan.
 
Det är väl snart bara Lennart Holmlund (S) som på sin blogg fortsätter att dumförklara regeringens och dess ekonomiska politik. Verkligheten talar ett helt annat språk. Inte för att Holmlund torde bry sig om det, men jag tycker ändå att det är viktigt att understryka hur det faktiskt ser ut.
 
Efter en fruktansvärt tuff internationell finanskris har läget nu inte bara stabiliserats, utan dessutom vänt uppåt. Enligt en artikel på dn.se igår så kan Sveriges offentliga finanser redan i år vara i balans eller ha överskott. Vi upplever den starkaste ekonomiska tillväxten på 40 år. Vår finansminister Anders Borg, som inte är känd för några glädjekalkyler, spår nu att Sverige om några år kan vara tillbaka på 80-talsnivå när det gäller öppen arbetslöshet, d.v.s. ca 3%.
 
Prioriterade områden för Alliansregeringen är bl.a. fortsatta skattesänkningar för dem som arbetar och sänkt skatt för pensionärerna. Likaså halverad restaurangmoms, och ytterligare utbildningssatsningar.