Varmt välkomna till ett öppet möte på Rex i Umeå onsdag den 28/3 kl. 17.00-18.30. Lyssna på några av Moderaternas främsta företrädare – partiledare Ulf Kristersson, partisekreterare Gunnar Strömmer, 2:e vice partiordförande Elisabeth Svantesson och partistyrelseledamot Linda Frohm. Det finns också självklart tid för frågor till deltagarna.
Välkomna!
Idag hälsar vi Elisabeth Svantesson varmt välkommen till Umeå. Svantesson är 2:e vice partiordförande för Moderaterna på riksplanet, Arbetsmarknadspolitisk talesperson, vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet och Riksdagsledamot Örebro län.
Hon har tidigare under dagen besökt Lycksele, i sällskap av lokala moderata företrädare. När hon nu kommer till Umeå ska vi bl.a. göra ett företagsbesök på IKEA. Handelns utveckling är central, inte minst för att skapa jobb åt unga människor, och vi ska tillsammans få lyssna till hur utvecklingen gått så här långt.
Senare under dagen blir det ett medlemsmöte med moderata lokalpolitiker i Umeå. Riktigt trevligt!
Den här debattartikeln publicerades i dagens Folkbladet. Jag lägger som vanligt upp den här på min blogg.
Att fastna i bidragsberoende och utanförskap är förödande för möjligheten att ta sig in, eller tillbaka in, i arbetslivet. Det är förödande för familjer i Umeå som passiviseras och där barnen inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Det krävs därför ökade drivkrafter för att bryta detta mönster.
Den ansträngning som ett jobb medför lönar sig idag i många fall alldeles för dåligt. I ett läge där regeringen räknar med en miljon människor i utanförskap år 2020 är detta särskilt alarmerande. Idag är det vanligt att olika typer av ersättningar ur de svenska bidragssystemen staplas på varandra. Sammantaget kan det ge så pass höga bidrag att det knappt lönar sig att ta ett jobb. Steget in på arbetsmarknaden försenas och uteblir i vissa fall helt. Det vill vi moderater ändra på.
Därför föreslår vi nu ett bidragstak. Förslaget är utformat så att ett bidragstak sätts för ersättningen från försörjningsstödet och etableringsersättningen, på ett sådant vis att ett hushåll utan skattepliktig inkomst maximalt ska kunna få 75 procent av lägstalönen och bostadsbidrag i samlade bidrag – exklusive barnbidrag och underhållsstöd.
Det är viktigt att poängtera att förslaget omfattar dem som får försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl – alltså inte den som är sjuk eller av andra sociala skäl inte kan arbeta. I och med att förslaget tydligt fokuseras till dem som kan arbeta, men inte gör det, blir det en viktig del av arbetslinjen och vårt arbete mot utanförskap. Samtidigt som vi vill sänka skatten för dem med lägst inkomster innebär detta att drivkrafterna att ta det första jobbet blir större.
I Sverige och Umeå ska inte valet stå mellan att ta ett jobb eller att försörja sig på bidrag. Bidrag finns och ska finnas för dem som av olika anledningar inte kan arbeta. Mycket mer måste göras för att jobben ska bli fler – men mer måste också göras för att de som kan jobba faktiskt också gör det. I vår plan för Sverige är bidragstaket därför en viktig del.
Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson
Anders Ågren (M), kommunalråd Umeå
Tillsammans med Elisabeth Svantesson, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, fick jag i helgen en debattartikel publicerad på Norran.se om att Sverige har mycket kvar att göra för att vårt land ska bli jämställt.
Nya moderaternas politik innebär på område efter område att viktiga steg tas för att välrdens mest jämställda land ska bli ännu mer jämställt.
Debattartikeln bifogas nedan:
Världens mest jämställda land är för ojämställt
Världens mest jämställda land är fortfarande alltför ojämställt. Trots att Sverige har en av världens mest jämställda arbetsmarknader, och högst sysselsättningsgrad bland kvinnor i EU, är skillnaden i sysselsättningsgrad och lön mellan kvinnor och män fortfarande för stor. Strukturerna på arbetsmarknaden måste förändras och politiska reformer måste till.
Efter sex år med Alliansen är det tydligt att kvinnor gynnats av vår politik. Omkring 54 procent av sysselsättningsökningen förra året tillföll kvinnorna. Men mycket finns fortsatt att göra för att öka jämställdheten och kvinnors sysselsättningsgrad. Enligt riksdagens utredningstjänst skulle Sveriges BNP öka med omkring 10 procent om män och kvinnor jobbade lika mycket – det illustrerar att vi har mycket arbete kvar att göra. Och vi har idéer för det.
Utvärderingar från Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet visar att jobbskatteavdragen har större effekt för kvinnors arbetskraftsdeltagande än för män. På lång sikt väntas de öka antalet arbetade timmar med 2,9 procent för kvinnor jämfört med 1,8 procent för män. Sedan regeringen tillträdde har kvinnor i högre utsträckning än män fått behålla mer pengar och fått ökad makt över sin egen försörjning samtidigt som arbetsutbudet ökat. Fler jobbskatteavdrag skulle gynna denna utveckling.
Många arbetsgivare i välfärdssektorn (där majoriteten av de anställda är kvinnor) är en förutsättning för fler karriärvägar och att kunna påverka sin lön. Lagen om valfrihetssystem har gett goda resultat och 80 procent av de nystartade välfärdsföretagen hade 2010 en kvinnlig ägare eller VD. Även RUT-avdragen är viktiga ur jämställdhetsperspektiv. Huvuddelen av de anställda i branscher som utför hemmanära tjänster är kvinnor och företagen drivs oftast av kvinnor. Socialdemokraterna vill begränsa välfärdsföretagandet och RUT. Vi tror tvärtom att det är viktigt att underlätta för kvinnors företagande och entreprenörskap.
Fler män än kvinnor har heltidsarbete. Vi tror på den svenska modellen och att det är arbetsmarknadens parter och inte lagstiftare som ska avgöra vilka arbetsvillkor som ska gälla på arbetsmarknaden. Men på kommunal nivå, där politiker är arbetsgivare, bör heltidsarbete prioriteras. Moderatstyrda kommuner bör därför gå i bräschen för att skapa fler heltidstjänster.
Nya Moderaternas politik skapar förutsättningar för ökad jämställdhet i hemmen och möjlighet till karriärutveckling. De tre nämnda förslagen skulle än mer främja kvinnors företagande och öka antalet arbetade timmar. Arbetet fortsätter för att världens mest jämställda land ska bli jämställt.
Anders Ågren (M), Förbundsordförande för moderaterna i Västerbotten
Elisabeth Svantesson (M), Ordförande i riksdagens Arbetsmarknadsutskott
I dagens Folkbladet skriver jag tillsammans med ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott, Elisabeth Svantessson (M), om de uppenbara riskerna för jobben med socialdemokraternas politik. Debattartikeln bifogas nedan.
S-politiken hotar jobben i Umeå
Att jobben blir fler är en prioriterad fråga för oss moderater. Sysselsättningen nationellt har ökat med 200 000 personer sedan år 2006. Det är därför Sverige står starkt när andra länder krisar, och det är därför vi i årets höstbudget fortsätter att stärka jobbpolitiken. Samtidigt kan vi konstatera att Socialdemokraternas politik på flera områden utgör ett reellt hot mot jobben. Både i Umeå och i övriga landet.
Vi vet att Socialdemokraterna vill ta bort eller förändra de populära RUT- och ROT-avdragen för hushållsarbete och renovations- eller byggtjänster. I Umeå använde över 13 000 människor dessa tjänster under 2011. Den höga efterfrågan på tjänsterna har skapat förutsättningar för en stark lokal marknad att växa fram. Denna marknad är i dag över 500 företag i Umeå, som är verksamma inom dessa näringar, beroende av.
Vad händer med dessa företag och deras anställda om Socialdemokraterna tar bort eller skär ner på RUT- och ROT-avdraget? Hur påverkas Umeås 77 företag som erbjuder hushållstjänster? Kommer de 506 byggföretagen som finns i kommunen att tvingas till nedskärningar?
Vi vet också att Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. Detta samtidigt som ungdomar är en av de samhällsgrupper som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Hur skapas fler ungdomsjobb genom att Socialdemokraterna höjer kostnaden för Umeås arbetsgivare – privata såväl som kommun och landsting – att anställa unga med över 250 miljoner kronor per år?
Under Alliansregeringen har trösklar till arbetsmarknaden sänkts och utbildningssystemet stärkts. Det har skapats incitament för arbete genom jobbskatteavdragen och det har blivit billigare att anställa ungdomar. I årets höstbudget presenterades nyligen ytterligare satsningar, bland annat på infrastruktur, utbildning och forskning samt sänkt bolagsskatt, som kommer att skapa fler jobb – både kortsiktigt och långsiktigt.
Detta är några exempel på hur Nya Moderaterna och Alliansen arbetar för att få fler människor i arbete. Det är på detta sätt, genom att kontinuerligt sänka trösklar till arbetsmarknaden och skapa nya incitament för arbete, som vi kommer att fortsätta arbeta för att fler människor ska få ett jobb.
Nu det Socialdemokraternas tur att berätta hur de vill skapa fler arbeten i Sverige. I Umeå, liksom övriga landet, väntar företagare och deras anställda som hotas av den socialdemokratiska politiken sedan länge ivrigt på svar.
Anders Ågren (M)
kommunalråd i Umeå
Elisabeth Svantesson (M)
ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott