Holmlund

Det är umeåborna som på valdagen avgör vem som ska styra Umeå!

Publicerat den av Anders Ågren

Skriver på insändarplats i dagens Västerbottens-Kuriren och Folkbladet. Lägger som vanligt ut den även här på bloggen, eftersom många inte läser papperstidningen längre.

bild

 

 

Dags för ett modernt ledarskap i Umeå!

 

Det spekuleras om vem som ska ta över efter Holmlund inom socialdemokraterna. Nyligen meddelade arbetarkommunens ordförande Christer Lindvall (S) sin kandidatur och vilja att ta över 2014. Om (S) maktkamper har jag ingen åsikt, utan det är en sak just för socialdemokraterna. Men glöm inte bort att det är umeåborna som på valdagen avgör vem som ska styra Umeå!

Tillväxt, nya jobb och fler bostäder står i centrum för moderaternas politik i Umeå. I valet 2014 så får umeåborna chansen att vända blad i kommunen, rösta bort socialdemokraterna och vänsterpartiet och låta ”epoken Holmlund” ersättas av något nytt.

Umeå har de senaste 19 åren styrts av socialdemokraterna, men i valet om ett år är det hög tid för förändring. Moderaterna i Umeå utmanar socialdemokraterna på allvar och vår ambition är att denna gång vinna över väljare direkt från (S). Historiskt så brukar Allianspartierna i vår kommun ”byta” väljare mellan varandra vid valen, medan (S) sitter kvar. Så blev det också i valet 2010, där M gick fram på bl.a. centerns bekostnad. Den trenden ska brytas.

Umeå är utan tvekan en bra stad att leva i, men samtidigt är det mycket som kan bli bättre. Till de umeåbor som tycker att Holmlund (S) varit ett stabilt val, så ska jag ärligt konstatera att han bidragit med många positiva beslut för kommunen. På många områden har vi också samarbetat på ett konstruktivt sätt – utan bråk för bråkandets egen skull. Som lugnande ord för den som möjligen står och väger mellan (M) och (S), så ligger våra partier nära varandra i just tillväxtfrågor. Det är viktigt att kunna vara pragmatisk och se till stadens bästa – det är en viktig egenskap för alla politiker som gör anspråk på att styra.

Tyvärr har (S) i Umeå politiskt gått flera steg åt vänster, och befinner sig inte längre i den politiska mittfåran. Tvärtom har de under sitt samregerande med Vänsterpartiet blivit mer hårdföra ideologiskt. De vill införa 6-timmars arbetsdag, de vill begränsa umeåbornas möjlighet till valfrihet m.m.  Med en sådan vänstersväng hotas den gamla ”Umeandan”, och inte lär det bli bättre när Holmlund ersätts av någon annan i S-partiet.

Välstånd och välfärd skapas genom arbete. Valet i september 2014 står mellan de nya moderaterna och de gamla socialdemokraterna. Ett (S) som i Umeå mer och mer verkar utvecklas till ett rent vänsterparti. Det är dags för ett ”nytt kapitel i boken om Umeå”. Moderaterna och övriga Allianspartier står redo.

 

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Umeå

 

Rätt ska vara rätt

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens Vk har jag fått nedanstående replik publicerad. Jag brukar generellt inte besvara alla felaktigheter som publiceras här och där (det skulle ta för mycket tid i anspråk), men när det kommer insändare mot mig som bygger på helt grundlösa påståenden så är även min gräns nådd. Nu senast, där jag i en insändare påmålas synpunkter som jag inte framfört, i en insändare som aldrig skrivits (!). Nån måtta får det faktiskt vara.

 

Fel rakt igenom

I en insändare i VK (31/5) angriper Rolf Edholm mig för att ha ”en synnerligen antidemokratisk åsikt”. Detta då jag påstås ha angripit Holmlund (S) i frågan om kvinnohistoriskt museum, och i en insändare påstått att han därmed brutit mot Umeandan.

Problemet är bara att inget av detta är sant. Antingen har Edholm blandat ihop mig med någon annan, eller så har han fått allt om bakfoten. Jag har inte kritiserat Holmlund för agerandet kring kvinnohistoriskt museum, eller för den delen krävt att han ska rådgöra med oss övriga partier kopplat till ”Umeandan”. Jag har inte heller skrivit någon sådan insändare. Det är fel rakt igenom.

Däremot var jag starkt kritisk mot Holmlunds agerande i samband med att regeringen beslutade att stödja Umeås EU-ansökan om den framtida Kvarkentrafiken för några månader sedan. LH dödförklarade Kvarkentrafiken så länge vi har en moderatledd regering, trots att regeringen gett ett positivt besked. Där menade jag att det var ett brott mot vår gamla Umeanda. Men det har inget att göra med anklagelsen i Edholms insändare.

Jag brukar inte bry mig om att besvara alla felaktigheter som förs fram i media, för det skulle ta alltför lång tid. Men när det rör sig om rena påhitt och jag själv anklagas för att föra fram en ”synnerligen antidemokratisk åsikt” så gör jag ett undantag. Rätt ska vara rätt.

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå
 

Vem är det som är inne och "petar i organisationen" ?

Publicerat den av Anders Ågren

Inom Umeå kommun brukar vi försöka hävda linjen att vi ska skilja på "vad" och "hur"-frågor. Politiken ska bestämma VAD som ska göras. Tjänstemänen sköter HUR det skall göras. Det är grundregeln och sedan är det såklart många frågor som kan hamna i en gråzon.

I debatten kring Kvinnohistoriskt Museum går nu Holmlund till angrepp mot Allianspartierna, under devisen "Anfall är bästa försvar", och försvarar sin samarbetspartner Tamara Spiric (V) med näbbar och klor. Det är inte förvånande. Socialdemokraterna sitter sedan valet 2010 i knäet på Vänsterpartiet och är beroende av deras stöd. Därför tvingas (S) med jämna mellanrum ut till försvar för (V). Inget konstigt i det. Det hör till spelet.

Men dagens blogginlägg av Holmlund är fullständigt obegripligt. Han skriver nu på bloggen och antyder bl.a. att Alliansföreträdare – oklart vilka – har synpunkter på anställda och är inne och petar i detaljer i kommunorganisationen. Det är hans försvar för Spiric.

Men ursäkta – det är ju exakt detta som Tamara Spiric anklagas för. Inte Alliansen. Projektledaren Charlotta Gustavsson har skriftligt meddelat detta i sitt brev till styrgruppens ledamöter. Hon hoppar av för att Vänsterpartiets gruppledare, tillika ordförande i styrgruppen, enligt uppgift inte har respekterat rågången mellan politik och tjänstemän – utan varit inne och försökt styra i detaljer i arbetet. Att sedan Holmlund – som säger sig inte vilja vara inne och peta i organisationen – hänger ut projektledarens politiska tillhörighet på sin blogg – är ju ytterst anmärkningsvärt. Vad har det med saken att göra?? 

Projektledarens eventuella politiska tillhörighet har aldrig varit föremål för diskussion eller kritik vad jag vet – det är Vänsterpartiets gruppledares inblandning i tjänstemannafrågor som är föremål för kritik.

Så om Lennart Holmlund menar allvar med att politiken inte ska vara och peta i detaljer i den kommunala organisationen så får han väl uppenbarligen börja med att läxa upp Vänsterpartiet?

Vem är det som är inne och "petar i organisationen" ?

Publicerat den av Anders Ågren

Inom Umeå kommun brukar vi försöka hävda linjen att vi ska skilja på "vad" och "hur"-frågor. Politiken ska bestämma VAD som ska göras. Tjänstemänen sköter HUR det skall göras. Det är grundregeln och sedan är det såklart många frågor som kan hamna i en gråzon.

I debatten kring Kvinnohistoriskt Museum går nu Holmlund till angrepp mot Allianspartierna, under devisen "Anfall är bästa försvar", och försvarar sin samarbetspartner Tamara Spiric (V) med näbbar och klor. Det är inte förvånande. Socialdemokraterna sitter sedan valet 2010 i knäet på Vänsterpartiet och är beroende av deras stöd. Därför tvingas (S) med jämna mellanrum ut till försvar för (V). Inget konstigt i det. Det hör till spelet.

Men dagens blogginlägg av Holmlund är fullständigt obegripligt. Han skriver nu på bloggen och antyder bl.a. att Alliansföreträdare – oklart vilka – har synpunkter på anställda och är inne och petar i detaljer i kommunorganisationen. Det är hans försvar för Spiric.

Men ursäkta – det är ju exakt detta som Tamara Spiric anklagas för. Inte Alliansen. Projektledaren Charlotta Gustavsson har skriftligt meddelat detta i sitt brev till styrgruppens ledamöter. Hon hoppar av för att Vänsterpartiets gruppledare, tillika ordförande i styrgruppen, enligt uppgift inte har respekterat rågången mellan politik och tjänstemän – utan varit inne och försökt styra i detaljer i arbetet. Att sedan Holmlund – som säger sig inte vilja vara inne och peta i organisationen – hänger ut projektledarens politiska tillhörighet på sin blogg – är ju ytterst anmärkningsvärt. Vad har det med saken att göra?? 

Projektledarens eventuella politiska tillhörighet har aldrig varit föremål för diskussion eller kritik vad jag vet – det är Vänsterpartiets gruppledares inblandning i tjänstemannafrågor som är föremål för kritik.

Så om Lennart Holmlund menar allvar med att politiken inte ska vara och peta i detaljer i den kommunala organisationen så får han väl uppenbarligen börja med att läxa upp Vänsterpartiet?

Vem tar över i Umeå?

Publicerat den av Anders Ågren

Kan rekommendera läsning av en intressant ledare av Ola Nordebo i dagens VK. Han berör ledarskapets betydelse för en kommun, och att det gör skillnad vem som är kommunstyrelsens ordförande. Så är det. Han skriver lite kring vem som skall ta över i socialdemokraterna efter Lennart Holmlund. Åsa Ögren, Hans Lindberg eller någon annan. Han undrar vem som vill, eftersom det mest är tyst i den frågan. I alla fall utåt.

Även mitt eget namn omnämns förstås i kampen om att bli kommunstyrelsens ordförande i Umeå efter valet 2014.

Och JA, vi moderater står beredda att ta över i Umeå kommun efter valet 2014. Tillsammans med våra vänner i de övriga Allianspartierna.

"Epoken Holmlund" är så sakteliga på väg mot sitt slut i Umeå. Tyvärr har (S) i Umeå politiskt gått flera steg åt vänster, och befinner sig inte längre i den politiska mittfåran. Tvärtom har de under sitt samregerande med Vänsterpartiet blivit mer hårdföra ideologiskt. De vill införa 6-timmars arbetsdag, de vill begränsa umeåbornas möjlighet till valfrihet, ser mer negativt på företagande m.m. Med en sådan vänstersväng hotas den gamla ”Umeandan” som många av oss omhuldar som en framgångsfaktor för Umeå. Att i viktiga, långsiktiga och stora beslut hitta enighet över blockgränsen för Umeås bästa.

I Alliansen finns ett tydligt alternativ för de umeåbor, som vill se en pragmatisk och resultatinriktad politik för Umeås bästa, utan ideologiska vänsterexperiment:  Vi är redo, vi är villiga. Och vi smyger inte med det. Vi kommer att föra den stolta "Umeandan" vidare.

 

Jag får ibland frågan, inte minst av representanter från massmedia, om vem jag tror blir nästa S-ledare i Umeå. Vem står på tur av kandidaterna och vem är bäst eller sämst? Hur går korridorsnacket?

Mitt svar är enkelt. Nej, jag kommer inte att ha synpunkter på vilken person som borde efterträda Lennart Holmlund som socialdemokraternas främste representant i Umeå kommun.  Att välja S-företrädare är en fråga för det socialdemokratiska partiet och deras lokalföreningar. Så några åsikter om vem deras parti borde välja kommer jag inte att leverera.

Däremot kommer det naturligtvis ha betydelse, inte bara för S-partiet, om vilken person det i slutändan blir. Valet av person kommer att få betydelse för möjligheterna till att fortsätta med "Umeandan" i lokalpolitiken, oavsett vilket block som vinner valet 2014. Där finns ju onekligen viss osäkerhet.

Sen hur det går, och vem som i slutändan avgör vem som blir kommunstyrelsens ordförande i Umeå – ja, det avgör naturligtvis umeåborna när de röstar i valet september 2014!

 

Varför låta Holmlund styra debatten?

Publicerat den av Anders Ågren

Jag behöver inte dra bakgrunden till diskussionen om den inställda debatten hos Publicistklubben igårkväll. Den kan de flesta vid det här laget.

Men jag ställer mig frågande till att Publicistklubben låter Holmlund hålla i taktpinnen och bestämma vad som ska gälla. Varför i herrens namn ställer man in en paneldebatt med sex personer, bara för att EN person inte vill vara med. Ok att temat var kopplat till bl.a. Holmlunds bloggande, men avsikten var ju att det skulle bli en betydligt bredare diskussion än så. Om politikerbloggar generellt, hur det bloggas i Umeå, hur media ser på detta och hur forskningen ser på användandet av sociala medier. Holmlund var EN deltagare av sex.

Hade det varit någon ordning, så hade paneldiskussionen genomförts ändå. Med oss fem övriga, och en tom stol. Då hade i alla fall Publicistklubben sett till att Holmlunds agerande hade fått en konsekvens. Jag sa det också till Folkbladet när de ringde igår.

Nu spelar man ju Holmlund rätt i händerna. Hans livsluft är att synas i massmedia, oavsett vad han gör för utspel i stort och smått. Nu har han lyckats med exakt detta. Grattis. Han dominerar nyhetsflödet i två dagar, han behöver inte möta sina motståndare i öppen diskussion, och om en vecka är frågan i sig glömd. Precis som vanligt i det lokalpolitiska debattskeendet i Umeå.

Jag är förvånad över att debatten ställdes in, bara för att Holmlund valde att ta en ledig kväll. Genom att agera på det här sättet, så ger man Holmlund en ännu mer unik position – han kan nu välja om det ska bli debatter eller ej, oavsett hur många andra debattörer som skall delta.

En genomförd paneldiskussion med fem deltagare, och en tom stol, hade varit en betydligt bättre lösning än att som nu bara ställa in arrangemanget.

Varför låta Holmlund styra debatten?

Publicerat den av Anders Ågren

Jag behöver inte dra bakgrunden till diskussionen om den inställda debatten hos Publicistklubben igårkväll. Den kan de flesta vid det här laget.

Men jag ställer mig frågande till att Publicistklubben låter Holmlund hålla i taktpinnen och bestämma vad som ska gälla. Varför i herrens namn ställer man in en paneldebatt med sex personer, bara för att EN person inte vill vara med. Ok att temat var kopplat till bl.a. Holmlunds bloggande, men avsikten var ju att det skulle bli en betydligt bredare diskussion än så. Om politikerbloggar generellt, hur det bloggas i Umeå, hur media ser på detta och hur forskningen ser på användandet av sociala medier. Holmlund var EN deltagare av sex.

Hade det varit någon ordning, så hade paneldiskussionen genomförts ändå. Med oss fem övriga, och en tom stol. Då hade i alla fall Publicistklubben sett till att Holmlunds agerande hade fått en konsekvens. Jag sa det också till Folkbladet när de ringde igår.

Nu spelar man ju Holmlund rätt i händerna. Hans livsluft är att synas i massmedia, oavsett vad han gör för utspel i stort och smått. Nu har han lyckats med exakt detta. Grattis. Han dominerar nyhetsflödet i två dagar, han behöver inte möta sina motståndare i öppen diskussion, och om en vecka är frågan i sig glömd. Precis som vanligt i det lokalpolitiska debattskeendet i Umeå.

Jag är förvånad över att debatten ställdes in, bara för att Holmlund valde att ta en ledig kväll. Genom att agera på det här sättet, så ger man Holmlund en ännu mer unik position – han kan nu välja om det ska bli debatter eller ej, oavsett hur många andra debattörer som skall delta.

En genomförd paneldiskussion med fem deltagare, och en tom stol, hade varit en betydligt bättre lösning än att som nu bara ställa in arrangemanget.

Öppenhet eller ej

Publicerat den av Anders Ågren

Ikväll har det varit tänkt att jag och Holmlund skulle debattera och diskutera våra politiska bloggar, samt föra samtal med en panel bestående av bl.a. Daniel Nordström (VF), Ingvar Näslund (VK), Jan Axelsson (TV4), Linn Svensson (Kultur& Medier, UMU).

Nu verkar hela debattkvällen vara i fara, efter det att Holmlund meddelat att han inte kommer.

Mycket tråkigt. Jag beklagar denna utveckling, av något som såg ut att kunna bli en riktigt riktigt intressant kväll.

Jag är en varm förespråkare för sociala medier: bloggar, facebook, twitter, instagram och annat. Inte minst när det gäller dess effekt på det politiska samtalet och dess förmåga att bryta ner hierarkier i samhällsdebatten.

Att vår debatt skulle direktsändas via svt-webben såg jag personligen som en extra bonus, även om det förslaget kom ganska sent. Fler kan då lyssna till våra synpunkter, tankar och idéer. Det hade också varit mycket intressant att höra hur journalister och andra tänker om vårt bloggande och annat. Och att de som inte kan vara på plats, kan se det via nätet.

Jag har också utgått från att det skulle refereras från debattkvällen. Självklart. En samlad journalistkår, där ingen via twitter, nyhetsartiklar eller på andra sätt sprider debatten vidare låter ju orimligt. I detta fall vore det snarast att betrakta som tjänstefel av den församlade pressen.

Sen finns det alltid tillfällen då ett samtal mellan personer – av olika anledningar -måste kunnas hållas mellan de berörda, utan att det sprids vidare. Det kan gälla kontakter med företag, organisationer enskilda personer, andra partiföreträdare eller annat. Men det finns en tid för tystlåtenhet – det finns också en tid för öppenhet.

När det gäller debatten om politiska bloggar med journalistkåren och andra initierade, så är ju öppenhet och maxmimal spridning det som jag hade förväntat mig.

Det är mitt sätt att se på det hela. Holmlund har ett annat synsätt.

 

Öppenhet eller ej

Publicerat den av Anders Ågren

Ikväll har det varit tänkt att jag och Holmlund skulle debattera och diskutera våra politiska bloggar, samt föra samtal med en panel bestående av bl.a. Daniel Nordström (VF), Ingvar Näslund (VK), Jan Axelsson (TV4), Linn Svensson (Kultur& Medier, UMU).

Nu verkar hela debattkvällen vara i fara, efter det att Holmlund meddelat att han inte kommer.

Mycket tråkigt. Jag beklagar denna utveckling, av något som såg ut att kunna bli en riktigt riktigt intressant kväll.

Jag är en varm förespråkare för sociala medier: bloggar, facebook, twitter, instagram och annat. Inte minst när det gäller dess effekt på det politiska samtalet och dess förmåga att bryta ner hierarkier i samhällsdebatten.

Att vår debatt skulle direktsändas via svt-webben såg jag personligen som en extra bonus, även om det förslaget kom ganska sent. Fler kan då lyssna till våra synpunkter, tankar och idéer. Det hade också varit mycket intressant att höra hur journalister och andra tänker om vårt bloggande och annat. Och att de som inte kan vara på plats, kan se det via nätet.

Jag har också utgått från att det skulle refereras från debattkvällen. Självklart. En samlad journalistkår, där ingen via twitter, nyhetsartiklar eller på andra sätt sprider debatten vidare låter ju orimligt. I detta fall vore det snarast att betrakta som tjänstefel av den församlade pressen.

Sen finns det alltid tillfällen då ett samtal mellan personer – av olika anledningar -måste kunnas hållas mellan de berörda, utan att det sprids vidare. Det kan gälla kontakter med företag, organisationer enskilda personer, andra partiföreträdare eller annat. Men det finns en tid för tystlåtenhet – det finns också en tid för öppenhet.

När det gäller debatten om politiska bloggar med journalistkåren och andra initierade, så är ju öppenhet och maxmimal spridning det som jag hade förväntat mig.

Det är mitt sätt att se på det hela. Holmlund har ett annat synsätt.

 

Bra att (S) i Umeå ber om ursäkt

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK ber arbetarekommunens ordförande Christer Lindvall (S) om ursäkt för Holmlunds angrepp på Centern, där denne angrep centerns politik och jämförde den med det system i Sydafrika där de vita förtryckte de svarta. Det finns nog inte någon som kan försvara ett sådant påhopp.

Det är mycket välkommet att socialdemokraterna i Umeå därmed medger att det var ett övertramp, och att partiet ber Centern om ursäkt.

Det ger hopp inför framtiden, om vilket debattklimat vi ska ha i Umeå mellan partier och politiska företrädare. Gärna en tuff debatt om sakfrågor, men låt oss slippa svartmålning och spridandet av uppenbara felaktigheter.