Ledningen för SKL besökte Umeå

Anders Ågrens foto.

SKL-ledningen var tidigare i veckan på besök i Umeå. Jag och och kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) tillsammans med några av våra ledande tjänstemän träffade då delar av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) högsta ledning: ordförande Lena Micko  (S) och 1:e viceordförande Anders Henriksson (S) samt VD Vesna Jovic. Vi hade under kvällen samtal om läget i kommunsektorn, om Umeås utveckling i stort och smått. För egen del sitter jag ju även i SKL:s styrelse men det var kul att denna gång få välkomna dem till Umeå. Annars har vi våra styrelsesammanträden i Stockholm en gång i månaden.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. En av de största är kompetensförsörjningen och det ägnade vi ganska mycket tid åt. Det kommunala utjämningssystemet, otyget med riktade statsbidrag, problem med riksintressen som beskär möjligheter bl.a. till att bygga nytt, sjukfrånvaron bland kommunanställda, utanförskap och mycket mer.

En bra afton. Även om vi har olika politiska tillhörigheter så ställs såväl Alliansstyrda som rödgröna kommuner ofta inför likartade utmaningar – sedan kan lösningarna variera beroende på vilka partier som styr. Precis som sig bör.

Självklart är Örnsköldsvik välkommen att byta län till Västerbotten!

Ja, Övik är självfallet välkommen till oss i Västerbotten! Jag såg på allehanda.se att frågan om Örnsköldsvik ska byta län från Västernorrland och söka sig norrut till Västerbotten har väckts igen.

Dock inte av några partipolitiska företrädare i insändaren, utan de är politiskt obundna. Men personligen tycker jag att de är en alldeles utmärkt idé. Övik är ju redan en del av det goda kommunsamarbete vi har inom Umeåregionen. Övik har ju mycket gemensamt med Umeå och övriga kommuner i vårt närområde.

Samarbetet mellan kommunerna inom Umeåregionen är ett  konkret samarbete, för att bl.a. förbättra servicen till kommuninvånarna (oavsett vilken sida av kommungränsen du råkar bo i). Du kan läsa mer om det här.

För att en kommun ska kunna byta län så krävs det ett regeringsbeslut. Men det vore onekligen ganska logiskt utifrån den närhet som finns mellan Örnsköldsvik och övriga kommuner i Umeåregionen.

Det är självfallet en fråga för Öviksborna och för partierna i Örnsköldsvik att fundera över. Men som ”gammal” öviksbo vill jag bara säga att ni vore varmt och hjärtligt välkomna till oss i Västerbotten!

Ingen kommun i landet får mindre pengar med den moderata budgetmotionen

Bild1

Hans Lindberg (S) verkar av någon anledning vara lite desperat.

Nej, ingen kommun och inget landsting skulle få mindre pengar med Moderaternas budget jämfört med regeringens budget för 2017.

För Umeås kommuns del innebar den moderata budgetmotionen för år 2017 ca 16,8 miljoner kr MER än med regeringens budgetproposition.

Moderaternas nationella budgetförslag för 2017 innebär att välfärden tillförs mer pengar än i S/MP-regeringens budgetalternativ. Ingen ska känna oro för att det kompromissas med kvaliteten eller tillgängligheten i välfärden när det är krävande tider – när Moderaterna får bestämma. Ambitionerna i skolan höjs och välfärden stärks genom mer resurser till kommunerna.

Satsningarna i Moderaternas budgetmotion innebär att skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden tillförs över 10 miljarder kronor redan för 2017. Sammantaget tillförs skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden över 60 miljarder kronor fram till år 2020. Det ska jämföras med regeringen som tillför kommunerna drygt 40 miljarder kronor under samma period. Våra ambitioner för skolan är dessutom betydligt högre jämfört med regeringen. En betydande andel av skolsatsningarna stärker därför kommunernas ekonomi.

Som sagt – med den moderata budgetmotionen går det inte att hitta en enda kommun i landet som får mindre pengar än jämfört med S/MP-regeringens budgetproposition.

SKL:s ekonomirapport

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

SKL:s ekonomirapport

I dagens VK är det en artikel om Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomirapport som släpptes igår, och hur utsikterna ser ut för kommunerna och landstinget i Västerbotten. Jag själv är intervjuad apropå Umeås situation. Någon skattehöjning är verkligen inte aktuell i Umeå (vi ligger redan på en väldigt hög skattenivå) och det är positivt att även Lennart Holmlund (S) är tydlig på den punkten.

Vad sades då från SKL:s sida igår? Jo, bedömningen är att BNP växer för 2013 med 1,5 procent och 2014 med 2,5 procent. Samtidigt ser vi kostnadsökningar i sektorn till följd av kraftiga befolkningsförändringar. Sektorn som helhet beräknas därför endast klara nollresultat under 2013 och ett svagt positivt resultat 2014.

 

Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Demografiska förändringar med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre ställer krav på kommuner och landsting att anpassa resurserna. Stora renoveringsbehov finns också skolor, VA-anläggningar, sjukhus mm. Detta är mycket tydligt även i vårt eget län.

Vi kan blicka tillbaka på fem riktigt goda år för våra kommuner och landsting. Överskotten har slagit rekord på rekord. 2012 var det starkaste resultatet hittills om jag kommer ihåg rätt. Enligt SKL-ekonomernas beräkningar så krävs nu både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och förändringar av skattesatsen för att nå tillräckliga överskottsmål till 2016.

Men för Umeå kommuns del kommer verkligen ingen skattehöjning på tal (på sikt borde skatten tvärtom sänkas). Vi har redan ca 2 kr högre kommunalskatt än jämförbara kommuner – det gäller att prioritera tydligare i kommunens arbetsuppgifter och ta en diskussion om vad som är viktigt och mindre viktigt. Budgetprocessen pågår för fullt och i juni kommer budgeten för 2014 att klubbas.

M-styrda kommuner måste gå i bräschen för att skapa fler heltidstjänster

Tidigar i höst skrev jag tillsammans med Elisabeth Svantesson, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, om att landets moderatstyrda kommuner måste gå i bräschen för att erbjuda heltidstjänster till de kommunanställda. Det är en jämställdhetsfråga!

Vi ser i torsdagmorgonens nyhetsflöde att det finns mycket arbete kvar att göra på den fronten, runt om i landets kommuner. Bara var åttonde kommun erbjuder deltidsanställda rätt att gå upp till heltid.

Fler män än kvinnor har heltidsarbete. Vi moderater tror på den svenska modellen och att det är arbetsmarknadens parter och inte lagstiftare som ska avgöra vilka arbetsvillkor som ska gälla på arbetsmarknaden. Men på kommunal nivå, där politiker är arbetsgivare, bör heltidsarbete prioriteras. Moderatstyrda kommuner bör därför gå i bräschen för att skapa fler heltidstjänster.

För 11 år sedan lovade (S) att införa rätt till heltid för alla deltidsanställda. Det skedde inte under de år man satt i regering och har heller inte skett i de flesta av de kommuner där man i dag styr. Fast Alliansstyrda kommuner har inget att yvas över heller. Bland de kommuner i landet som styrs av alliansen erbjuder elva procent rätt till heltid för deltidsanställda.

Detta är en av många frågor som är viktig för jämställdheten i Sverige. Ofrivilligt deltidsarbete drabbar den enskilde på flera sätt: svårt att leva på sin lön, och sämre pension när man blir äldre.

Här har landets alla moderata kommunpolitiker ett ansvar att agera!

 

M-styrda kommuner måste gå i bräschen för att skapa fler heltidstjänster

Tidigar i höst skrev jag tillsammans med Elisabeth Svantesson, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, om att landets moderatstyrda kommuner måste gå i bräschen för att erbjuda heltidstjänster till de kommunanställda. Det är en jämställdhetsfråga!

Vi ser i torsdagmorgonens nyhetsflöde att det finns mycket arbete kvar att göra på den fronten, runt om i landets kommuner. Bara var åttonde kommun erbjuder deltidsanställda rätt att gå upp till heltid.

Fler män än kvinnor har heltidsarbete. Vi moderater tror på den svenska modellen och att det är arbetsmarknadens parter och inte lagstiftare som ska avgöra vilka arbetsvillkor som ska gälla på arbetsmarknaden. Men på kommunal nivå, där politiker är arbetsgivare, bör heltidsarbete prioriteras. Moderatstyrda kommuner bör därför gå i bräschen för att skapa fler heltidstjänster.

För 11 år sedan lovade (S) att införa rätt till heltid för alla deltidsanställda. Det skedde inte under de år man satt i regering och har heller inte skett i de flesta av de kommuner där man i dag styr. Fast Alliansstyrda kommuner har inget att yvas över heller. Bland de kommuner i landet som styrs av alliansen erbjuder elva procent rätt till heltid för deltidsanställda.

Detta är en av många frågor som är viktig för jämställdheten i Sverige. Ofrivilligt deltidsarbete drabbar den enskilde på flera sätt: svårt att leva på sin lön, och sämre pension när man blir äldre.

Här har landets alla moderata kommunpolitiker ett ansvar att agera!

 

Kommunsektorn gör ett överskott på 18 miljarder för 2012

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) höstens ekonomirapport via en direktsänd webbsändning. Om du vill se presskonferensen i efterhand, så kan du klicka här.

Det är ett starkt resultat, även om de kommande åren blir tuffare.

År 2012 pekar prognosen på att kommuner och landsting kommer att gå mot ett överskott på ca 18 miljarder kronor, bl.a. beroende på engångsintäkter på 11 miljarder kronor. För år 2013 beräknas resultatet bli 9 miljarder kronor.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten. 2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen berodde på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar nu alltså på ett rekordöverskott på ca 18 miljarder kronor.

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl några socialdemokratiska Västerbottenspolitiker i landstinget och vissa kommuner kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år.

Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden. Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott. Landets kommuner hade det betydligt tuffare att klara ekonomin på den tiden socialdemokraterna styrde Sverige.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.
 

 

95 miljoner kr till Umeå kommun. Pengaregn över alla kommuner och landsting

Beskedet som vi har väntat på en längre tid kom idag på förmiddagen.

AFA-Försäkring betalar tillbaka medel till sina medlemmar, då sjukskrivningstalen har gått ned. Det gäller premier inbetalda för åren 2007 och 2008. Beslutet har fattas av styrelsen för AFA-Försäkring, där arbetsmarknadens parter ingår.

11,7 miljarder kr betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn under 2012.

För Umeå kommun har de preliminära siffrorna pekat på att vi får tillbaka 95 miljoner kronor. Detta utbetalas under november och förstärker resultatet för innevarande år.

På samma sätt kommer alla kommuner i Västerbotten, liksom vårt landsting, att få sina pengar i slutet av innevarande år.

En god nyhet!

 

Läs mer i nedanstående pressmeddelande:

Återbetalning av premier för år 2007 och 2008

AFA Försäkring betalar tillbaka totalt 17, 5 miljarder kronor i premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare i privata näringslivet, kommuner och landsting. Återbetalningen gäller premier för åren 2007 och 2008.

Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL ger kompletterande ersättning om man har rätt till sjukpenning eller sjukersättning/aktivitetsersättning från Försäkringskassan och om man omfattas av kollektivavtal.

Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA Sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget.

Efter att överenskommelse har träffats mellan arbetsmarknadens parter så har AFA Försäkrings styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2007 och 2008. Återbetalningen gäller främst avtalsgruppsjukförsäkringen AGS och AGS-KL.

Dagens beslut innebär att 5,6 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom privat sektor (avtalsområde LO-Svenskt Näringsliv), att 11,7 miljarder kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kommun- och landstingssektorn och att 292 miljoner kronor betalas tillbaka till arbetsgivare inom kooperativa företag (avtalsområde KFO – LO).

Återbetalning
Återbetalning av premier till arbetsgivare inom privat sektor och inom kommun-och landstingssektorn kommer att ske genom Fora. De företag inom privat sektor och företag och organisationer inom kommun- och landstingssektorn som berörs är sådana som hade ett försäkringsavtal via Fora 2007 och/eller 2008 där AGS eller AGS-KL ingick. Dessa kommer inom den närmaste tiden att få ett brev från Fora. Återbetalningen av premierna påbörjas under november 2012.

Mer information finns på www.fora.se/foretag

Kooperativa arbetsgivare som omfattades av AGS under 2007 och 2008 kommer att få återbetalningen från Folksam, tidigare KP Pension & Försäkring. Återbetalning av premierna kommer att påbörjas under november 2012.

Mer information finns på http://arbetsgivare.folksam.se/

Mer detaljerad information – se bilagd PDF och dokumentet "Frågor och svar – Återbetalning av 2007 och 2008 års premier"

Kontakt:
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, tel 08-6964816, 0708-939577
Johan Ljungqvist, kommunikationschef, AFA Försäkring, tel 08-696 4804

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se
 

Ökade skatteintäkter trots svag konjunktur

I torsdags släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vårens ekonomirapport. Själv sitter jag i styrelsen för SKL och följde presskonferensen med stort intresse via webben.

För kommunsektorn var det positiva besked. Den ekonomiska situationen har stabiliserats och skatteintäkterna bedöms öka mer än i tidigare prognoser.

År 2009 och 2010 gjorde den samlade svenska kommun- och landstingssektorn stora överskott, trots att vi då befann oss i en tuff internationell ekonomisk kris. Regeringens tillskott i form av statsbidrag inte bara räddade situationen utan kommuner och landsting gjorde alltså samlat rekordöverskott i boksluten.

2011 blev också ett överskott för sektorn på 6,5 miljarder, vilket var mindre än tidigare år. Kommunsektorn gjorde plus, medan landstingssidan gjorde minus. Den främsta orsaken till försämringen beror på att pensionsskulden har omvärderats vilket resulterade i kraftiga minus. Men sammantaget ändå ett plus på 6,5 mdr alltså.

Prognosen för innevarande år – år 2012 – pekar på ett rekordöverskott på ca 20 miljarder kronor. Detta dels beroende på att skatteintäkterna glädjande ökar, dels beroende på bl.a. att sjukskrivningarna har minskat och därmed blir det positiva engångeffekter genom återbetalning av stora summor från AFA-försäkring.

Som läget ser ut nu kommer skatteintäkterna att öka med i snitt 4 miljarder per år 2012-2014, jämfört med tidigare prognoser. Det är positivt för oss som är verksamma i kommuner och landsting.

Först från och med år 2015 gör våra ekonomer i SKL bedömningen att det kommer krävas ytterligare höjningar av statsbidragen, alternativt skattehöjningar, för att klara av volymökningar, investeringar och annat som är på gång. Det ger ändå sektorn rådrum och möjlighet att i ordnade former fortsätta utveckla välfärden i kommuner och landsting.

SKL:s ordförande Anders Knape kommenterade rapporten så här, och det är ju bara att instämma i det: – "Det ser positivt ut för 2012 och vi kan se att kommuner och landsting efter flera år med överskott nu vågar investera, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda en fortsatt god service till medborgarna. Men förutsättningarna för att klara det, skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner respektive landsting."

Ingen kan numera påstå att regeringen "slaktat välfärden" under sin tid vid makten sedan 2006 – (ja möjligen skulle väl Lennart Holmlund (S) kunna fortsätta med den oseriösa argumentationen) – för siffrorna talar sitt tydliga språk.

Trots värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet har den svenska kommun- och landstingssektorn gjort rekordöverskott under dessa år. År efter år. Alliansen har värnat och verkligen satsat på välfärden.

Vi ser resultaten: Överskott i sektorn alla år, och inte bara överskott utan rekordöverskott.

Frågor eller kritik beträffande missförhållanden/brister lokalt i kommunerna eller landstingen bör därför rikats till de politiker och partier som styr i den kommunen eller i just det landstinget.