Resultatet för Sveriges kommuner bättre än väntat för 2011.

Idag, fredag, väntar styrelsemöte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hemfärd via Arlanda till Umeå senare på eftermiddagen.

Vid gårdagens presentation av SKL:s nya skatteunderlagsprognos visade det sig dels att resultatet för kommunsektorn år 2011 blir bättre än vad man tidigare föutsett, dels att även prognosen för år 2012 ser bättre ut än vad man trodde så sent som i oktober. Det är goda nyheter för oss ute i landets alla kommuner. Detta möttes också av många lättade ansiktsuttryck och, på sina håll, applåder.

Samtidigt så är det många orosmoln på himlen, och mycket av den ekonomiska utvecklingen händer så klart på hur man lyckas hantera den pågående krisen i Europa och omvärlden. Tillväxten avmattas, arbetslösheten ökar.

Nedan utdrag ur det pressmeddelande som gick ut i samband med presentationen:

 
Oron för eurons framtid har under hösten ökat. Det står klart att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden gör därmed halt och arbetslösheten stiger. Trots svagare tillväxt beräknas ändå kommunernas och landstingens skatteunderlag utvecklas förhållandevis väl.

I den bedömning som SKL:s ekonomer presenterar idag förväntas oron i världsekonomin bestå. En svagare internationell tillväxt och fortsatt osäkra framtidsutsikter innebär att möjligheterna också för svensk del skruvas ned. Svensk BNP beräknas nästa år öka med endast 1,2 procent att jämföra med 4,6 procent i år. Det innebär att även den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bryts och arbetslösheten stiger. Svensk ekonomi är dock i grunden fortsatt stark och efter ett par kvartal med nolltillväxt beräknas produktionen peka uppåt igen. Ökningen av arbetslösheten blir därför begränsad.

Ladda ner högupplöst bild på Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting– Vår prognos bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare bild framför oss, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande sysselsättning påverkas SKL:s skatteunderlagsprognos mycket lite. Skatteunderlagets nivå 2012 är i nuvarande bedömning till och med något högre än i höstens Ekonomirapport. Orsaken är att lönesumman 2011 ökat i snabbare takt än vad vi tidigare räknat med.

Bättre skatteunderlag och större skatteintäkter gör att kommunernas och landstingens ekonomiska situation ser något ljusare ut 2012. Jämfört med föregående år är dock sektorns finanser betydligt svagare, vilket gör att 25 kommuner och fyra landsting höjer skatten. Detta tillsammans med lägre sjukförsäkrings- och tjänstegrupplivsförsäkringspremier förstärker resultatet med cirka 2 miljarder kronor i kommunerna och med cirka 1 miljard kronor i landstingen jämfört med beräkningarna i Ekonomirapporten i oktober.

 

Dödsstöten för tanken på skilda valdagar?

Vid gårdagens omval i Västra Götaland så röstade bara 43% av befolkningen. Nu glädjer sig socialdemokraterna och sverigedermokraterna över att de gått fram någon enstaka procent och ser det som en fantastisk bedrift. Nåja, det ska de givetvis glädja sig åt. Trevligare att vinna än förlora, såklart.

Men.

Bara 43% av de röstberättigade utnyttjade sin rätt att rösta. Hur legitimt blir ett sådant valresultat? Många hade ju befarat ett lågt valdeltagande och dessa fick ju nu rätt i sina profetior. Moderaterna. liksom några andra partier, har ju förespråkat skilda valdagar under lång tid. Att man skulle separera på tidpunkterna för val till riksdag, landsting och kommun för att valrörelserna skulle kunna få mer fokus just på de frågor som valet berör.

Frågan är om inte gårdagens val i praktiken innebär slutet för dessa ambitioner. Det blir svårt att argumentera för något som i praktiken innebär att mer än hälften struntar i att gå till vallokalerna. Skilda valdagar är en god idé i teorin, men verkligheten talar ju onekligen sitt tydliga språk.

Alliansen värnar välfärden

Alliansregeringen har sedan maktskiftet 2006 tillfört stora summor pengar till kommuner och landsting.  Tillsammans med andra satsningar innebär detta att Alliansregeringen 2010 har förstärkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, jämfört med 2006 års nivå. Detta för att – i den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet – kunna värna skola, vård, omsorg. Välfärdens kärna.

Ledande socialdemokrater har gång på gång angripit regeringen för att inte satsa tillräckligt på kommuner och landsting. Men verkligheten ser annorlunda ut: Regeringen har gjort miljardsatsningar genom bl.a. ökade statsbidrag och såväl kommuner som landsting gör stora överskott. Regeringen har t.o.m. tillskjutit mer pengar än vad SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har begärt.
 
Trots detta påstår Holmlund på sin blogg att Alliansregeringen "slaktar" den generella välfärden. Mer pengar från staten till kommunerna är alltså att SLAKTA den generella välfärden?!?? Förhoppningsvis genomskådar de allra flesta vad han skriver på sin blogg.
 
Rätt ska vara rätt.

 

Halleluja!!!




Vissa dagar blir man mer positivt överraskad än andra. Denna dag är en sådan.

 

Beskedet från Alliansregeringen om ytterligare 10 MILJARDER till kommuner och landsting år 2010 överstiger vad de flesta av oss hade vågat tro. Visst skulle det komma mer pengar nästa år, men så här mycket hade nog ingen vågat hoppas på. Bara i våras så var förslaget 7 miljarder i tillskott, men det blev alltså 17 (!) miljarder kr.

 

Det är ju betydligt MER än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sagt att man behöver för att upprätthålla välfärd och servicenivåer. Budskapet har med all önskvärd tydlighet gått rakt in i hjärtat på regeringskansliet. Och mer därtill.

 

Detta blir för Umeås del en välkommen avlastning för socialas område, som annars stått inför riktigt besvärliga tider.

 

Återigen visar Alliansregeringen att man prioriterar välfärdens kärna. Vad ska Lennart Holmlund och socialdemokraterna klaga på nu då? Att man hade velat ha 0,1 miljard ytterligare?