Liberalerna

Det är med Alliansen som vi moderater vill regera!

Publicerat den av Anders Ågren

 

I veckans nummer av Umeå Tidning bemöter jag Miljöpartiets angrepp mot oss moderater, från föregående vecka. Klipps in nedan.

 

Det är med Alliansen som vi moderater vill regera!

Läste Nasser Moslehs (MP) inlägg i Umeå Tidning om Moderaterna och synen på Sverigedemokraterna. Men hans insändare innehåller många felaktigheter. Moderaterna kommer inte att inleda samarbete med SD, varken på riksplanet eller lokalt. Däremot vill vi lägga fram en gemensam Alliansbudget, och vill Sd rösta på den är de naturligtvis välkomna att göra så. Samma inställning gäller i kommunpolitiken.

Moderaterna i Umeå välkomnar att vårt parti vill gå fram med en gemensam Alliansbudget i riksdagen. Förhoppningsvis kan man därmed också fälla S/MP-regeringen. Ett partis huvuduppgift måste hela tiden vara att få så stort genomslag som möjligt för sin politik.

Förhoppningsvis leder det här debatten, när dammet lagt sig, till en seriös diskussion om politikens innehåll. Det har vårt land alldeles för lite av. Idag är det ett bisarrt fokus på politisk ”spelteori”, vilket talande nog är hela utgångspunkten för Nasser Moslehs insändare.

Inte minst med tanke på att S/MP-regeringen vill ha stöd i riksdagen från SD i olika frågor. Ett hyckleri utan dess like. I höstas sökte regeringen SD:s stöd för sitt förslag till nya upphandlingsregler. I opposition fällde de rödgröna delar av alliansregeringens budget med stöd av SD. För några veckor sedan uppmanades SD att rösta med regeringen av civilminister Shekarabi. Så länge Sd röstar på förslag från S och MP går det tydligen bra.

Att ha avstått från att lägga en gemensam alliansbudget har skadat. Nu höjs skatterna på jobb och företagande med ca 60 miljarder kronor. Sverige försvagas i en orolig värld. Då vore det bra om vi kunde genomföra så mycket allianspolitik som möjligt.

Det är med Alliansen som vi moderater vill regera. Det är inte aktuellt att inleda regeringssamarbete med vare sig Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet. Så ser beskedet ut på riksplanet, och vi har samma syn här lokalt i Umeå.

Anders Ågren

Kommunalråd, M. Umeå

 

Det handlar om att få genomslag för Moderaternas och Alliansens politik!

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens DN skriver vår partiledare Anna Kinberg Batra om varför Moderaterna vill gå fram med en gemensam Alliansbudget så fort som möjligt. Jag och Moderaterna i Västerbotten delar denna uppfattning om gemensam Alliansbudget till 100 procent. Det har under lång tid funnits ett utbrett missnöje runt om i landet med att vi avstått från denna möjlighet. Att det ens ska behöva skrivas – om varför M vill lägga fram det gemensamma budgetförslaget – visar ju möjligen vilket bisarrt politiskt debattklimat vi har i vårt land.

Att det ledande oppositionspartiet vill lägga fram oppositionens politik målas upp som något suspekt! Att vi faktiskt har möjlighet i riksdagen att stoppa S/MP-regeringens skadliga politiska förslag, som införandet av kilometerskatt, flygskatt, höjda inkomstskatter m.m. Likaså finns det en möjlighet i riksdagen att få igenom rejäla satsningar på polisen, satsning på skolan, förbättrad konkurrenskraft!

Varför ska vi INTE försöka få igenom Alliansens politik? Varför ska vi tillåta S och MP att försvaga Sverige?

Precis som Kinberg Batra konstaterar, så finns det ingen anledning att vänta med nödvändiga reformer tills efter valet 2018: ”Jag söker mandat för en alliansregering och vill leda en sådan efter nästa val. Men vi kan inte vänta till dess med att genomföra vår politik. Att avvakta med nödvändiga reformer till efter valet 2018 försvagar Sverige. Vi ska inte avstå från att lägga fram de förslag som behövs av rädsla för hur andra partier skulle rösta. Därför vill Moderaterna att alliansen så snart vi kan går fram med en gemensam budget. Tillsammans kan vi börja vända Sverige rätt.”

 

Ja, visst behövs en borgerlig mobilisering i Umeå!

Publicerat den av Anders Ågren

umeåborgerligoffensiv

 

I dagens VK har jag fått denna debattartikel införd (i tidningsversionen dock något nedkortad av utrymmesskäl)

Visst behövs det en borgerlig mobilisering i Umeå!

Anders Lidström, professor i statsvetenskap, har (3/9) startat en intressant diskussion om Allianspartiernas negativa spiral under de senaste 50 åren i Umeå. För egen del har jag varit aktiv i Umeåpolitiken ca 20 år. Jag tänkte ge dels lite reflektioner, dels peka på vägen framåt. För Umeå behöver en mer offensiv borgerlighet som värdesätter valfrihet, tillväxt och företagande – och vänder en nedåtgående trend. Moderaterna är redo att axla ansvaret.

Umeå har förändrats mycket sedan 1950-talet och framåt. Från en liten borgerlig ämbetsmannastad som starkt präglades av två regementen, till något annat. En befolkning som har mer än fördubblats sedan 50-talet. Dessa förändringar har även påverkat partiernas utveckling. Men forskningen är nog bäst lämpad att gräva djupare i just det.

De rödgröna har vuxit sig starkare, medan traditionellt starka borgerliga partier som Centern och Folkpartiet i kommunen tappat. Moderaterna har vuxit och blivit det dominerande borgerliga partiet, men under rikssnittet. De senaste valen har M faktiskt gjort våra starkaste resultat i Umeå i modern tid!

Har då de borgerliga partiernas utveckling överhuvudtaget diskuterats? Svar ja! I Moderaterna har vi noggrant ventilerat frågan i de 20 år jag varit engagerad här. Vi har också dragit tydliga slutsatser. Resultaten har även diskuterats på otaliga träffar mellan de borgerliga partierna.

I förklaringen till varför (S) lyckats behålla makten delar jag en av mina företrädare Anders Sjölunds synpunkter. Starka realpolitiska S-ledare. En positiv och exempellös utveckling för Umeå under dessa 50 år. En politik där S och delar av Allianspartierna ofta gjort upp över blockgränsen.

Det sistnämnda har emellertid fått flera effekter. I sak har mycket varit positivt för Umeås utveckling. Det har bäddat för stabilitet i viktiga utvecklings- och planeringsfrågor. Men politiskt har det gjort att S, inte minst under Lennart Holmlund, legat åt höger i politiken. Det har gjort att profileringsmöjligheten för Moderaterna och övriga inom Alliansen minskat.

Samtidigt har det öppnat för missnöjesvänstern på den andra flanken. Vänsterpartiet har vuxit, liksom Miljöpartiet och nu senast även Fi. För att inte glömma Arbetarpartiet (tidigare Offensiv). Den s.k. Umeåandan, ofta representerad av S och M, har varit positiv för kommunen, men fått till följd att vänsterkrafterna har vuxit sig starkare då S ofta varit i mitten eller på den borgerliga kanten.

Kunde då de borgerliga ha handlat annorlunda? Självfallet är det så. Jag kan av naturliga skäl inte tala för de övriga partierna, men för Moderaternas är detta ändå i stora delar ett medvetet vägval.

Vi hade ju kunnat välja motsatt strategi. Att aldrig göra upp. Att gräva de blockpolitiska skyttegravarna. Att rösta mot våra egna M-förslag, när det visar sig att Holmlund har stöttat dem. Det hade blivit större skillnad. Kanske hade de gett oss moderater någon extra procent, vem vet?

Men vi har eftersträvat att åstadkomma konkreta resultat i lokalpolitiken. Det har vi också gjort, genom uppgörelser med S under Lennart Holmlund. Det skulle framstå som vansinnigt att i kommunpolitiken inte göra upp om man kan få igenom sin politik! Får vi igenom ca 70 procent av våra vallöften, så vore ju allt annat tokigt. Men att skapa konflikt för konfliktens skull hade bara fått vårt parti att framstå som korkade och opålitliga. Faktum är att Moderaterna under de senaste valen i Umeå gjort våra bästa val på omkring 80 år. För oss är detta verkligen inte dåligt, även om vi vill lyckas ännu bättre. Självklart är målet att återigen leda Umeåpolitiken!

Påståendet att Allianspartierna inte varit ense om saker och ting lokalt är fel. De sista åren har vi – på papperet – varit extremt överens. Gemensamma budgetförslag tio år i rad. Gemensamma arbetsgrupper. Gemensamma förslag på område efter område. Så vi har testat även den vägen. Problemet har väl varit hur partierna förvaltat det i nästa steg.

När jag läser några inlägg i artikelserien, så verkar det inte ens vara något som man är medvetna om så här i efterhand. Det belyser möjligen de tillfällen, då borgerliga företrädare har varit överens i mötesrummet och tagit i hand. Men i samma sekund som man lämnat rummet, så har uppgörelserna brutits. Handslaget var inget värt. Här får varje parti rannsaka sig själv. Men det inger inte något ”regeringsförtroende”. 2016 gick vi inom parentes fram med fyra olika borgerliga budgetförslag, så att varje parti tydligare ska kunna lyfta fram sina hjärtefrågor. Det fanns på sina håll en oro för att ”bli uppätna” av M. Det har vi moderater haft respekt för.

Hur går vi då vidare? Alla borgerliga partier har en hemläxa att göra.

– Vilka politiska frågor är viktiga för de borgerliga partierna i Umeå? Vad vill man? Tydliga politiska frågor från respektive parti och en målbild inför valet 2018. Från M har vi ett tydligt tillväxtfokus – insatser för fler företagsetableringar, fler jobb, fler bostäder, utbildning och sänkt kommunalskatt är prioriterade.

– Släpp det som har varit! Se till att de fyra partierna på alla nivåer i kommunpolitiken blir ”regeringsdugliga” för att styra Umeå. Alla måste lära sig att hålla politiska uppgörelser. Inget väcker så mycket förakt i politiken, som förtroendevalda som inte står fast vid ingångna uppgörelser. Sträva efter att öka det egna partiets väljarandel, men utan att samtidigt hoppas sänka andra borgerliga.

– När alla partier är trygga med sina egna politiska ståndpunkter – låt oss samlas i god tid innan valet. Vi har ju redan sedan tidigare uttalat att vi ska återkomma med gemensam borgerlig budget och ett gemensamt valmanifest 2018. Det finns alla möjligheter i världen att göra något bra av detta!

Jag har i detta inlägg försökt resonera om varför det politiska läget är som det är, men också peka ut vägen framåt. Som denna mandatperiod utvecklas, så har förutsättningarna nog aldrig varit bättre för borgerligheten. Vi ser en socialdemokrati som går åt vänster. Som trots att kommunen går mot ett tredje år med ekonomiskt underskott, röstar ned förslag om att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Som inte förstår vikten av ordning och reda i den kommunala ekonomin, eller för den delen vikten av en lägre skatt. Som på fullt allvar gör försök med sextimmarsarbetsdag. Listan kan göras lång.

De politiska möjligheterna för en mer offensiv borgerlighet inför valet 2018 är goda, om bara viljan finns!

 

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

Umeå behöver sannerligen en borgerlig offensiv!

Publicerat den av Anders Ågren

umeåborgerligoffensiv

I dagens VK skriver Anders Lidström om den borgerliga tillbakagången i Umeå under de senaste 50 åren. Från att ha samlat omkring 50 procent av de röstberättigade, så lyckas de borgerliga partierna numera samla omkring 30 procent. Artikeln är intressant, ställer berättigade frågor och enligt VK själva så har de bett tidigare borgerliga politiker i staden att utifrån olika perspektiv svara på artikeln. Vad skulle kunnat göras annorlunda under dessa 50 åren? Medan Moderaterna förvisso ökat under tidsperioden i Umeå med 6,8 procent, så har Centern tappat 21,7 procent i Umeå liksom Folkpartiet (numera Liberalerna) som minskat 6,6 procent. KD har under samma tid ökat med 1,2 procent.

Jag välkomnar Lidströms artikel, och den diskussion som förhoppningsvis kan komma som ett resultat. Ska bli intressant att läsa svaren under de kommande veckorna.

För egen del har jag lyft frågan om vikten av borgerlig mobilisering i olika  sammanhang, och en artikel med beröring till detta publicerades från min sida på VK:s debattsida den 4 februari i år. Klipper in den nedan:

Umeå behöver en borgerlig offensiv!

Allianspartierna kommer att lägga fram egna budgetförslag inför budget 2017. Det blir ett sätt för våra fyra partier att kunna profilera respektive parti ytterligare. Avsikten för Alliansen i Umeå är att återkomma under valåret med gemensam budget och gemensamt valmanifest. Om detta har det gått att läsa i tidningen. Det blir på många sätt en välbehövlig möjlighet till nystart för de borgerliga partierna i lokalpolitiken. Umeå behöver en borgerlig offensiv!

Valet 2014 innebar för Moderaterna en liten tillbakagång i Umeå, men resultatet var det näst bästa för oss i modern tid. Vårt bästa resultat nådde vi år 2010. Självklart är vårt parti revanschsuget och redo att öka takten. Vi ska göra allt för att kommunfullmäktiges starka rödgrön slagsida ska ändras i samband med valet 2018.

Många politiska partier i Umeå verkar ta tillväxt och framgång för given. Men konkurrensen mellan städer om etableringar, företag och jobb pågår dygnet runt, månad efter månad. Långtidsutredningen och bilagan ”Demografins regionala utmaningar” presenterades nyligen. Där framgår bl.a. att Umeå förväntas växa långsammare i framtiden. Men det verkar knappt vara någon som reagerar över detta. Det gör åtminstone mig bekymrad.

Moderaterna är den politiska kraft som tydligt står upp för ett växande Umeå. Vi inser vikten av fortsatt tillväxt, såväl ekonomisk som befolkningsmässig tillväxt. Vår välfärd är beroende av detta. För oss står fler jobb, fler bostäder och en utbildning i toppklass i centrum. Men all politik måste utgå från ett ansvarstagande. Ansvar för kommunens ekonomi, ansvar för en hållbar tillväxt, ansvar för en god välfärd. Den pågående flyktingkrisen ställer därtill vårt land och våra kommuner inför oerhörda utmaningar.

Vår viktigaste lokala fråga är jobben. Att människor jobbar och betalar skatt är grunden för allt annat. Varje nytt jobb innebär mer resurser att satsa på skolan, vården och andra delar av välfärden. Om fler människor arbetar och betalar skatt, så stärker det också våra förutsättningar att trygga en god kommunal verksamhet. Det finns ett uppenbart problem om partierna inte ägnar en tanke åt hur jobben ska kunna bli fler, hur fler företag ska kunna startas och hur fler företag ska kunna etablera sig i Umeå. Det är inte Moderaternas väg. Vi måste möjliggöra ett ännu bättre lokalt företagsklimat och vi måste omedelbart möjliggöra mer tillgänglig mark för de företag som vill etablera sig i Umeå.

Den andra viktiga politiska frågan i Umeå är bostadsbyggandet. Efter en lång rad av för låg takt på bostadsbyggandet, så måste vi nu se till att bostadsbyggandet ökar och håller i sig på en hög nivå.  Tillväxten hämmas idag av att människor har problem att hitta bostad när de ska flytta hit. Om vi kan få en bättre tillgång på bostäder, så kan vi också få en ökad befolkningstillväxt. Här har privata aktörer en nyckelroll att spela, liksom vårt kommunala bostadsbolag.

Ett tredje viktigt område är skolan. Politiken ska skapa förutsättningar för bra förskolor och skolor. För att Umeå skall kunna bli den främsta skolkommunen krävs förbättringar. Idag är det för många elever som inte klarar de uppsatta målen i grundskolan. Samtidigt är det många skolor som har problem med en dålig arbetsmiljö för såväl elever som lärare. Här gäller det att skapa förutsättningar för lärarna att göra sitt jobb. Det gäller också att försvara det fria skolvalet och uppmuntra elever och föräldrar att aktivt välja skola. Det är inte viktigt om huruvida valet innebär en kommunal skola eller en friskola –  det viktiga är att man efter en noggrann genomgång väljer det som passar bäst just för den enskilde eleven. Valfrihet är något positivt!

Moderaterna i Umeå är redo att spänna bågen ytterligare de kommande åren. Umeåborna behöver mer av nästan allt när staden växer. Jobb, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukvård men också butiker och andra serviceinrättningar. Med en starkare och mer offensiv borgerlighet är möjligheterna för Umeå att utvecklas positivt så mycket större. Ett Umeå med en politik som värdesätter valfrihet, tillväxt och företagande. För detta krävs också ett tydligt och stabilt politiskt ledarskap!

Anders Ågren

Kommunalråd, M, Umeå

Inför betyg från åk 4 i Umeå

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens Folkbladet skriver jag och viceordföranden i För-och grundskolenämnden, Elmer Eriksson, om vikten att av tidiga kunskapsuppföljningar av elevernas resultat. Svenska elever får fortfarande sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder. Eleverna inom EU/OECD är ofta mellan 6-9 år när de får sina första betyg. Det finns många fördelar med betyg från årskurs fyra. Det ger tidig uppföljning och information till föräldrar, elever och skola. Tidig uppföljning av elevernas kunskaper är nödvändigt för att se vad de behöver för stöd och stimulans och för att sätta in tidiga insatser. Likaså är det en värdefull morot för dem som vill anstränga sig ytterligare.

Inför betyg i skolan från åk 4

Från år 2017 finns det möjlighet för skolorna i Sverige att sätta betyg redan från åk 4. Detta efter en överenskommelse mellan S/MP-regeringen och de fyra Allianspartierna. Skolorna måste dock ansöka om att få delta i detta. Vi moderater anser att det är självklart att så många skolor som möjligt i Umeå ska ansöka om att få delta.

Betyg är viktiga för att utvärdera hur det går i skolan. Ingen vinner på att eventuella problem sopas under mattan. Med betyg som sätts redan i årskurs 4 kan insatser sättas in tidigare för de elever som har svårigheter i vissa ämnen – likaså är det en värdefull morot för dem som vill anstränga sig ytterligare.

Fördelarna som lyfts i utredningen inför förslaget är att betyg tydligare skulle signalera hur det går i skolan för eleven och föräldrar. Betyg skulle också göra att målen tydliggörs mer, att läraren behöver förtydliga vad eleven behöver arbeta med, att eleverna blir mer benägna att anstränga sig och att skolan fokuserar mer på kunskapsresultaten. Får man aldrig klara besked om hur man klarar sig, vad man har uppnått – då går det heller inte att förbättra sig. Ett införande av betyg i årskurs 4 skulle innebära att kravet på skriftliga omdömen i årskurs 4 och 5 försvinner. Betyg ska bara sättas en gång per år.

Självklart borde Umeå vara med här! På riksplanet står som sagt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bakom detta förslag. Likaså stöds förslaget av styrelsen för SKL som numera har en rödgrön majoritet. Även Svenskt Näringsliv gör tummen upp för tidigare betyg.

Men i Umeå verkar en helt annan politisk – betygsfientlig – vänsterlinje vinna stöd. Som ogillar tidigare betyg. Vi hoppas att partier som hittills varit negativ till tidigare betyg i Umeå ändrar sig fram till detta ska behandlas slutgiltigt i kommunfullmäktige.

Anders Ågren,Kommunalråd, M

Elmer Eriksson, Vice ordförande, För- och grundskolenämnden, M

Umeå kommun borde sälja sina lägenheter i Hemavan!

Publicerat den av Anders Ågren

DSC_0219

Umeå kommun och dess lägenheter i Hemavan, Storumans kommun. Idag hade vi uppe ett ärende i kommunstyrelsens arbetsutskott angående fyra lägenheter som Umeå kommun äger i Hemavan. Tydligen inköptes de år 1987 för att kunna erbjuda kommunens anställda möjlighet att hyra ”fjällstugor” till låga priser.

Nu måste lägenheterna renoveras till höga kostnader och förslaget från tjänstemännen var att istället sälja de fyra lägenheterna. Ett mycket vettigt förslag! Umeå kommun borde inte äga lägenheter för semestersyfte – varken i Hemavan, på Gotland eller någon annanstans för den delen. Dessutom är det bara en procent (!) av de anställda som under årens lopp har haft möjlighet att utnyttja lägenheterna. Vill man hyra lägenhet eller stugor finns det ju privata uthyrare.

Umeå kommun har ju redan idag en begränsad budget för renoveringar av alla lokaler där vi har ordinarie kommunal verksamhet. Att då satsa pengar på att fortsätta äga lägenheter i Hemavan är en uppenbart felaktig prioritering.

Ärendet var uppe för några månader sedan. Tyvärr ville inte Socialdemokraterna då gå på tjänstemännens förslag och sälja lägenheterna, utan valde att återremittera ärendet till personalutskottet för ytterligare synpunkter. I Personalutskottet valde S och V att förorda att lägenheterna inte skulle säljas. Vid dagens möte beslutade S, V och MP att behålla tre lägenheter och sälja en, för att den försäljningen skulle finansiera renoveringen av övriga.

Jag yrkade för moderaternas räkning att samtliga lägenheter skulle försäljas, och detta fick även stöd av Liberalerna. Men nu blev beslutet tyvärr att merparten av lägenheterna ska behållas i kommunal ägo.