Läser att Miljöpartiet nu vill förbjuda byggandet av nya köpcentrum. OK, att miljöpartisterna inte är positiva till handel och fri konkurrens är ju inte direkt någon jättesensation, men att de ska till sådana här drastiska metoder måste däremot betraktas som lite förvånande.
Låt konsumenterna själva välja var och från vilka företag de vill handla. Det kallas fri konkurrens och marknadsekonomi.
Läser att Miljöpartiet nu vill förbjuda byggandet av nya köpcentrum. OK, att miljöpartisterna inte är positiva till handel och fri konkurrens är ju inte direkt någon jättesensation, men att de ska till sådana här drastiska metoder måste däremot betraktas som lite förvånande.
Låt konsumenterna själva välja var och från vilka företag de vill handla. Det kallas fri konkurrens och marknadsekonomi.
Debatten inför valrörelsen präglas hittills av den ekonomiska politiken, jobb och tillväxtfrågor. Samtidigt är det många andra områden som också är viktiga för väljarna, inte minst skolfrågor. Här har Alliansregeringen fört en tydlig linje med fokus på kunskap och arbetsro.
Men vad vill oppositionen? Moderaterna presenterade i veckan en rapport som försöker gå igenom vad de rödgröna partierna vill på skolans område, men det är inte lätt att få några konkreta svar. Hittills har Mona Sahlin & Co inte presenterat en gemensam politik på området.
Det vore t.ex. intressant att få veta:
Vill de rödgröna avskaffa betygen? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill avskaffa betygen.
Vill de rödgröna förbjuda läxor i skolan? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill förbjuda läxor.
Vill de rödgröna ha möjligheten att som sista utväg kunna flytta elever som mobbar eller är det offren som ska tvingas byta skola? Ingen vet. Men vi vet att Miljöpartiet INTE tycker att mobbare ska kunna flyttas till en annan skola.
Vill de rödgröna uppmuntra eller bekämpa valfrihet i skolan? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill avskaffa föräldrars och elevers rätt att fritt välja skola.
Av de rödgröna partiernas ställningstaganden hittills är det omöjligt att veta vilken skolpolitik de tänker driva. Det vore intressant att få svar innan valet.
Debatten inför valrörelsen präglas hittills av den ekonomiska politiken, jobb och tillväxtfrågor. Samtidigt är det många andra områden som också är viktiga för väljarna, inte minst skolfrågor. Här har Alliansregeringen fört en tydlig linje med fokus på kunskap och arbetsro.
Men vad vill oppositionen? Moderaterna presenterade i veckan en rapport som försöker gå igenom vad de rödgröna partierna vill på skolans område, men det är inte lätt att få några konkreta svar. Hittills har Mona Sahlin & Co inte presenterat en gemensam politik på området.
Det vore t.ex. intressant att få veta:
Vill de rödgröna avskaffa betygen? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill avskaffa betygen.
Vill de rödgröna förbjuda läxor i skolan? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill förbjuda läxor.
Vill de rödgröna ha möjligheten att som sista utväg kunna flytta elever som mobbar eller är det offren som ska tvingas byta skola? Ingen vet. Men vi vet att Miljöpartiet INTE tycker att mobbare ska kunna flyttas till en annan skola.
Vill de rödgröna uppmuntra eller bekämpa valfrihet i skolan? Ingen vet. Men vi vet att Vänsterpartiet vill avskaffa föräldrars och elevers rätt att fritt välja skola.
Av de rödgröna partiernas ställningstaganden hittills är det omöjligt att veta vilken skolpolitik de tänker driva. Det vore intressant att få svar innan valet.
Hörde ett radioinslag på nätet där miljöpartiets och vänsterns gruppledare i Umeå beklagade sig över att det diskuteras politik på andra ställen än i sammanträdesrummen. Tydligen finns det ”ledande politiker” i Umeå som har fräckheten att exempelvis ha träffar med näringslivsföreträdare och t.o.m. äta lunch (!) med dessa.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.
Och jag som i min enfald trodde att det ingick i våra förtroendeuppdrag som politiska företrädare att ständigt vara ute och prata med umebor – oavsett om det nu är offentliganställda eller personer med koppling till näringslivet. För mig är det en självklarhet! Vad skulle vi få för omvärldsbevakning om vi endast fick diskutera aktuella frågor, projekt och politik i de politiska sammanträdesrummen???
När radioreportern ber om ett konkret exempel på frågor som görs upp i det dolda eller där kohandel skulle kunna tänkas ha skett, så nämner Alireza Mozahafi (MP) det förändrade befolkningsmålet (d.v.s. ambitionshöjningen från 150.000 till 200.000 invånare i Umeå år 2050) och att det ”ploppade upp via bloggen” (!) utan politisk diskussion.
Men sanningen är att det först togs upp i en kommunfullmäktigedebatt om just befolkningsmålet i november 2007, och sedan tog det nästan ett år innan fullmäktige slutgiltigt fattade beslut om den förändrade ambitionsnivån. Jag vet det eftersom det var jag som väckte frågan via en s.k. enkel fråga i KF, och det nådde massmedia via ett pressmeddelande som jag skickade ut. Och sedan har frågan gått exakt samma väg som övriga förslag som behandlas politiskt i fullmäktige.
Ska miljöpartiet komma med anklagelser om ”hot mot demokratin” så vore det klädsamt om man försökte hålla sig till sanningen.
Hörde ett radioinslag på nätet där miljöpartiets och vänsterns gruppledare i Umeå beklagade sig över att det diskuteras politik på andra ställen än i sammanträdesrummen. Tydligen finns det ”ledande politiker” i Umeå som har fräckheten att exempelvis ha träffar med näringslivsföreträdare och t.o.m. äta lunch (!) med dessa.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.
Och jag som i min enfald trodde att det ingick i våra förtroendeuppdrag som politiska företrädare att ständigt vara ute och prata med umebor – oavsett om det nu är offentliganställda eller personer med koppling till näringslivet. För mig är det en självklarhet! Vad skulle vi få för omvärldsbevakning om vi endast fick diskutera aktuella frågor, projekt och politik i de politiska sammanträdesrummen???
När radioreportern ber om ett konkret exempel på frågor som görs upp i det dolda eller där kohandel skulle kunna tänkas ha skett, så nämner Alireza Mozahafi (MP) det förändrade befolkningsmålet (d.v.s. ambitionshöjningen från 150.000 till 200.000 invånare i Umeå år 2050) och att det ”ploppade upp via bloggen” (!) utan politisk diskussion.
Men sanningen är att det först togs upp i en kommunfullmäktigedebatt om just befolkningsmålet i november 2007, och sedan tog det nästan ett år innan fullmäktige slutgiltigt fattade beslut om den förändrade ambitionsnivån. Jag vet det eftersom det var jag som väckte frågan via en s.k. enkel fråga i KF, och det nådde massmedia via ett pressmeddelande som jag skickade ut. Och sedan har frågan gått exakt samma väg som övriga förslag som behandlas politiskt i fullmäktige.
Ska miljöpartiet komma med anklagelser om ”hot mot demokratin” så vore det klädsamt om man försökte hålla sig till sanningen.
Massmedia verkar ha missat den bisarra tillställning som utspelade sig inför öppen ridå på slutet av fullmäktige i måndags. Vänsterpartiet hade skrivit en motion om att fullmäktige skulle besluta att bygga en ny evenemangsarena och nytt badhus, utan någon som helst tanke på finansieringen. Detta applåderas ivrigt av de lokala miljöpartisterna.
Problemet var bara att de (V+MP) varken hade någon uppfattning om vad det skulle kosta eller hur det i så fall skulle finansieras. De kunde inte svar på om det skulle kosta 5 miljoner kr, 10mkr, 20mkr, eller 50mkr i drift för kommunen. Inte heller hur mycket bygget skulle kosta i investering. Tidigare har det talats om ca 400 miljoner kr bara för arenan.
Men förslaget skulle hur som helst drivas igenom.Vi övriga politiska partier avvaktar den utredning som pågår både beträffande lokalisering av en EVENTUELL ny arena, samt hur driften av en sådan i så fall skall kunna finansieras. Men vänstern och miljöpartiet i Umeå hade inför fullmäktige bestämt sig. Det skulle byggas – oavsett vem som bygger och vem som ska betala.
Under debatten tvingades först vänstern halvvägs på reträtt då de förklarade att de EGENTLIGEN inte menade att en ny arena skulle byggas, utan att de bara ville få igång en diskussion(!). OK – de föreslår alltså ett nybygge som kanske kan gå loss på 400-500 miljoner kr i investering, utan att egentligen mena allvar. Suck.
Vänsterns gruppledare tvingades tillslut medge att hon själv inte höll med motionären, och därför inte kunde stödja förslaget. Sedan började korthuset falla, och slutligen gav även Alireza Mosahafi (MP) upp och beslutade sig för att rösta nej till förslaget, som han bara några minuter innan hade tyckt var jättebra.
Fruktansvärt oseriöst av MP och Vänstern. Men det visar ju vad som väntar om de rödgröna stärks i Umeå – kaos i politiken och cirkus på sammanträdena.
Miljöpartiets gruppledare i landstinget har reagerat på ett av mina blogginlägg och menar att det rör sig om desperation från moderat sida. Det kanske tyder på att (MP) inte är vana att få sin politik granskad, som övriga partier?
Tre frågor till Winroth:
På vilket sätt blir skolresultaten bättre av att betygen avskaffas i grundskolan?
Varför vill MP avskaffa livstidsstraffet för mord?
På vilket sätt blir tillvaron säkrare av att Sverige avskaffar försvaret?
Miljöpartiet går bra i opinionsmätningarna och även bland vissa borgerliga sympatisörer verkar språkröret Maria Wetterstrand gå hem. Senast igår pratade jag med två bekanta som åsiktsmässigt ligger på den bopolitiska högerskalan, som sa sig fundera på att ge sin röst till Mp. (!)
Allvarligt? Eftersom jag vet deras politiska uppfattningar i en rad frågor så ställde jag mig lite frågande till deras funderingar inför valet i september. Hur kan ni komma på tanken att rösta på MP? frågade jag. Jo, kom så svaret: "Maria W verkar ju som trevlig och sympatisk."
Och det verkar ofta vara skälet. Wetterstrand gör ett sympatiskt intryck, men man måste ju se längre än så och kolla på vad partiet egentligen står för!
Ett axplock. Miljöpartiet vill snabbavveckla kärnkraften, avskaffa betygen i grundskolan, höja bensinpriset med två kronor litern, avskaffa livstidsstraffet för mord, höja arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år, avskaffa det militära försvaret på sikt, återinföra fastighetsskatten, samt minska den generella arbetstiden till sex timmar per dag.
Riktig flumvänster, med andra ord.
Nu är det dags att börja granska miljöpartiet, på samma sätt som alla andra partier granskas. Det är inget trevligt med miljöpartiets politik. Vänsterflum är inte vad Sverige behöver!
Miljöpartiet har haft framgångar i opinionen, men nu börjar man från massmedia äntligen utsätta partiet för granskning.
Miljöpartiet vill nu införa ett friår. D.v.s. att man ska betala människor för att under ett år inte arbeta. Det är alltså miljöpartiets recept för att öka Sveriges tillväxt, öka antalet jobb och skatteintäkterna. Uppmuntra människor att inte arbeta………
Moderaterna och Alliansen står för arbetslinjen – våra motståndare står helt uppenbart för motsatsen!