Brottsligheten i Umeå försvinner inte, bara för att (S) vill undvika att tala om den

Brottsligheten ökar i Umeå, och antalet anmälda brott ökade kraftigt mellan 2016 och 2017. Sedan tidigare har vi i kommunledningen kunnat konstatera tendenser till social oro i vissa bostadsområden inom Umeå kommun. Tillsammans med bl.a. polisen har Umeå kommun i slutet av år 2017 därför inlett ett arbete för att stävja denna oroande utveckling kopplat till narkotikahandel, våldsbrottslighet m.m.

Men efter att vi moderater i mars 2018 släppte en film på sociala medier, som uppmärksammade detta även för en bredare allmänhet så svängde Socialdemokraterna med Hans Lindberg i spetsen fullständigt. Plötsligt var det svartmålning av Umeå, att uppmärksamma detta. Lindberg kände inte alls igen sig i bilden som gavs, trots att det var han själv och Socialdemokraterna som först offentligt uppmärksammade den oroande utvecklingen.

Man bara för att Moderaterna släppte en film om det hela – som fick stor spridning på Facebook –  så valde (S) i Umeå strategin att plötsligt förneka problemen. De existerade plötsligt inte, utan var ett uttryck för att Moderaterna ville ”sprida skräck och oro”. Trots att Hans Lindberg själv var den som först tog upp den eskalerande brottsligheten.

För att få klarhet i varför Socialdemokraterna gjort denna helomvändning, så har jag idag lämnat in en enkel fråga till Lindberg. Den kommer att behandlas på KF nästa måndag. Bifogas nedan i dess helhet.

 

Fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Ägnade du dig åt svartmålning av Umeå hösten 2017?

I september var Hans Lindberg (S) den förste politikern att offentligt uppmärksamma de tendenser till social oro som hade noterats i vissa bostadsområden i Umeå (VK-blogg 28/9.) Han underströk att kommunen i samarbete med polisen måste agera kraftfullt. Bl.a. nämndes kartläggning av individer med koppling till våldsbejakande religiös extremism.

I en annan blogg (VK 27/10)”Åtgärder mot social oro” utvecklade Lindberg (S) problemen: ”Tendenser till social oro har konstaterats av polis, affärsidkare och lokalbefolkning. Det finns även tendenser till en önskan om att skapa lokala förhållande som påminner om storstäders förorter – en form av förortsromantik. Jag kan konstatera att narkotikahandel utgör en ekonomisk motor som ledande personer använder för att rekryterar ungdomar inom dessa områden till kriminalitet. Jag kan även konstatera en våldsbrottslighet kopplat till narkotikahandel och jag ser en risk för radikalisering.”

I den efterföljande fullmäktigedebatten var vi helt överens om vikten av att ta krafttag, och satsa mer resurser på UmeBrå för att stävja utvecklingen.

I början av mars 2018 släppte vi moderater en film, där dessa problem uppmärksammades. Punkterna i texten som lästes upp var ordagrant från UmeBrås egen beskrivning av läget: Våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder, knarkhandel. Ungdomar som rekryteras av äldre brottslingar till kriminalitet. Ökad risk för radikalisering.

I den efterföljande debatten svängde Lindberg emellertid fullständigt: Han kände inte alls igen sig i beskrivningen, han menade att vi moderater svartmålade Umeå – och att allt handlade om att ”vinna röster genom att sprida skräck och oro”.

Trots att Lindberg själv var den förste att uppmärksamma problemen, trots att han själv varnat för samma saker under hela hösten 2017! Men när vår moderata film lades ut, så var plötsligt detta att betrakta som svartmålning.

Med anledning av detta har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Hans Linberg (S):

  • När du på din blogg och i fullmäktiges talarstol vid flertalet tillfällen hösten 2017 varnade för tendenser till social oro i vissa bostadsområden i Umeå – ägnade du dig då åt svartmålning, och ett försök till att ”vinna röster genom att sprida skräck och oro”?

Umeå 2018-04-19

 

Anders Ågren

Kommunalråd, M

 

 

Vi måste bekämpa narkotikan!

Folkbladet rapporterar idag om den utbredda förekomsten av narkotika på våra skolor i Umeå. Polisen uppger att det sker narkotikahandel på alla högstadieskolor i Umeå kommun, och att det förekommer narkotika i alla skolklasser i årskurserna 8 och 9. Detta kan aldrig accepteras och vi måste gemensamt ta kampen mot narkotika. Moderaterna har idag, genom viceordföranden i För- och grundskolenämnden Elmer Eriksson, lämnat in en interpellation om detta så frågan kommer att diskuteras på kommunfullmäktigesammanträdet den 23 april.

Vi påminns ofta om förekomsten av narkotika i vårt samhälle. Dagens artikel i Folkbladet är ju en av de mer tydliga i det sammanhanget. Drogerna är mer lättillgängliga, och användandet kryper ner i åldrarna. I Umeå är cannabis vanligast, och det går också att märka en alltmer liberal hållning till användandet. Narkotikabrotten i Umeå har legat på en konstant hög nivå från 2013 och framåt. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har antalet anmälda narkotikabrott i Umeå legat på omkring 1800 per år.

Moderaterna har på nationell nivå föreslagit en rad åtgärder för att bekämpa narkotikabrottsligheten, vilket också skulle få effekter i Umeå. Dagens lagstiftning och nuvarande insatser mot narkotikabrottsligheten och missbruket räcker inte till. Vi behöver rikta nya tunga brottsbekämpande insatser mot de som organiserar och tjänar pengar på narkotikahandeln samtidigt som vi ser till att de som hamnat i missbruk får adekvat vård.

Moderaterna har nationell nivå presenterat följande förslag:

  • Specialkompetens hos polisen: Särskilda enheter med uppgift att utreda narkotikabrottslighet – som togs bort när Polisen omorganiserades den 1 januari 2015 – bör återinföras.
  • Tullen måste stärkas: Vi föreslår utökade resurser till Tullverket i syfte att skärpa gränskontrollen för att försvåra införsel av narkotika och vapen. Särskilda insatser måste också göras mot post- och kurirflödet.
  • Straffen för narkotikaförsäljning måste skärpas: Vi vill se en återgång till de strängare straff vid narkotikaförsäljning som gällde före Högsta domstolens förändringar av rättspraxis 2011-2012.
  • ”Familjeklassificera” narkotikapreparat: Genom att göra små förändringar i sammansättningen av narkotiska preparat kan nya substanser skapas, som faller utanför narkotikalagstiftningen. Det gäller nu bl.a. Fentanyl och så kallade Fentanylanaloger som har skördat mer än 400 liv de senaste fyra åren.
  • Fler missbrukare ska kunna dömas till kontraktsvård även vid låga straffvärden.
  • Ett mer aktivt uppsökande arbete: Socialsekreterare, fältassistenter och andra kommunala tjänstemän ska finnas tillgängliga på gator och torg även efter vanlig kontorstid. Det skapar bättre förutsättningar att fånga upp ungdomar som är på väg in i missbruk.
  • Fler unga missbrukare behöver få tvångsvård: Vi vill att möjligheten till tvångsvård ska användas oftare för personer som befinner sig i ett missbruk.

Lokalt i Umeå finns det mycket att göra. Umeå kommun har nyligen ingått ett gemensamt samarbetsprojekt med polisen för att motverka att ungdomar hamnar i kriminalitet, och även motverka de tendenser till social oro som vi noterat i vissa av stadsdelarna i kommunen.

Detta gäller även såklart ett aktivt drogförebyggande arbete, att förebygga skolfrånvaro och skolavhopp. Se till att det finns drogkompetens bland skolpersonal, att socialtjänsten kartlägger individer i riskmiljö, erbjuda möjlighet till feriejobb, utbildning och etablering på arbetsmarknaden.

Likaså gäller det att kunna erbjuda hjälp till föräldrar som misstänker att deras barn och ungdomar kanske nyttjar droger. Skola och socialtjänst måste ha en god dialog med föräldrar vid tidiga tecken. Att socialtjänsten fortsätter med den viktiga förebyggande och uppsökande verksamheten bland ungdomar i vår kommun.

Vi moderater är inte heller främmande för att anställa kommunala ordningsvakter eller anlita väktare om det krävs för att säkerställa att inga obehöriga tar sig in i skolbyggnader, på skolgårdar och i korridorer. Vi har en skyldighet att våra barn och ungdomar ska kunna vistas i trygga och säkra lokaler under sin skoltid. Knarkhandel i våra skolor måste bekämpas med kraft.

Det finns oerhört mycket Umeå kommun kan göra, det finns mycket som polisen kan göra, liksom för den delen civilsamhället. Föreningslivet är en viktig aktör när det gäller att kunna erbjuda ungdomar en meningsfull fritid. Och allt detta ska ske i nära samarbete.

Narkotikan måste bekämpas på bred front!

Narkotikahandel på alla högstadieskolor i Umeå

I dagens Folkbladet (och på folkbladet.nu redan igårkväll) är det ett dubbeluppslag om den utbredda förekomsten av narkotika på våra skolor i Umeå. Polisen uppger att det sker narkotikahandel på alla högstadieskolor i Umeå kommun, och att det förekommer narkotika i alla skolklasser i årskurserna 8 och 9. Detta är oerhört allvarligt!

Jag hoppas verkligen att inte denna nyhet också avfärdas som ”fake news”, bara för att den uppmärksammar uppenbara problem som finns i vår kommun. Problem som tyvärr inte alla vill tala om eller ens kännas vid. Moderaterna i Umeå blundar inte för problemen, utan tar dem på största allvar. Vi vill också göra allt i vår makt för att bekämpa narkotikan.

Vi påminns ofta om förekomsten av narkotika i vårt samhälle. Dagens artikel i Folkbladet är ju en av de mer tydliga i det sammanhanget. Drogerna är mer lättillgängliga, och användandet kryper ner i åldrarna. I Umeå är cannabis vanligast, och det går också att märka en alltmer liberal hållning till användandet. Narkotikabrotten i Umeå har legat på en konstant hög nivå från 2013 och framåt. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har antalet anmälda narkotikabrott i Umeå legat på omkring 1800 per år.

Moderaterna har på nationell nivå föreslagit en rad åtgärder för att bekämpa narkotikabrottsligheten, vilket också skulle få effekter i Umeå. Dagens lagstiftning och nuvarande insatser mot narkotikabrottsligheten och missbruket räcker inte till. Vi behöver rikta nya tunga brottsbekämpande insatser mot de som organiserar och tjänar pengar på narkotikahandeln samtidigt som vi ser till att de som hamnat i missbruk får adekvat vård.

Det finns mycket att göra lokalt här i Umeå. Umeå kommun i samarbete med polisen. Vi kan aldrig acceptera förekomsten av knark på våra skolor. Mer om detta senare.

Det behövs konkreta reformer mot narkotikan

Vi påminns ofta om förekomsten av narkotika i vårt samhälle. Drogerna är mer lättillgängliga, och användandet kryper ner i åldrarna. I Umeå är cannabis vanligast, och det går också att märka en alltmer liberal hållning till användandet. Narkotikabrotten i Umeå har legat på en konstant hög nivå från 2013 och framåt. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har antalet anmälda narkotikabrott i Umeå legat på omkring 1800 per år.

Moderaterna har idag på nationell nivå föreslagit en rad åtgärder för att bekämpa narkotikabrottsligheten, vilket också skulle få effekter i Umeå. Det är välkomna förslag.

Dagens lagstiftning och nuvarande insatser mot narkotikabrottsligheten och missbruket räcker inte till. Vi behöver rikta nya tunga brottsbekämpande insatser mot de som organiserar och tjänar pengar på narkotikahandeln samtidigt som vi ser till att de som hamnat i missbruk får adekvat vård.

Moderaterna har idag på nationell nivå presenterat sju konkreta förslag på reformer:

  • Specialkompetens hos polisen: Särskilda enheter med uppgift att utreda narkotikabrottslighet – som togs bort när Polisen omorganiserades den 1 januari 2015 – bör återinföras.
  • Tullen måste stärkas: Vi föreslår utökade resurser till Tullverket i syfte att skärpa gränskontrollen för att försvåra införsel av narkotika och vapen. Särskilda insatser måste också göras mot post- och kurirflödet.
  • Straffen för narkotikaförsäljning måste skärpas: Vi vill se en återgång till de strängare straff vid narkotikaförsäljning som gällde före Högsta domstolens förändringar av rättspraxis 2011-2012.
  • ”Familjeklassificera” narkotikapreparat: Genom att göra små förändringar i sammansättningen av narkotiska preparat kan nya substanser skapas, som faller utanför narkotikalagstiftningen. Det gäller nu bl.a. Fentanyl och så kallade Fentanylanaloger som har skördat mer än 400 liv de senaste fyra åren.
  • Fler missbrukare ska kunna dömas till kontraktsvård även vid låga straffvärden.
  • Ett mer aktivt uppsökande arbete: Socialsekreterare, fältassistenter och andra kommunala tjänstemän ska finnas tillgängliga på gator och torg även efter vanlig kontorstid. Det skapar bättre förutsättningar att fånga upp ungdomar som är på väg in i missbruk.
  • Fler unga missbrukare behöver få tvångsvård: Vi vill att möjligheten till tvångsvård ska användas oftare för personer som befinner sig i ett missbruk.

Nej till fria sprutor för knarkare!

image

Från pågående debatt om Vänsterpartiets motion om att Umeå kommun ska tillåta sprututbyte för narkomaner. Vi moderater säger nej. Nedan följer mitt inledningsanförande. (OBS Det talade ordet gäller.)

 

Ordförande!

Från moderaternas sida yrkar vi avslag på den här motionen.

Från moderat sida är vi bekymrade över den drogliberala våg som sprider sig över västvärlden. Knarket vinner mark. Attityderna ändras. Därför är det glädjande att det ändå görs så mycket i Umeå på det här området när det gäller förbyggande arbete. Det går också alltid att göra mer. Men förebyggande åtgärder är A och O.

I Danmark och Norge har man sedan länge sprututbyte. Vi kunde bara i SVT-nyheterna för ca två veckor sedan, se ett inslag om verksamheten. Där har man fortsatt på den inslagna vägen med en drogliberal politik.

Men erbjuder inte bara friasprutor till knarkare, utan även s.k. fix-rum. Narkotikan har man med sig själv, men sprutor och annat får man där. Personalen får inte injicera, men de får hjälpa till med att fixera armen och att försöka hitta blodkärl. Men det är inte alla som är positiva till detta. Kritik har framförts i Danmark dels mot kostnaden på 30 miljoner danska kronor om året, dels mot att man på det här sättet legitimerar och gynnar brottslig verksamhet.

Vill vi verkligen uppmuntra till att Umeå och Västerbotten ska gå den här utvecklingen till mötes?

Västerbottens läns landsting har numera ställt sig positiva till införandet av sprututbytesprogram. Frågan om att dela ut fria sprutor till narkomaner, har avfärdats av Umeå kommunfullmäktige såväl 2007 som 2013. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har haft en enad front i denna fråga. Nu år 2016 är frågan uppe på nytt.

Vi moderater står fast vid vår tidigare uppfattning. Vi ska hjälpa narkomaner att komma ur sitt missbruk – men vi ska inte hjälpa dem att fortsätta knarka genom att dela ut fria sprutor.

Varje dag dör en person i Sverige till följd av sitt missbruk. Överdoser, olyckor, självmord och organskador är alla mycket tragiska och allt för vanligt förekommande följder av narkotikamissbruk. Men det offentliga – i detta fall landstinget – bör inte tillhandahålla verktyg för fortsatt missbruk och indirekt medverka till att de patienter som vi finns till för att vårda, istället avlider till följd av sitt missbruk. Landstinget måste ta ansvar för helheten inte bara se till en del av problemet.

Vi ska satsa på vård, förebyggande arbete. Vi ska hjälpa narkomaner att komma ur sitt missbruk – men vi ska inte hjälpa dem att fortsätta knarka genom att dela ut fria sprutor. Vi ska satsa på förebyggande och uppsökande insatser, på information och testning, på rådgivning och på vaccination.

Malmö, Norge och Danmark är exempel som ofta förekommer som bra eller dåliga exempel i diskussioner om sprutbyte för injektionsnarkomaner. Alla har sprutbytesprogram, men med varierande grad av smittspridning. Malmö har en lägre andel hivsmittade än Stockholm, Norge en högre. Resultaten av de olika verksamheterna visar inte på något enhetligt utfall. Även Canada har negativa erfarenheter från Vancouver och Montreal där det har visat sig att deltagare i sprutbytesprogram smittades i högre grad än de som inte deltog (I Montreal 1995 hivsmittades 16 procent av dem som deltog i program jämfört med 5,8 procent av dem som inte deltog).

I den konsultrapport som överlämnades till landstinget i Stockholm för några år sedan föreslogs sprutbyte på prov som en av sju åtgärder för att minska smittspridningen av hiv och hepatiter bland injektionsmissbrukare i Stockholm. Men den rapporten visade också, precis som flera andra rapporter, att sprutbytesprogram långt ifrån säkert minskar spridningen av blodburna smittor.

Aktiva insatser för injektionsnarkomaner ska ske utan sprututbyte. Vi anser att Landstinget ska lägga kraften på förebyggande och vårdande insatser såsom information, testning och vaccinering, inte på att underlätta fortsatt missbruk. Landstingets roll är att vårda och hjälpa sjuka, inte att tillhandahålla redskap som allt för ofta leder till en för tidig död. Som beslutsfattare och medmänniska är det viktigt att ha dessa människoliv i åtanke. Det allra största problemet för narkotikamissbrukare är fortfarande narkotikan och dess konsekvenser, inte bristen på rena sprutor.

Här i Umeå KF har vi debatterat förslaget om fria sprutor till narkomaner i omgångar. Jag nämnde i min inledning Danmark. 2010 var man förövrigt redo för nästa steg: gratis heroin. Då öppnades en klinik i Köpenhamn där heroinister ska kunna få två sprutor heroin gratis varje dag, på skattebetalarnas bekostnad. Gratis heroin ges sedan tidigare till missbrukare i en rad länder i Europa, så Danmark är inte unikt.

Samma debatt pågår förövrigt i vårt eget land. Jag hoppas verkligen inte att Sverige väljer den här knarkliberala vägen. Att kapitulera för knarket är inte den väg Sverige ska ta. Tack för ordet.

Att kunna få hjälp och stöd vid behov

I dagens VK skriver jag om vår syn på missbruk, det personliga ansvaret, och ansvaret att också ta hand om våra medmänniskor när den egna orken inte räcker till.

Insändaren bifogas nedan:

 

Vi har ett ansvar att hjälpa dem som fastnar i missbruk

Debatten om hur vi ser på människors missbruk – och det personliga ansvaret – har dragit igång efter ett numera ökänt blogginlägg om sångerskan Whitney Houstons problem med knark.

Jag vill för moderaternas räkning vara mycket tydlig. Tillsammans har alla människor ett grundläggande ansvar för att hjälpa och stödja dem vars krafter inte alltid räcker till. Så också i Umeå. Problem som hemlöshet, missbruk men även utbredd psykisk ohälsa utgör viktiga utmaningar som ofta kräver nya lösningar och samarbetsformer. Kommuner och landsting har här ett stort gemensamt ansvar.
 

Visst har människor ansvar för sina vägval i livet. Men vi får aldrig låta det gå så långt att vi struntar i människor som – av olika anledningar – far illa. Oavsett om det beror på att man fastnat i knarkmissbruk, alkoholmissbruk eller något annat missbruk för den delen. Även om alla människor har ett ansvar för sitt eget liv klarar vi oss inte alltid själva eller så orkar vi inte ta ansvar för våra närmaste.

Då behövs skyddsnät som ger trygghet, men som också ger stöd och hjälp för att kunna ta sig ur problemen.

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå