Norrbotniabanan

Det är väl vettigt att vara saklig och säga som det är?

Publicerat den av Anders Ågren

Anders Ågrens foto.

Igår var det invigning av ”Västerbotten på Grand” för 28:e gången. En av de inbjudna gästerna som var på plats och talade under eftermiddagen var Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, liksom EU- och handelsminister Ann Linde (S). Jag hann få några ord med Kristersson innan han skulle upp på scenen. Det är mycket positivt att ledande nationella politiker och andra tunga beslutsfattare deltar vid dessa arrangemang. Det är ju också en av poängerna.

Jag ser nu att Umeås kommunstyrelseordförande Hans Lindberg (S) angriper Moderaterna och Ulf Kristersson på sin blogg. Lindberg anser att Kristersson bara uttryckte sig i mediatränade rubriker i sitt tal under invigningen. Detta då Kristersson konstaterade att Norrbotniabanan är en bra idé men precis som för höghastighetstågen finns det inga färdiga finansieringsplaner för projekten. Helt korrekt. Inte heller Lindbergs egen regering har färdiga finansieringsplaner för Norrbotniabanan. I Trafikverkets senaste förslag – som ännu inte hanterats politiskt – finns bara finansiering för halva sträckan….

Ulf Kristersson säger ju bara precis som det är. Det är ju enklare att föra en normal och seriös diskussion om man är ärlig. Norrbotniabanan är viktig och positiv för nationen, men den måste ju självfallet också finansieras! Socialdemokraterna slår sig ständigt för bröstet kring Norrbotniabanan, trots att de inte har tillskjutit pengar – än så länge – för att kunna bygga järnvägen i dess helhet. I valrörelsen 2014 lovade (S) att de skulle börja bygga Norrbotiabanan dagen efter valet, om de vann valet. Hur blev det? Nej, inget bygge så här långt. Som det ser ut nu lär inget järnvägsbygge hinna påbörjas innan valet i september 2018. Så mycket är löftena från Socialdemokraterna värda.

Att Lindberg försöker måla ut Ulf Kristersson och Moderaterna som norrlandsfientliga och att inte ta ansvar för infrastrukturen är löjeväckande med tanke på att det är Lindbergs egna parti som under denna mandatperiod gjort det svårare för människor att bo på landsbygden. Det är Socialdemokraterna som höjer skatten på bränsle och gör det svårare att leva utanför de stora städerna. Lindbergs parti inför symbolpolitik som flygskatten för att sedan ge stöd till visa flygplatser i efterhand. Det var socialdemokraterna som lade fram förslaget om en kilometerskatt tidigare under mandatperioden, inte moderaterna. Listan skulle kunna göras lång apropå S/MP-regeringens svek mot norra Sverige. Nu senast var det ju regeringens beslut att säga nej till satsningarna på Umeå hamn, kopplat till förbindelsen mellan Umeå och Vasa. Ett riktigt svek mot Umeå och vår region.

Lindberg verkar också ha missat ett av de viktigaste budskapen från Ulf Kristersson. Han var tydlig med att normalprincipen bör vara att man ges en rimlig ersättning när staten begränsar äganderätten. Detta då flera nu riskerar att inte få någon ersättning för sin fjällnära skog som de nekats avverka. Äganderätten är en av grunderna i vårt samhälle, den ska inte enkelt viftas bort.

Vi är nu inne i ett valår. Men Hans Lindberg och (S) borde anstränga sig mer att vara korrekt i argumentationen. Jag är övertygad om att umeåborna och övriga skulle uppskatta en saklig debatt utan pajkastning.

 

Infrastruktursatsningar behövs i hela landet!

Publicerat den av Anders Ågren

Skriver på insändarplats i dagens VK. Bifogas nedan.

Infrastruktursatsningar behövs i hela landet!

Moderaterna har sagt nej till planerna på ny höghastighetsjärnväg, som syftade till att binda ihop storstadsområdena i södra Sverige. Det välkomnar jag verkligen! Tyvärr fortsätter S/MP-regeringen med planerna.

Kostnaderna för projektet är nu uppe i 230 miljarder kr, men slutnotan lär bli högre. Trafikverket har konstaterat att skulle leda till en samhällsekonomisk förlust för samhället på 250 miljarder kronor.

Projektet skulle tränga undan praktiskt taget allt annat vad gäller satsningar på nödvändig infrastruktur i vårt land underöverskådlig tid. Vi måste istället prioritera det järnvägssystem, liksom vägnät, som vi redan har. Kraftiga underhållsinsatser som ska kombineras med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder liksom vissa strategiska satsningar som är viktiga för vårt näringsliv. Exempelvis Norrbotniabanan. Industrins behov av pålitliga godstransporter liksom det regionala pendlandet ska stå i centrum för nationens investeringar. Det är där pengarna gör störst nytta.

Vi behöver infrastrukturinvesteringar i hela landet. Alltså inte bara kring storstäderna i söder, utan även i norr där näringslivet har en stor betydelse för hela Sveriges ekonomiska utveckling. Nationen är starkt beroende av att norra Sveriges transportintensiva näringsliv har ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att bidra till välfärden. Det verkar av någon märklig anledning ofta glömmas bort i debatten.

Jag noterar att såväl S-kommunalrådet Niklas Nordström i Luleå som fd kommunalrådet Lennart Holmlund i Umeå delar moderaternas uppfattning. Men vad tycker egentligen länets ledande socialdemokrater? Det är dags att bekänna färg. Jag utgår ifrån att Hans Lindberg, Lilly Bäcklund m.fl med kraft agerar mot regeringens planer på nya höghastighetsbanor i södra Sverige.

Anders Ågren

Förbundsordförande

Moderaterna i Västerbotten

 

Orimligt bygga de planerade höghastighetsbanorna i söder

Publicerat den av Anders Ågren

EdelPhoto-5812

Moderaterna på riksplanet har i veckan sagt nej till investeringarna i ny höghastighetsjärnväg, som syftade till att ytterligare binda ihop storstadsområdena i södra Sverige. Det välkomnar jag – som förbundsordförande för Moderaterna i Västerbotten och kommunalråd i Umeå – verkligen!

Har fört fram detta i olika sammanhang att satsningen är orimlig på flera sätt. Kostnaderna för detta projekt har skenat och är nu uppe i 230 miljarder kr, men slutnotan lär bli betydligt högre. Men 230 miljarder ofinansierade…. Projektet beräknas vara samhällsekonomiskt mycket olönsamt. Trafikverket har konstaterat att skulle leda till en förlust (!) för samhället på 250 miljarder kronor.

Projektet skulle tränga undan praktiskt taget allt annat vad gäller satsningar på nödvändig infrastruktur i vårt land under överskådlig tid.

Vi måste istället prioritera det järnvägssystem, liksom vägnät, som vi redan har. Kraftiga underhållsinsatser som ska kombineras med investeringar i kostnadseffektiva kapacitetshöjande åtgärder liksom vissa strategiska satsningar som är viktiga för vårt näringsliv. Industrins behov av pålitliga godstransporter liksom det regionala pendlandet ska stå i centrum för nationens investeringar. Det är där pengarna gör störst nytta. Moderaterna kommer under hösten att presentera vilka satsningar som Sverige behöver för att bli starkare framåt och för att vi ska ha tillväxt i hela landet.

I hela landet. Alltså inte bara kring storstäderna i söder, utan även i norr där näringslivet har en stor betydelse för hela Sveriges ekonomiska utveckling. Nationen är starkt beroende av att norra Sveriges transportintensiva näringsliv har ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att bidra till välfärden. Det verkar av någon märklig anledning ofta glömmas bort i debatten.

Från dagens presskonferens i Umeå om Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

Pressmeddelande från Norrbotniabanan AB med anledning av att presskonferens har hållits i Umeå

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.

– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.

Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.

– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmlund. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.

Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.

Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.

– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.

– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.

Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.

Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.

– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.

Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
 

Från dagens presskonferens i Umeå om Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

Pressmeddelande från Norrbotniabanan AB med anledning av att presskonferens har hållits i Umeå

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.

– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.

Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.

– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmlund. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.

Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.

Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.

– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.

– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.

Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.

Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.

– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.

Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
 

Arbetet fortsätter, både om Kvarken och Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

bild

Igår träffade vi infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M), där vi från Umeå kommuns sida lyfte fram ett antal viktiga frågor, däribland Kvarkentrafiken och hur vi ska trygga den långsiktigt. En huvudfråga var naturligtvis den EU-ansökan som håller på att tas fram, där vi hoppas att den svenska staten ställer sig positiv.

Som framgår av dagens tidningar fick vi inga besked på den punkten, vilket inte heller var förväntat. Det fungerar inte på det sättet. Besked kommer tidigast i mars då de från svenska statens sida gör en samlad bedömning av alla ansökningar som inkommit. Men alla var nöjda med träffen. Vi fick tillfälle att gå igenom de projekt som vi jobbar med i Umeå.

Nu fortsätter arbetet!

Idag väntar presskonferens om att Norrbotniabanan AB, där bl.a. Umeå kommun är delägare, ansöker om Ten-T medel för att komma igång med järnvägsplanen för den första etappen. Pressinbjudan bifogas nedan:

INBJUDAN TILL PRESSKONFERENS

Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU

Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnar Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning. Kostnaden för planeringsarbetet kommer, om ansökan godkänns, att delas mellan Norrbotniabanan AB och TEN-T medel.

Med anledning av ansökan bjuder Norrbotniabanan AB in till en presskonferens på Umeå kommun.

Tid: 10.00, 12:e februari

Lokal: Selen, Stadshuset, Umeå kommun


Medverkande:
Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB
Lennart Holmlund och Anders Ågren kommunalråd Umeå kommun
Tomas Sikström Nordic Logistic Center
Isabella Forsgren Planeringschef, Umeå kommun

Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen.


Kontaktpersoner:
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10

Bakgrundsfakta

Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
– ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform

– tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet

Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.

Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.

Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan,

Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.

Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.

Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.

För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.

Medfinansiering möjliggör Norrbotniabanan

Publicerat den av Anders Ågren

Får rapporter om att socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan i dagens VK har svängt och nu går på samma linje som Mona Sahlin, och därmed även Alliansregeringen – om att byggandet av Norrbotniabanan kräver medfinansiering av näringslivet utöver de statliga insatserna. Intressant att Ibbe, som så tydligt brännmärkt Alliansen för den uppfattningen, nu tycker samma sak.

Samtidigt innebär det att enighet råder över blockgränsen om att Norrbotnibanan ska byggas, men det det kräver medfinansiering från regionens näringsliv.

Ett viktigt besked.

Större satsningar än under (S) på infrastruktur

Publicerat den av Anders Ågren

Infrastrukturpropositionen presenterades igår i Umeå av bl.a. Åsa Torstensson. Från moderaterna deltog vårt förstanamn på riksdagslistan, Edward Riedl. Det är den största satsning hittills, vilket nu redovisas för åren 2010-2021 på järnvägar, vägar och sjöfart. Vårt eget län, Västerbotten, får rekordmycket pengar till bl.a. enskilda vägar, underhåll, bärighet och nyinvesteringar. Detta verkar inte komma fram i medíabevakningen. Man kan fråga sig varför?

För Norrbotniabanan så meddelar regeringen att man vill söka medfinansiering från region och näringsliv för etappen Skellefteå-Piteå. Det är ju ett välkommet besked! Staten är redo att tillskjuta sin del, men den norra regionen och näringsliv måste medfinansiera på samma sätt som man gör i andra delar av landet. För även om det är stora infrastruktursatsningar från regeringen, så räcker inte pengarna till allt.

Dessvärre kommer signaler från just näringslivet att man inte är intresserad av detta och det är ju mycket bekymrande. Jag är just nu uppe i Norrbotten, och här säger exempelvis Vd:n i Norrbottens Handelskammare att företagen inte är intresserade av att delta i medfinansiering av Norrbotniabanan. Bl.a. infrastrukturministern, liksom Maud Olofsson, har upprepade gånger efterlyst ett större engagemang från just näringslivet för Norrbotniabanan. Här krävs det helt uppenbart en fördjupad dialog.