Inte acceptabelt att försöka lägga munkavle på Umeå kommuns anställda! Kommunen vill hindra anställda att öppet kritisera sina chefer, att berätta om sin arbetssituation, arbetsmängd m.m.

Jag upphör aldrig att förvånas. Men tyvärr blir det oftare och oftare man numera får lägga pannan i djupa veck.

Umeå kommun låter just nu alla sina omkring 11 800 anställda genomgå en internetbaserad kurs om IT-säkerhet. Inget kontroversiellt i det och på många sätt välbehövligt. För Umeå kommun är det viktigt att alla anställda har god insikt i säkerhet på internet, och hur man undviker att lösenord blir kapade etc.

Men i den senaste delen – om sociala medier och vad man ska akta sig för – som nyligen skickades ut till alla anställda inom Umeå kommun, så anser jag att man har passerat anständighetens gräns och jag ifrågasätter starkt om det är lagligt. Jag betvivlar att någon av kommunens jurister har fått titta på den här utbildningen innan den drog igång.

Mycket är ju rent sunt förnuft och att man använder sitt goda omdöme. På sociala medier liksom i andra sammanhang. Så långt inget konstigt.

Men jag reagerade starkt på vissa delar i den senaste ”utbildningsdelen”. Offentligt anställda har ju som de flesta borde känna till en odiskutabel rätt till yttrandefrihet och meddelarfrihet enligt lagen.

Vi har som myndighet ingen rätt att varken direkt eller indirekt försöka påverka de anställda att inte ge uttryck för detta. Inte heller i sociala medier. Vi kan reglera sådant som användandet av sociala medier under arbetstid, men utanför arbetstid är det faktiskt fritt fram att skriva om jobbet om man känner för det – undantaget sådant som är sekretess och ligger under tystnadsplikt. På samma sätt som man får skriva om det i en insändare, tala med massmedia etc. Men självfallet utgår vi ifrån att de anställda använder sitt goda omdöme i alla sammanhang kopplat till jobbet. De finns ju massor av situationer som inbegriper andra individer – elever, barn, arbetskamrater mfl  – som självfallet inte ska hängas ut på sociala medier av anställda. Det fattar ju de allra, allra flesta. Så resonerar i alla fall vi moderater.

Bland det jag reagerade på i råden från Umeå kommun var att de anställda inte bör skriva om deras arbetsmängd och dylikt på sociala medier. Så exempelvis en anställd inom äldreomsorgen ska inte kunna skriva att det är oerhört mycket på jobbet just nu. Varför ska hon/han inte få göra det??

Likaså vill inte Umeå kommun att de anställda på sociala medier ska skriva om och när de åker på semester (!?). Jag hade kunnat förstå om rådet kom ifrån försäkringsbolag eller polisen, kopplat till rädsla för inbrott etc. Men varför ska Umeå kommun som arbetsgivare lägga sig i om en anställd lägger ut att familjen är på semester? Vad blir i så fall nästa steg? Ska man inte längre som anställd kunna berätta på facebook att man ska gå och se hockey, fotboll, bio, opera….eller vad som helst? Men kanske den viktigaste frågan – vad har Umeå kommun med de anställdas privatliv att göra?

Avslutningsvis den fråga som ställdes på vad man bör göra om en anställd kollega kritiserar en chef på sociala medier. (Ha i bakhuvudet att en kommun inte får enligt lagstiftningen, direkt eller indirekt, försöka begränsa de anställdas yttrandefrihet i tal eller skrift).

Jag testade för skojs skull att svara att man ska trycka på ”gilla”. Då kommer svaret, att det är fel svar. Rätt svar är svar 3, nämligen att prata med kollegan om att det här inte är bästa stället att kommunicera den här typen av påståenden. Så lite kuriosa är att jag som kommunalråd inte får godkänt i denna del av internutbildningen 🙂 Det kan jag leva med.

Jag är ingen jurist, men efter att ha läst SKL:s juridiska PM om närvaro på sociala medier, så tycker jag att den här delen av utbildningen strider mot svensk lagstiftning. Vi får ju inte på något sätt försöka stoppa anställda för att ge uttryck för sin mening eller uppfattning kring jobbet. Frågan om lämpligheten i agerandet är däremot en helt annan sak.

Umeå kommuns ”öppenhet och transparens” har på senare tid ifrågasatts. Men den här sista utbildningsdelen – med pekpinnar som syftar till att stoppa anställda från att använda sig av sin lagstadgade yttrandefrihet – så har man verkligen gått över gränsen för vad som är lämpligt och ok.

Jag kommer att agera så att frågan kommer upp på nästa kommunfullmäktige i slutet av januari. Jag betvivlar som sagt starkt att kommunens jurister har gett ok för formuleringarna i denna del av utbildningen. Likaså undrar man ju om det är Umeå kommun själv som utformat utbildningen, eller om den är inköpt av något externt företag.

Hur som helst har det då passerat gränsen för vad som är acceptabelt.

Ingen kommun i landet får mindre pengar med den moderata budgetmotionen

Bild1

Hans Lindberg (S) verkar av någon anledning vara lite desperat.

Nej, ingen kommun och inget landsting skulle få mindre pengar med Moderaternas budget jämfört med regeringens budget för 2017.

För Umeås kommuns del innebar den moderata budgetmotionen för år 2017 ca 16,8 miljoner kr MER än med regeringens budgetproposition.

Moderaternas nationella budgetförslag för 2017 innebär att välfärden tillförs mer pengar än i S/MP-regeringens budgetalternativ. Ingen ska känna oro för att det kompromissas med kvaliteten eller tillgängligheten i välfärden när det är krävande tider – när Moderaterna får bestämma. Ambitionerna i skolan höjs och välfärden stärks genom mer resurser till kommunerna.

Satsningarna i Moderaternas budgetmotion innebär att skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden tillförs över 10 miljarder kronor redan för 2017. Sammantaget tillförs skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden över 60 miljarder kronor fram till år 2020. Det ska jämföras med regeringen som tillför kommunerna drygt 40 miljarder kronor under samma period. Våra ambitioner för skolan är dessutom betydligt högre jämfört med regeringen. En betydande andel av skolsatsningarna stärker därför kommunernas ekonomi.

Som sagt – med den moderata budgetmotionen går det inte att hitta en enda kommun i landet som får mindre pengar än jämfört med S/MP-regeringens budgetproposition.

Tillbaka i Sverige

img_8702

Det har blivit lite dåligt med bloggandet den sista tiden. Jag har varit med styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på studiebesök till Japan. Det har varit ett hektiskt men givande program. Har under resan haft förmånen att bl.a. träffa såväl svenska ambassadören i Sydkorea som svenska ambassadören i Japan (den sistnämnda på bilden ovan).  Mer om besöket kan du läsa här.

Är hur som helst just nu på Arlanda och väntar på sista flyget till Umeå. När jag landar hemma ikväll har jag varit igång i 24 timmar i sträck, så lite trött är man.

Det ska bli riktigt skönt att komma hem till Umeå. Det drar sedan igång direkt på måndagmorgon med sammanträden och möten, och fortsätter ända in i kvällen då vi avslutar med månadens träff med den moderata kommungruppen. Tur att det finns kaffe 🙂

Ha en fortsatt bra söndagkväll!

Umeå kommuns kostnadsnivå

I dagens VK är det en artikel om kostnaderna för Umeå kommun, som man onekligen kan höja på ögonbrynen inför. Där går att läsa att VK har undersökt kostnadsnivåerna med rikssnittet för olika verksamheter, och bl.a. kommit fram till att Umeå kommun har lägre kostnader än rikssnittet för bl.a utbildning, individ och familjeomsorg mm.

Uppgifterna ska vara hämtade ur Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. Kommun- och landstingsdatabasen ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar.

VK:s slutsatser är emellertid tvärtemot vad ekonomiavdelningen inom Umeå kommun har kommit fram till genom åren. Likaså Dagens Samhälle (tidningen som ägs av SKL) gjorde en liknande undersökning för ett år sedan, och då var Umeå kommun en av de kommuner med absolut högst kostnadsnivå i hela Sverige. Just beträffande kärnverksamheten. Där hamnade vi på plats 283 av landets 290 kommuner. Det ska bli intressant att titta närmare på detta.

Under vårens budgetberedning har ju annars förvaltningen visat hur Umeå kommuns verksamheter generellt ligger på väldigt höga kostnadsnivåer. Jämfört med andra kommuner i riket, liksom om vi jämför med liknande städer som Lund och Uppsala, så sticker Umeå kommun ut genom att ligga så mycket högre. Genom att ta ut två kronor mer i skatt än jämförbara kommuner, så har det satsats ca 520 miljoner kr mer varje år i kommunens verksamhet utöver de extra intäkter vi får från vattenkraften.

I en undersökning av Dagens Samhälle hösten 2015 – som jag nämnde här ovan – hamnade vi på plats 283:e plats av landets 290 kommuner – när det gäller kostnadsnivån. Detta bekräftas i det underlag som presenterats för budgetberedningen, där kostnadsbilden ser ut på nedanstående vis.

Hur många procent dyrare verksamheten är jämfört med snittkostnaden för övriga kommuner i Sverige (antalet miljoner kr som detta motsvarar varje år inom parentes):

 

Kulturverksamheten                                 98,6%                                  (150 mkr)

Individ- och familjeomsorgen                 23,9%                                 (95 mkr)

Äldreomsorgen                                         15%                                     (131 mkr)

Förskolan                                                  21,7%                                  (189 mkr)

Grundskola                                               6,3%                                    (61 mkr)

Gymnasie- och vuxenutbildning          13,1%                                  (51 mkr)

Fritid                                                        24,4%                                  (40 mkr)

Viktigt med fokus på positivt företagsklimat i Umeå!

img_8074

Idag kom så nyheten att Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat. En av landets högsta kommunalskatter, samt försämrade attityder bland politiker och tjänstemän till företagande är sådant som sticker ut. Vi tappade 35 placeringar till plats 124.

Här behövs skärpning! Men jag har inte sett några reaktioner över huvudtaget från kommunens socialdemokrater. En talande tystnad.

För att nå Umeå kommuns tillväxtmål krävs cirka 35 000 nya arbetstillfällen. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och människor ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Umeå framstå som det mest attraktiva alternativet.

Det är helt nödvändigt att näringslivet expanderar snabbare än tidigare, vilket gör Umeå till en, även i framtiden, konkurrenskraftig kommun med hög sysselsättningstillväxt. Den kunskapsintensiva näringen har goda möjligheter att utvecklas med en genomtänkt lokal näringslivspolitik, där näringsliv, universitet, kommun och andra samverkar. Det är viktigt att fortsatt stötta inkubatorer som exempelvis Bic Factory.

Av yttersta vikt är att få fler att starta företag, att befintliga företag växer och att fler företag väljer Umeå som lokaliseringsort. Det gäller också att bli bättre på att attrahera riskkapital till vår kommun och vår region. Politiker kan inte kommendera fram arbetstillfällen i den privata sektorn. Umeå kan däremot förbättra villkoren för företagarna och bli bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska kunna våga ta steget att starta eget. Förkorta handläggningstider, inför utmaningsrätt, förbättra dialogen, avveckla osund konkurrens och genomför mer konkurrensupphandling.

Ett företag som vill etablera sig i Umeå ska välkomnas med öppna armar. Det är viktigt att väntetiden för att få mark anvisad hålls så kort som möjligt. Idag saknar Umeå kommun mark att erbjuda för mer ytkrävande etableringar. Detta ska åtgärdas snarast. Öppna t.ex. för mer handelsytor väster om Ersboda/Green-zone.

Att Umeå fortsätter att hamna på högst mediokra placeringar i Svenskt Näringslivs kommunranking, är något som signalerar behovet av förändring. I undersökningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2015 – hamnar Umeå på plats 142 av 193 kommuner. Moderaternas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat.

Och vi har förslagen!

 

Starkt stöd för ett tiggeriförbud

Nedanstående insändare fick jag publicerad i veckans nummer av Umeå Tidning. Läggs som vanligt upp här på bloggen.

 

Starkt stöd för tiggeriförbud

Det finns ett mycket starkt stöd för tiggeriförbud bland vår befolkning. I en färsk opinionsmätning från Novus så tycker 59 procent av svenska folket att tiggeriförbud är ett bra förslag. Bara 23 procent tycker att det är ett dåligt förslag. Civilminister Shekarabi (S) öppnade nyligen upp för ett tiggeriförbud i Sverige. Jag välkomnar detta utspel.

Jag ser att Hans Lindberg (S) i Umeå är positiv till att frågan utreds. Det är en välkommen positionsförskjutning. Nog borde vi kunna hitta en överenskommelse mellan S och M om att motverka tiggeriet i Umeå? Gärna genom att föreslå en form av tiggeriförbud.

Vi lokalpolitiker måste göra vad vi kan för att motverka tiggeriet. Oavsett det gäller lokala tiggeriförbud, att säga nej till förslagen om kommunala campingar, gratis boende, uppställningsplatser, skolgång eller dylikt för utsatta EU-medborgare.

Tiggarnas problem löses inte i Sverige utan i deras hemländer. Länder som Rumänien och Bulgarien behöver vidta kraftfulla åtgärder för att minska den utsatthet som ligger till grund för att deras medborgare söker sig till andra länder för att tigga. Nu är det hög tid för de ansvarsfulla partierna att sluta prata och börja agera. Ett tiggeriförbud bör snarast införas.

Anders Ågren,

Kommunalråd, M, Umeå

Inför betyg från åk 4 i Umeå

I dagens Folkbladet skriver jag och viceordföranden i För-och grundskolenämnden, Elmer Eriksson, om vikten att av tidiga kunskapsuppföljningar av elevernas resultat. Svenska elever får fortfarande sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder. Eleverna inom EU/OECD är ofta mellan 6-9 år när de får sina första betyg. Det finns många fördelar med betyg från årskurs fyra. Det ger tidig uppföljning och information till föräldrar, elever och skola. Tidig uppföljning av elevernas kunskaper är nödvändigt för att se vad de behöver för stöd och stimulans och för att sätta in tidiga insatser. Likaså är det en värdefull morot för dem som vill anstränga sig ytterligare.

Inför betyg i skolan från åk 4

Från år 2017 finns det möjlighet för skolorna i Sverige att sätta betyg redan från åk 4. Detta efter en överenskommelse mellan S/MP-regeringen och de fyra Allianspartierna. Skolorna måste dock ansöka om att få delta i detta. Vi moderater anser att det är självklart att så många skolor som möjligt i Umeå ska ansöka om att få delta.

Betyg är viktiga för att utvärdera hur det går i skolan. Ingen vinner på att eventuella problem sopas under mattan. Med betyg som sätts redan i årskurs 4 kan insatser sättas in tidigare för de elever som har svårigheter i vissa ämnen – likaså är det en värdefull morot för dem som vill anstränga sig ytterligare.

Fördelarna som lyfts i utredningen inför förslaget är att betyg tydligare skulle signalera hur det går i skolan för eleven och föräldrar. Betyg skulle också göra att målen tydliggörs mer, att läraren behöver förtydliga vad eleven behöver arbeta med, att eleverna blir mer benägna att anstränga sig och att skolan fokuserar mer på kunskapsresultaten. Får man aldrig klara besked om hur man klarar sig, vad man har uppnått – då går det heller inte att förbättra sig. Ett införande av betyg i årskurs 4 skulle innebära att kravet på skriftliga omdömen i årskurs 4 och 5 försvinner. Betyg ska bara sättas en gång per år.

Självklart borde Umeå vara med här! På riksplanet står som sagt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bakom detta förslag. Likaså stöds förslaget av styrelsen för SKL som numera har en rödgrön majoritet. Även Svenskt Näringsliv gör tummen upp för tidigare betyg.

Men i Umeå verkar en helt annan politisk – betygsfientlig – vänsterlinje vinna stöd. Som ogillar tidigare betyg. Vi hoppas att partier som hittills varit negativ till tidigare betyg i Umeå ändrar sig fram till detta ska behandlas slutgiltigt i kommunfullmäktige.

Anders Ågren,Kommunalråd, M

Elmer Eriksson, Vice ordförande, För- och grundskolenämnden, M

Inget kommunalt ansvar ordna boende för tiggare

Det är inte ett kommunalt ansvar att ordna boende för tiggare. Detta var slutsatsen i den rapport som den nationelle samordnaren presenterade i sin rapport tidigare i år. Det är också den linje som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framfört – det är individens eget ansvar att finansiera och ordna sitt boende under de tre månader man har rätt att vistas i landet, om man inte har jobb eller studerar. Det är också den linje som vi moderater tydligt har drivit i Umeå.

Nu är frågan högaktuell i Umeå igen.

I dagens Folkbladet är det en stor artikel om husvagnslägret för s.k. utsatta EU-medborgare på kyrkans mark på Baggböle, vars tillfälliga bygglov upphör den 15 november.

Lägret har ökat i omfång, och antalet husvagnar har ökat från omkring 10 till 30 stycken husvagnar på området. Ca 70 personer bor där i dagsläget. Många har uppmärksammat hur situationen är där, och boende i närheten har med rätta reagerat. Ett exempel på reaktioner är denna insändare i Folkbladet, som fått stor spridning.

Kyrkan tänker inte försöka förlänga bygglovet, vilket i sak är välkommet. Däremot vill kyrkans företrädare att Umeå kommun istället ska ta ett betydligt större ansvar för boendelösningar.

tiggare

Bilden ovan från Folkbladet.nu

Jag är intervjuad i dagens Folkbladet och är återigen tydlig med vår moderata hållning. Det ska inte göras några insatser för att ordna boende åt tiggarna.

Vi borde ha lärt oss av tidigare misstag, exempelvis då kommunen upplät mark vid Nydala för de utsatta EU-medborgarna. Det var ett stort misstag, och vi fick till slut begära avhysning. Dessvärre är de styrande Socialdemokraterna i Umeå svävande på målet, och Margareta Rönngren (S) hänvisar till den uppgörelse som finns med kyrkan, och att man får se vad som händer efter våren 2017 beträffande Umeå kommuns åtagande.

Det är viktigt att vi politiker är tydliga. Det är inte kommunens ansvar att ordna och finansiera boende, skolgång eller annat under den korta tid man som individ utan uppehållsrätt vistas i Sverige. Inte heller är det kommunens uppgift att ordna fram någon form av kommunala campingar för tiggare. Skulle vi göra det skulle vi samtidigt ge klartecken för etablerandet av kåkstäder inom Umeå kommun och det kan aldrig bli aktuellt. Om föreningar eller privatpersoner vill ordna boende åt s.k. EU-migranter så är det ju deras sak, men de kan inte räkna med att kommunen ska finansiera det. Det kommer inte på fråga. Det ÄR och har varit Moderaternas linje i Umeå.

När frågan nu aktualiseras igen, hoppas jag verkligen att Socialdemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ändrar sin ståndpunkt.

SKL i Stockholm

IMG_7237

Igår hade vi ”sommaravslutning” med alla moderata företrädare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi passade i det sammanhanget på att särskilt gratulera vår gruppledare Anders Knape, tillika vice ordförande i SKL. Bilden ovan. Han fick nämligen förra månaden ta emot Europas tyngsta och mest prestigefyllda pris för kommunpolitiker.

Emperor Maximilian Prize heter utmärkelsen som delas ut i Innsbruck på Europadagen. Det instiftades på 1990-talet och tilldelas ledande kommun- och regionpolitiker från olika europeiska länder. Bland Knapes konkurrenter fanns bl.a. Paris borgmästare och Lissabons före detta borgmästare och nuvarande premiärminister. Men Knape var den som gick segrande ur detta. Oerhört imponerande, vilket också understryker Anders Knapers välkända engagemang i kommun- och regionfrågor på internationell nivå.

Idag fortsätter vi med gruppmöte, genomgång av beredningarnas och styrelsens ärendelistor. Strax väntar informationsmöte, där representanter från alla partier i SKL deltar.

På återhörande!

 

Ett enigt Kommun-Sverige säger nej

Förra veckan var det en nyhet om att Umeå eventuellt skulle kunna riskera att få betala böter till EU för den dåliga luftkvaliteten, och då med avseende på partiklar.

Men i den här frågan är hela Kommun-Sverige överens.

Vi kommer inte att acceptera att staten försöker vältra över eventuella böter på de enskilda kommunerna. Redan vid styrelsemötet för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i maj, yttrade vi oss i den här frågan. Då gällde yttrandet kommunerna Stockholm, Uppsala, Norrköping och Södertälje, men efter det har fler kommuner – däribland Umeå – hamnat i riskzonen när det gäller luftkvaliteten för just partiklar.

Sverige riskerar alltså böter eftersom landet inte lever upp till EU:s direktiv om luftkvalitet. Berörda kommuner tar allvarligt på problemet och de gör vad de kan för att förbättra luften. Det finns inget lagstöd för staten att överföra kostnaderna för ev böter på kommunerna, och kommunerna har heller inte rådighet över samtliga åtgärder som måste till för att komma tillrätta med luftkvaliteten.

Exakt samma sak gäller alltså för Umeå kommuns del. Staten kan glömma att Umeå kommun ska betala böter för något som är statens ansvar. Punkt.