socialdemokraterna

Röd oreda

Publicerat den av Anders Ågren

Röd oreda verkar det vara.

Ja, nu syftar jag faktiskt inte i första hand på Holmlunds kritik mot Kulturhuvudstadsarbetet. Han menar ju nu på sin blogg att Västerbottensnytt ljuger genom nyheten att kan skulle ha kritiserat partikollegan Marielouice Rönnmark. Ser fram emot att se hela det bandade inslaget, så får vi se om det är Holmlund eller Västerbottensnytt som har rätt. Har själv råkat ut för liknande saker tidigare genom åren, så vi får väl se helt enkelt. Men om Västerbottensnytt skulle ha rätt är det ju å andra sidan anmärkningsvärt.

Nej, det jag syftar på med röd oreda var gårdagens fullmäktige, där det återigen blev konflikt mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet. De styrande partierna alltså. I diskussionen om vad som ska hända med stadsbibliotekets nuvarande lokaler, efter det att bibliotekets har flyttats, så hade man plötsligt helt olika uppfattning om vad som står i deras överenskommelse.

Lasse Jacobsson (V) hänvisade till en överenskommelse, som han menade skulle innebära att kommunen även fortsättningsvis ska ha "icke-kommersiell verksamhet" i biblioteksfastigheten, medan socialdemokraterna och för all del även vi övriga partier konstaterade att någon sådan diskussion ännu inte hade påbörjats. Men Holmlund förnekade att det fanns en sådan uppgörelse med (V), och vänstern fick sedan göra lite reträtt.

Men det blir ju extra intressant att (V) hänvisar till exakt den överenskommelse, som samtidigt säger att biblioteket ska inrymmas i det nya kulturhuset. Varför röstade då Vänsterpartiet i kulturnämnden nej till en flytt av stadsbiblioteket? Och varför hade Vänsterpartiet plötsligt invändningar förra veckan i näringslivs- och planeringsutskottet mot förslaget tillplan för kvarteret Heimdal? Om nu vänstern tycker det är viktigt med fattade överenskommelser, d.v.s.

Vänsterpartiet och socialdemokraterna – de två styrande partierna – tutar och kör åt olika håll. Det är inte bra för Umeå. Röd ordea, som sagt.

"Värre än Sovjetstaten"?

Publicerat den av Anders Ågren

Nyheten att Håkan Juholt föreslås bli ny partiledare för socialdemokraterna väcker reaktioner av olika slag. Personligen känner jag inte till Juholt särskilt väl, utan har bara sett honom på tv vid något tillfälle. 

Själv är jag mest bekymrad över att socialdemokraterna nu verkar ta en tydlig vänstersväng. För vilka är det som jublar över förslaget? Vänsterpartiets ledare Lars Ohly och S-företrädare från vänsterfalangen. Samtidigt blir det härmed ännu lättare för Alliansen att vinna valet 2014, då skillnaden i syn på arbetslinjen och bidragslinjen blir tydligare. Så det är ju förvisso på ett sätt positivt.

I Umeå verkar det inom (S) råda delade meningar. Åsa Ögren applåderar på sin blogg förslaget, medan Holmlund tycker motsatsen. Lennart Holmlund hotade tydligen i radio med att gå ur partiet om Juholt blir partiledare, men det var innan valberedningen hade offentliggjort sitt förslag. Nu hotar han istället med att han inte ska åka på kongressen om det inte dyker upp fler kandidater.

Jag är onekligen skeptisk till att Holmlund skulle gå ur socialdemokraterna, bara för att hans egen kandidat inte blev föreslagen (vem nu det är – för det vill han tydligen inte svara på). Samtidigt så blir man lite fundersam över hur det står till hos S-partiet.

Holmlund jämför alltså nomineringsprocessen i sitt parti  med "att det är värre än Sovjetstaten".

OK. Om vi för några korta sekunder ska ta Holmlunds beskrivning på allvar skulle man ju vilja veta lite mer om vad som händer. I Sovjet blev väl eventuella motkandidater avrättade med nackskott eller skickade till koncentrationsläger. Riktigt så är det väl ändå inte hos (S)? Men nej, jag tror inte vi ska ta Holmlunds ord på allvar.

Sammanfattningsvis. Socialdemokraterna gör en vänstersväng, och därmed blir de politiska skiljelinjerna tydligare. De kommande åren blir klart intressanta!

 

Fler i barnfattigdom under S-styret

Publicerat den av Anders Ågren

Replik publicerad i Västerbttens Folkblad i dag:

 

 
Fler i barnfattigdom under S-styret
 
På kort tid har nu tre olika repliker publicerats på debattsidan riktade till mig beträffande barnfattigdom. Lite intressant då debatten var mellan mig och Lennart Holmlund. Men det är förvisso en fråga för debattredaktionen. Nu senast Sune Markusson (VF 2/3) som landar i slutsatsen att det är nuvarande regerings fel att människor i vårt land lever i fattigdom.
 
Barnfattigdom är oacceptabel. Politiken måste syfta till att minska utanförskap och få fler människor i arbete. Enligt Rädda Barnens definition av barnfattigdom så har andelen i Sverige tydligt minskat från 1997 till 2008. Det var alltså betydligt fler som levde i denna situation när socialdemokraterna styrde vårt land. År 1997 var det 22,3% och 2008 11,5% som levde i barnfattigdom. Avsevärt bättre under Alliansen än under S-styret alltså. Samma slutsats kan läsas i en rapport från socialstyrelsen.
 
Efter en tuff internationell finanskris har nu dessutom det ekonomiska läget vänt till det positiva. Svensk tillväxt är nu den bästa på 40 år och det ökar möjligheterna för Alliansregeringen att ytterligare stärka de svenska barnfamiljernas ekonomiska situation.
 
Men de rödgröna har inga svar på hur människor ska få arbete eller för den delen mer pengar i plånboken. Är det verkligen genom att höja skatten för den ensamstående mamman? Ska vi öka skattebördan för dem som har det tufft, i linje med vad vänsterpartiet och många socialdemokratiska företrädare vill? Eller ska vi sänka skatten för dem, så att den ensamstående mamman får mer pengar att röra sig med när räkningarna är betalda?
 
Alliansens politik på nationell och lokal nivå syftar till att få människor i arbete. Fattigdom bland barn beror på utanförskap. Det enskilt viktigaste är att människor ska gå från utanförskap till arbete. Så minskar vi bäst barnfattigdomen. Och ju fler människor som arbetar, desto mer skattemedel kommer in till kommuner och landsting.
 
Anders Ågren
 
Kommunalråd (M)
 
Umeå

 

 

Redan sprickor mellan S och V i nya Umeå-styret

Publicerat den av Anders Ågren

Idag har vi fullmäktige, och en rad intressanta punkter skall behandlas.

En av de mer uppseendeväckande händelserna är dock att Vänsterns nyblivna kommunalråd Tamara Spiric – som alltså själv sitter och styr tillsammans med socialdemokraterna – angriper sin koalitionspartner genom att ställa en interpellation om programuppdelningen på gymnasiet i Umeå.

Skriva interpellation??? Hmm. Vänstern sitter ju och styr tilsammans med sossarna men nu går de ut i öppen konflikt i fullmäktige. Det normala hade ju varit att de diskuterar det inom den styrande koalitionen, istället för att bråka i fullmäktige om det.

Det gick några månader alltså, men redan i februari 2011 får vi nu se en öppen konflikt mellan vänstern och socialdemokraterna.

Vad blir nästa område där (V) och (S) inte kan hålla sams i styrande ställning?

Redan sprickor mellan S och V i nya Umeå-styret

Publicerat den av Anders Ågren

Idag har vi fullmäktige, och en rad intressanta punkter skall behandlas.

En av de mer uppseendeväckande händelserna är dock att Vänsterns nyblivna kommunalråd Tamara Spiric – som alltså själv sitter och styr tillsammans med socialdemokraterna – angriper sin koalitionspartner genom att ställa en interpellation om programuppdelningen på gymnasiet i Umeå.

Skriva interpellation??? Hmm. Vänstern sitter ju och styr tilsammans med sossarna men nu går de ut i öppen konflikt i fullmäktige. Det normala hade ju varit att de diskuterar det inom den styrande koalitionen, istället för att bråka i fullmäktige om det.

Det gick några månader alltså, men redan i februari 2011 får vi nu se en öppen konflikt mellan vänstern och socialdemokraterna.

Vad blir nästa område där (V) och (S) inte kan hålla sams i styrande ställning?

Holmlund (S) borde rannsaka sin egen politik

Publicerat den av Anders Ågren

Replik till Lennart Holmlund om antalet barn som lever under fattiga förhållanden, införd i dagens VF. Han gnäller på regeringen men bortser från det faktum att han och de styrande socialdemokraterna själva har beslutat att ta ut mer i skatt i Umeå än övriga kommuner i landet. Då blir det mindre pengar i plånboken för umeborna.

 

Tung skattebörda på låginkomsttagarna i Umeå

Lennart Holmlund (S) uppmärksammar i en debattartikel i VF (7/2) situationen med barnfattigdom. Tyvärr är det alltför många barn i Sverige som växer upp under fattiga förhållanden, oavsett om det mäts i relation till andra eller i absoluta tal. Men sin vana trogen så beskyller Holmlund regeringen för detta.

Rädda Barnen redovisade nyligen sin undersökning om barn som lever under fattigdomsgränsen. Tyvärr har antalet av dessa barn ökat (statistiken baseras på siffror från 2008). Men hur kan vi politiskt förbättra situationen för de föräldrar som har det dåligt ekonomiskt ställt?
 
Alliansen har som fokus att öka antalet människor i arbete, minska utanförskapet och minska på skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Detta har stor betydelse för den som lever på marginalen, och för dem som idag står utanför arbetsmarknaden. Till att börja med måste politiken på nationell och lokal nivå syfta till att få människor i arbete. Fattigdom bland barn beror på utanförskap. Det enskilt viktigaste är att människor ska gå från utanförskap till arbete. Så minskar vi bäst barnfattigdomen. Detta måste vara huvudfokus, och här har tyvärr inte de rödgröna bidragit med något positivt.

Men vad gör Holmlund själv? I Umeå har socialdemokraterna lagt en så tung skattebörda på hushållen, att det i sig minskar de ekonomiska marginalerna för umeborna. Genom att jobbskatteavdraget finns och genom att sänka kommunalskatten i Umeå så blir det ekonomiska utrymmet i plånboken betydligt större. Genom att sänka Umeås höga kommunalskatt och fortsätta med ytterligare steg i jobbskatteavdraget på nationell nivå kan även familjer med låg inkomst få möjlighet att unna sig det som andra familjer har råd med.

Problemet är ju att socialdemokraterna är ett hinder för detta. När Holmlund försvarar Umeås höga kommunalskatt binder han ris åt sin egen rygg i debatten om barnfattigdomen. När (S) tvingar umeborna att betala en så stor del av sin inkomst i skatt så är ju detta ett av skälen till att många umebor lever under pressade ekonomiska villkor.
 
Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå

Nytt politiskt landskap

Publicerat den av Anders Ågren

Massmedia rapporterar idag om ännu en opinionsmätning, SKOP, där trenden håller i sig:  moderaterna fortsätter öka (till 35%) medan socialdemokraterna fortsätter falla (under 25%).

Det vi ser är ett nytt politiskt landskap, där socialdemokraternas historiska dominans definitivt är bruten. Förvisso lär det stabilisera sig under våren den dag (S) får en ny partiledare, och osäkerheten kring vänsterpartiets och miljöpartets ledning upphör. Ingen tror ju att (S) kommer att ligga kvar så här lågt, och det är lång tid tills nästa val. Hur det går i valet 2014 är ännu ett oskrivet blad, men att vi fått uppleva ett paradigmskifte i svensk politik råder det ingen tvekan om.

Nu gäller det att fortsätta utveckla såväl nya moderaterna som Alliansen som helhet. Vi ska inte sitta still i fyra år, utan jobba enträget och målmedvetet för att stärka såväl välfärden som arbetslinjen i vårt land.

Fritt fall för (S)

Publicerat den av Anders Ågren

Idag publicerades ytterligare en mätning, SIFO, som visar att socialdemokraterna har rekordlågt stöd bland svenskarna. Inte sedan mätningarna började på 1960-talet har man haft så låga siffror. Likande siffror kom tidigare i veckan från Novus och Synovate.

Raset kanske inte är så förvånande. Ett parti utan ledare (efter att Mona Sahlin meddelat att hon slutar vid extrakongressen), där allt går ut på att positionera sig och hitta stöd av olika falanger, ledande företrädare som byter uppfattning, alla skyller på alla. Ja, det klart att partiet tappar i förtroende.

Samtidigt bäddar ju detta för den S-politiker som en gång ska ta över efter Mona Sahlin. Det kan ju liksom inte bli mycket värre…

Frågan är vilken inriktning politiken får, när socialdemokraterna tillslut får arbetsro efter kongressen.

Moderaterna har numera etablerat sig som Sveriges arbetarparti. Moderaterna har starkast stöd bland dem som arbetar, medan (S) bara ligger på andra plats. Frågan är om (S) tänker gå till höger eller vänster i den konkreta politken – kommer de att söka sig tillbaka till den gamla arbetslinjen eller fortsätta värna bidragslinjen?

Om de väljer det sistnämnda är det nog kört för (S) för lång tid framåt.

"Mona – nya moderaten"

Publicerat den av Anders Ågren

Ja, så lyder i alla fall rubriken på Lena Mellins artikel i dagens Aftonbladet. 

För i helgen hade socialdemokraterna förtroenderåd, och Mona Sahlin höll på lördagen ett tal som blivit uppmärksammat. Detta aftersom hon levererade många bistra sanningar för de partiaktiva. Talet berörde många delar av socialdemokraternas politik, och varför valet blev en sådan svidande förlust.

Intressant är att hon nu har kommit till slutsatsen att jobbskatteavdraget är bra. Ni vet, det jobbbskatteavdrag som sossarna har kritiserat år efter år, inte minst Umeås kommunalråd Lennart Holmlund har angripit det på bloggar och i andra sammanhang. Ska bli intresant att höra vad han tycker om helgens S-möte.

Sahlin gjorde upp med stora delar av den politik som (S) gick till val på och konstaterade att det alltid måste löna sig att arbeta, fokus ska vara att alla som kan jobba också ska jobba. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Kunskap i skolan – en del i arbetslinjen är utbildningslinjen.

Ja, vad ska man säga? Det låter ju onekligen som nya moderaterna och Alliansens valmanifest.

Så det kanske ligger något i Aftonbladets rubrik idag. Mona – nya moderaten. Om det får genomslag i socialdemokraternas politik och den eventuella förnyelsen återstår att se.

Positivt om betygssystemet

Publicerat den av Anders Ågren

Alliansregeringen och socialdemokraterna har nu kommit överens om utformningen av det nya betygssystemet, med en skala från A till E och F för icke godkänt.

Det är mycket goda nyheter att partierna har lyckats nå en överenskommelse över blockgränsen. Det ger stabilitet och en långsiktighet som behövs i skolans värld.