socialtjänst

Inget hyckleri

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens Västerbottens Folkblad har jag fått följande replik publicerad:

 

Inget hyckleri

I en anonym insändare i VF (29/2) angrips jag och moderaterna för att vara hycklare, efter ett inlägg där jag poängterade på att vi måste ha ett starkt skyddsnät för dem som av olika anledningar inte klarar sig själva. Detta utifrån debatten kring missbruk och synen på sångerskan Whitney Houstons knarkmissbruk.

Tyvärr känns det mest som att insändarskribenten angriper en gammal vanföreställning av moderaterna. Vi beskrivs som ett kallt parti som driver linjen ”sköt dig själv och skit i andra”. Det påstås också att vi har sänkt statsbidragen till kommuner och landsting.

Sanningen är att ingen regering har gett så höga statsbidrag till kommuner och landsting som vår nuvarande Alliansregering. Den svenska kommun- och landstingssektorn under senare år gjort rekordöverskott, bl.a. tack var de ökade statsbidragen från staten.

Så är man missnöjd med sjukvården, äldreomsorgen eller för den delen det sociala skyddsnätet på orten där man bor ska man vända sig till det eller de partier som styr i den egna kommunen. Att skylla på Alliansregeringen håller inte, då den har gett kommunerna synnerligen goda förutsättningar att fullgöra sina åtaganden.

Låt mig avslutningsvis upprepa: Det behövs skyddsnät som ger trygghet, men som också ger stöd och hjälp för att kunna ta sig ur problemen. Det är en god moderat politik.

Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå

Vuxna måste lyssna på barnens berättelser

Publicerat den av Anders Ågren

Igår var jag tillsammans med många andra på ett möte hos Bris (Barnens rätt i samhället) i Umeå. Där presenterades Bris-rapporten 2010.

BRIS-rapporten 2010 lyfter fyra områden där man ur barnens berättelser ser att barn sällan får komma till tals, eller för den delen blir tagna på allvar. Frågan ställs om bristen på kunskap hos vuxenvärlden om barns behov/utveckling är större än bristen på resurser?

Ett av områdens om lyfts fram är problem med myndighetskontakter. Barns samtal om ”myndighetskontakter” har ökat under år 2009. Barnen berättar om svårigheter att få hjälp av samhällets vårdande och skyddande instanser som socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. De berättar om långa utredningstider, om hjälp som aldrig kommer, om svårigheter att bli trodda samt om medicinering istället för samtal.

Ett annat område som bekymrar barnen är mobbning. Ett mycket allvarligt problem, i synnerhet när det på många håll inte verkar som att de vuxa tar tag i problemen utan snarare nonchalerar eller inte vet hur man på ett bra sätt ska hantera det.

Bris fyller en mycket viktig funktion i vårt samhälle, och det finns mycket kunskap att hämta från deras arbete med att hjälpa och stötta barn och unga. Vuxenvärlden måste ta signalerna från barn på största allvar, och arbeta för att exempelvis skola och socialtjänst blir ännu duktigare på att lyssna såväl som att agera.

 

Vuxna måste lyssna på barnens berättelser

Publicerat den av Anders Ågren

Igår var jag tillsammans med många andra på ett möte hos Bris (Barnens rätt i samhället) i Umeå. Där presenterades Bris-rapporten 2010.

BRIS-rapporten 2010 lyfter fyra områden där man ur barnens berättelser ser att barn sällan får komma till tals, eller för den delen blir tagna på allvar. Frågan ställs om bristen på kunskap hos vuxenvärlden om barns behov/utveckling är större än bristen på resurser?

Ett av områdens om lyfts fram är problem med myndighetskontakter. Barns samtal om ”myndighetskontakter” har ökat under år 2009. Barnen berättar om svårigheter att få hjälp av samhällets vårdande och skyddande instanser som socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. De berättar om långa utredningstider, om hjälp som aldrig kommer, om svårigheter att bli trodda samt om medicinering istället för samtal.

Ett annat område som bekymrar barnen är mobbning. Ett mycket allvarligt problem, i synnerhet när det på många håll inte verkar som att de vuxa tar tag i problemen utan snarare nonchalerar eller inte vet hur man på ett bra sätt ska hantera det.

Bris fyller en mycket viktig funktion i vårt samhälle, och det finns mycket kunskap att hämta från deras arbete med att hjälpa och stötta barn och unga. Vuxenvärlden måste ta signalerna från barn på största allvar, och arbeta för att exempelvis skola och socialtjänst blir ännu duktigare på att lyssna såväl som att agera.