Röd oreda

Röd oreda verkar det vara.

Ja, nu syftar jag faktiskt inte i första hand på Holmlunds kritik mot Kulturhuvudstadsarbetet. Han menar ju nu på sin blogg att Västerbottensnytt ljuger genom nyheten att kan skulle ha kritiserat partikollegan Marielouice Rönnmark. Ser fram emot att se hela det bandade inslaget, så får vi se om det är Holmlund eller Västerbottensnytt som har rätt. Har själv råkat ut för liknande saker tidigare genom åren, så vi får väl se helt enkelt. Men om Västerbottensnytt skulle ha rätt är det ju å andra sidan anmärkningsvärt.

Nej, det jag syftar på med röd oreda var gårdagens fullmäktige, där det återigen blev konflikt mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet. De styrande partierna alltså. I diskussionen om vad som ska hända med stadsbibliotekets nuvarande lokaler, efter det att bibliotekets har flyttats, så hade man plötsligt helt olika uppfattning om vad som står i deras överenskommelse.

Lasse Jacobsson (V) hänvisade till en överenskommelse, som han menade skulle innebära att kommunen även fortsättningsvis ska ha "icke-kommersiell verksamhet" i biblioteksfastigheten, medan socialdemokraterna och för all del även vi övriga partier konstaterade att någon sådan diskussion ännu inte hade påbörjats. Men Holmlund förnekade att det fanns en sådan uppgörelse med (V), och vänstern fick sedan göra lite reträtt.

Men det blir ju extra intressant att (V) hänvisar till exakt den överenskommelse, som samtidigt säger att biblioteket ska inrymmas i det nya kulturhuset. Varför röstade då Vänsterpartiet i kulturnämnden nej till en flytt av stadsbiblioteket? Och varför hade Vänsterpartiet plötsligt invändningar förra veckan i näringslivs- och planeringsutskottet mot förslaget tillplan för kvarteret Heimdal? Om nu vänstern tycker det är viktigt med fattade överenskommelser, d.v.s.

Vänsterpartiet och socialdemokraterna – de två styrande partierna – tutar och kör åt olika håll. Det är inte bra för Umeå. Röd ordea, som sagt.

Låt oss inte fastna i skyttegravar




En av de värsta långbänkarna i Umeå är vad som ska ske med ”Staden mellan broarna”. Det fanns en artikel i dagens VK om detta också, med anledning av gårdagens presskonferens som Alliansen höll. En av våra fyra arbetsgrupper som arbetat under några månader berörde frågan om ett nytt Kulturens Hus, och konstaterade att detta skall byggas, och ju förr desto bättre.

En engagerad diskussion/debatt pågår också kring innehållet i ett Kulturens Hus. Från moderaterna har vi sagt att vi är öppna för en flytt av nuvarande Stadsbibliotek om det skulle bli aktuellt. Den uppfattningen kvarstår.  Det är ju dock allmänt känt att det finns olika uppfattningar om detta och mycket annat. Nu senast har operan dykt upp mitt i diskussionen.

För att komma vidare med ”Staden mellan broarna” behövs det en stabil majoritet hos de politiska partierna, och det var som jag konstaterade igår på presskonferensen. Här krävs det att såväl Allianspartierna som socialdemokraterna är med på banan och kan ta varandra i hand, oavsett hur valresultatet ser ut efter den 19 september.

Man ska lära sig av erfarenheter. En erfarenhet i Umeå är att det behövs breda politiska uppgörelser om stora investeringar och projekt för att det ska kunna bli verklighet. Uppgörelser över blockgränserna kräver också kompromisser – från flera håll.

Så låt oss inte fastna i djupa skyttegravar den här gången.