Idag är jag nere i Stockholm för sammanträde med styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). På resan ner till huvudstaden i morse så skrev jag ihop några rader om läget i svensk ekonomi. Detta mot bakgrund av de nya siffror som presenterades igår om den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
För det går ju bättre än vad någon kunde ha hoppats på. T.o.m. socialdemokraternas Tomas Östros gläds nu över de positiva siffrorna i svensk ekonomi. Prognosen för BNP-tillväxten skrivs upp rejält och arbetslösheten verkar bli betydligt lägre än vad regeringen trodde så sent som för några månader sedan.
Det är väl snart bara Lennart Holmlund (S) som på sin blogg fortsätter att dumförklara regeringens och dess ekonomiska politik. Verkligheten talar ett helt annat språk. Inte för att Holmlund torde bry sig om det, men jag tycker ändå att det är viktigt att understryka hur det faktiskt ser ut.
Efter en fruktansvärt tuff internationell finanskris har läget nu inte bara stabiliserats, utan dessutom vänt uppåt. Enligt en artikel på dn.se igår så kan Sveriges offentliga finanser redan i år vara i balans eller ha överskott. Vi upplever den starkaste ekonomiska tillväxten på 40 år. Vår finansminister Anders Borg, som inte är känd för några glädjekalkyler, spår nu att Sverige om några år kan vara tillbaka på 80-talsnivå när det gäller öppen arbetslöshet, d.v.s. ca 3%.
Prioriterade områden för Alliansregeringen är bl.a. fortsatta skattesänkningar för dem som arbetar och sänkt skatt för pensionärerna. Likaså halverad restaurangmoms, och ytterligare utbildningssatsningar.