Umeå kommun

Inte acceptabelt att försöka lägga munkavle på Umeå kommuns anställda! Kommunen vill hindra anställda att öppet kritisera sina chefer, att berätta om sin arbetssituation, arbetsmängd m.m.

Publicerat den av Anders Ågren

Jag upphör aldrig att förvånas. Men tyvärr blir det oftare och oftare man numera får lägga pannan i djupa veck.

Umeå kommun låter just nu alla sina omkring 11 800 anställda genomgå en internetbaserad kurs om IT-säkerhet. Inget kontroversiellt i det och på många sätt välbehövligt. För Umeå kommun är det viktigt att alla anställda har god insikt i säkerhet på internet, och hur man undviker att lösenord blir kapade etc.

Men i den senaste delen – om sociala medier och vad man ska akta sig för – som nyligen skickades ut till alla anställda inom Umeå kommun, så anser jag att man har passerat anständighetens gräns och jag ifrågasätter starkt om det är lagligt. Jag betvivlar att någon av kommunens jurister har fått titta på den här utbildningen innan den drog igång.

Mycket är ju rent sunt förnuft och att man använder sitt goda omdöme. På sociala medier liksom i andra sammanhang. Så långt inget konstigt.

Men jag reagerade starkt på vissa delar i den senaste ”utbildningsdelen”. Offentligt anställda har ju som de flesta borde känna till en odiskutabel rätt till yttrandefrihet och meddelarfrihet enligt lagen.

Vi har som myndighet ingen rätt att varken direkt eller indirekt försöka påverka de anställda att inte ge uttryck för detta. Inte heller i sociala medier. Vi kan reglera sådant som användandet av sociala medier under arbetstid, men utanför arbetstid är det faktiskt fritt fram att skriva om jobbet om man känner för det – undantaget sådant som är sekretess och ligger under tystnadsplikt. På samma sätt som man får skriva om det i en insändare, tala med massmedia etc. Men självfallet utgår vi ifrån att de anställda använder sitt goda omdöme i alla sammanhang kopplat till jobbet. De finns ju massor av situationer som inbegriper andra individer – elever, barn, arbetskamrater mfl  – som självfallet inte ska hängas ut på sociala medier av anställda. Det fattar ju de allra, allra flesta. Så resonerar i alla fall vi moderater.

Bland det jag reagerade på i råden från Umeå kommun var att de anställda inte bör skriva om deras arbetsmängd och dylikt på sociala medier. Så exempelvis en anställd inom äldreomsorgen ska inte kunna skriva att det är oerhört mycket på jobbet just nu. Varför ska hon/han inte få göra det??

Likaså vill inte Umeå kommun att de anställda på sociala medier ska skriva om och när de åker på semester (!?). Jag hade kunnat förstå om rådet kom ifrån försäkringsbolag eller polisen, kopplat till rädsla för inbrott etc. Men varför ska Umeå kommun som arbetsgivare lägga sig i om en anställd lägger ut att familjen är på semester? Vad blir i så fall nästa steg? Ska man inte längre som anställd kunna berätta på facebook att man ska gå och se hockey, fotboll, bio, opera….eller vad som helst? Men kanske den viktigaste frågan – vad har Umeå kommun med de anställdas privatliv att göra?

Avslutningsvis den fråga som ställdes på vad man bör göra om en anställd kollega kritiserar en chef på sociala medier. (Ha i bakhuvudet att en kommun inte får enligt lagstiftningen, direkt eller indirekt, försöka begränsa de anställdas yttrandefrihet i tal eller skrift).

Jag testade för skojs skull att svara att man ska trycka på ”gilla”. Då kommer svaret, att det är fel svar. Rätt svar är svar 3, nämligen att prata med kollegan om att det här inte är bästa stället att kommunicera den här typen av påståenden. Så lite kuriosa är att jag som kommunalråd inte får godkänt i denna del av internutbildningen 🙂 Det kan jag leva med.

Jag är ingen jurist, men efter att ha läst SKL:s juridiska PM om närvaro på sociala medier, så tycker jag att den här delen av utbildningen strider mot svensk lagstiftning. Vi får ju inte på något sätt försöka stoppa anställda för att ge uttryck för sin mening eller uppfattning kring jobbet. Frågan om lämpligheten i agerandet är däremot en helt annan sak.

Umeå kommuns ”öppenhet och transparens” har på senare tid ifrågasatts. Men den här sista utbildningsdelen – med pekpinnar som syftar till att stoppa anställda från att använda sig av sin lagstadgade yttrandefrihet – så har man verkligen gått över gränsen för vad som är lämpligt och ok.

Jag kommer att agera så att frågan kommer upp på nästa kommunfullmäktige i slutet av januari. Jag betvivlar som sagt starkt att kommunens jurister har gett ok för formuleringarna i denna del av utbildningen. Likaså undrar man ju om det är Umeå kommun själv som utformat utbildningen, eller om den är inköpt av något externt företag.

Hur som helst har det då passerat gränsen för vad som är acceptabelt.

Självklart ska vi lägga ut Scharinska villan till öppen försäljning!

Publicerat den av Anders Ågren

img_6340

Ser att Vänsterpartiet har skickat ut något pressmeddelande apropå Scharinska villan och ett ärende som kommer upp på tisdag i KSAU.

Sedan en tid tillbaka står det klart att Umeå kommun inte har något behov av Scharinska villan överhuvudtaget. Sedan tidigare vet vi också att Umeå kommun har en årlig kostnad på ca 22 miljoner kr för tomma lokaler, däribland Scharinska. Dessa pengar kan och måste användas till betydligt bättre saker. Samtidigt har Umeå kommun gått minus två år i rad och verkar vara på väg mot ett minus för tredje året i rad.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet beslutade i våras att man ville sälja Scharinska till AB Bostaden.  Återigen valde man att inte gå ut på ett öppet anbudsförfarande. Det bästa för kommunen måste ju vara att öppet fråga vilka aktörer som vill lägga anbud. Det är det bästa för Umeås skattebetalare! Då får vi ett så högt pris som möjligt. Istället så beslutade man göra på samma sätt som med gamla biblioteksfastigheten och meddelade att AB Bostaden skulle få köpa det hela. Utan möjlighet för andra att kunna lägga anbud.

Vi moderater vill sälja Scharinska villan. Nu liksom i våras.  När affären med AB Bostaden inte synes gå i lås så är det ju SJÄLVKLART att Umeå kommun ska lägga ut fastigheten till öppen försäljning. Det är bäst för Umeås skattebetalare!

Synd bara att Socialdemokraterna inte lyssnade på oss redan i april.

Ågren (M): sälj Umeå kommuns semesterlägenheter i Hemavan

Publicerat den av Anders Ågren

Pressmeddelande 2016-12-05

Ågren (M): sälj Umeå kommuns semesterlägenheter i Hemavan!

dsc_0219

 

Umeå kommun äger ett antal lägenheter i Hemavan, Storumans kommun. De inköptes år 1987 för att kunna erbjuda kommunens anställda möjlighet att hyra ”fjällstugor” till låga priser. Kommunen äger dessutom, via kommunala bolag, ytterligare några lägenheter där. Moderaterna menar att det nu är hög tid att sälja dessa lägenheter.

– Umeå kommun borde inte äga lägenheter för semestersyfte – varken i Hemavan, på Gotland, i Thailand eller någon annanstans för den delen. Det är inte en kommunal uppgift. Vill man hyra lägenhet eller stugor finns det ju privata uthyrare, säger kommunalrådet Anders Ågren (M) i en kommentar.

Frågan om lägenheterna var uppe tidigare i år som ett politiskt ärende. Lägenheterna måste renoveras till höga kostnader och förslaget från tjänstemännen var att sälja lägenheterna. S, MP och V beslutade dock att behålla merparten av lägenheterna.

Umeå kommun har idag en begränsad budget för renoveringar av alla lokaler där man har ordinarie kommunal verksamhet. Att då satsa pengar på att fortsätta äga semesterlägenheter i Hemavan är en uppenbart felaktig prioritering, hävdar Moderaterna.

Dessutom är det bara ca en procent av de anställda som under årens lopp har haft möjlighet att utnyttja lägenheterna. Av kommunens ca 11 800 anställda är det alltså omkring 120 personer som använder lägenheterna.

 

Hela motionen bifogas nedan.

 

Motion till Umeå kommunfullmäktige

Sälj samtliga semesterlägenheter som Umeå kommun äger i Hemavan

Umeå kommun äger ett antal lägenheter i Hemavan, Storumans kommun. Tydligen inköptes de år 1987 för att kunna erbjuda kommunens anställda möjlighet att hyra ”fjällstugor” till låga priser. Kommunen äger därtill, via kommunala bolag, uppenbarligen ytterligare några lägenheter där. Nu är det hög tid att sälja dessa lägenheter.

Frågan om lägenheterna var uppe tidigare i år som ett politiskt ärende. Lägenheterna måste renoveras till höga kostnader och förslaget från tjänstemännen var att sälja lägenheterna. Ett vettigt förslag. Umeå kommun borde inte äga lägenheter för semestersyfte – varken i Hemavan, på Gotland eller någon annanstans för den delen. Dessutom är det bara ca en procent (!) av de anställda som under årens lopp har haft möjlighet att utnyttja lägenheterna. Vill man hyra lägenhet eller stugor finns det ju privata uthyrare.

Umeå kommun har redan idag en begränsad budget för renoveringar av alla lokaler där vi har ordinarie kommunal verksamhet. Att då satsa pengar på att fortsätta äga semesterlägenheter i Hemavan är en uppenbart felaktig prioritering. Av kommunens ca 11 800 anställda är det således omkring 120 personer som använder lägenheterna. Om man vill göra personalpolitiska insatser så vore det mer värdefullt att t.ex. återinföra friskvårdstimmen för alla anställda inom Umeå kommun, vilket vi moderater har föreslagit.

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad att kommunfullmäktige beslutar

att samtliga lägenheter som ägs av Umeå kommun i Hemavan, inklusive de som ägs av Umeås kommunala bolag, skall säljas.

Umeå 2016-12-05

 

Anders Ågren

Kommunalråd, M

 

Öka andelen lokalproducerad mat i Umeås upphandlingar

Publicerat den av Anders Ågren

En översyn av Umeå kommuns upphandlingspolicy har skett och ska snart upp till beslut i fullmäktige. Ambitionen från Moderaterna i Umeå har varit att upphandlingspolicyn ska utformas, så att det blir enklare att upphandla lokalproducerad mat.

Denna fråga har genom åren diskuterats mycket inte minst runt om i Västerbottens kommuner. Svenska företag med djurhållning har en tuff konkurrenssituation, där andra länder har lägre krav på djurskydd och annat. I vårt land serveras dagligen flera miljoner måltider i offentlig regi. I Umeå har vi sedan tidigare haft en upphandlingspolicy, där vi ska eftersträva delade upphandlingar för att underlätta för mindre företag att vara med. Detta kommer gälla även fortsättningsvis.

Vid gårdagens sammanträde på kommunstyrelsens arbetsutskott lade jag för Moderaternas räkning ett tilläggsyrkande till förslaget till upphandlingspolicy, om att djurskyddskrav motsvarande svensk lagstiftning skall ställas vid livsmedelsupphandlingar. Jag är mycket nöjd över att övriga partier gav sitt stöd till det tillägget. Varor och tjänster som den offentliga sektorn köper ska ha en sådan kvalitet att de ligger i nivå med kraven i svensk lagstiftning, till exempel svenska miljö- och djuromsorgsregler.

I vårt län finns det goda förutsättningar att producera ännu mer livsmedel än vad som görs idag, och jordbruket har en mycket viktig roll för en levande landsbygd. Vi ser dessvärre en allvarlig trend med färre och färre företag med djurhållning, såväl på nationell nivå som regionalt i Västerbotten.

De är viktiga företag och spelar en viktig roll för sysselsättningen, men de blir som sagt färre. Inte minst konkurrerar de med motsvarande företag från andra länder, där man har betydligt lägre krav på djurskydd och annat vilket gör prisbilden svår. En ökad produktion – oavsett om det är exempelvis mjölkproduktion eller köttproduktion – skulle kunna skapa många nya jobb.

Vi kan alla göra en insats genom att välja lokalproducerat i den mån det finns i våra affärer eller åtminstone svenskt. Därmed gör vi en insats för våra egna jordbruksnäringar och inte minst för att stötta en djurhållning som sker med respekt för djuren. Sedan har vi anledning att som sagt se över hur det går med våra upphandlingar.

Jordbruket har en nyckelroll för en levande landsbygd. Genom ditt aktiva val i butiken, och ute på våra restauranger för den delen – liksom vid offentliga upphandlingar – kan vi främja en livsmedelsproduktion som tar hänsyn till både djuren, miljön och folkhälsan.

Att byta namn på ”tjänsteman” till ”tjänsteperson” tydligen viktigare än att kartlägga hedersrelaterat våld på våra skolor!

Publicerat den av Anders Ågren

Namnbyte på ”tjänsteman” till ”tjänsteperson” är tydligen en viktigare jämställdhetsfråga inom Umeå kommun än att kartlägga s.k. hedersrelaterat våld och förtryck  mot flickor på våra skolor. Det är ju helt sjukt.

Idag togs två diametralt olika beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott i Umeå kopplat till jämställdhet. De rödgröna beslutade att rösta ja till förslaget att byta namn på ”tjänsteman” till ”tjänsteperson” inom Umeå kommun. Ingen av våra ca 11 800 anställda ska längre få använda ordet ”tjänsteman”, trots att det är en lika korrekt språklig beteckning som ”tjänsteperson”. Detta efter en motion från Feministiskt Initiativ. Från Moderaterna så röstade vi nej. Låt våra kommunanställda använda vilken synonym de vill – kommunfullmäktige passar inte som språkdomare! Ska vi verkligen ta enskilda politiska beslut om vilka av alla KORREKTA synonymer som ska få användas i kommunala handlingar?

Samtidigt säger de rödgröna i ärendet därefter på föredragningslistan NEJ till förslaget att kartlägga det hedersrelaterade våldet och förtrycket på skolorna i Umeå. Vad är egentligen det största problemet av dessa två frågor kopplat till jämställdhet? Våld mot kvinnor och flickor pga att de vill leva sina liv fritt från gamla medeltida kulturella och religiösa dogmer – eller att det könsneutrala ordet ”tjänsteman” fortsätter att användas parallellt med synonymen ”tjänsteperson”?

Anser verkligen Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Umeå att ordvalet ”tjänsteman” är ett större problem för jämställdheten än förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor och unga flickor?

Man driver en fullständigt meningslös symbolpolitik – kraftigt påhejade av Feministiskt Initiativ – och blundar för betydligt allvarligare problem i samhället!

 

Ingen kommun i landet får mindre pengar med den moderata budgetmotionen

Publicerat den av Anders Ågren

Bild1

Hans Lindberg (S) verkar av någon anledning vara lite desperat.

Nej, ingen kommun och inget landsting skulle få mindre pengar med Moderaternas budget jämfört med regeringens budget för 2017.

För Umeås kommuns del innebar den moderata budgetmotionen för år 2017 ca 16,8 miljoner kr MER än med regeringens budgetproposition.

Moderaternas nationella budgetförslag för 2017 innebär att välfärden tillförs mer pengar än i S/MP-regeringens budgetalternativ. Ingen ska känna oro för att det kompromissas med kvaliteten eller tillgängligheten i välfärden när det är krävande tider – när Moderaterna får bestämma. Ambitionerna i skolan höjs och välfärden stärks genom mer resurser till kommunerna.

Satsningarna i Moderaternas budgetmotion innebär att skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden tillförs över 10 miljarder kronor redan för 2017. Sammantaget tillförs skolan, vården, omsorgen och den allmänna välfärden över 60 miljarder kronor fram till år 2020. Det ska jämföras med regeringen som tillför kommunerna drygt 40 miljarder kronor under samma period. Våra ambitioner för skolan är dessutom betydligt högre jämfört med regeringen. En betydande andel av skolsatsningarna stärker därför kommunernas ekonomi.

Som sagt – med den moderata budgetmotionen går det inte att hitta en enda kommun i landet som får mindre pengar än jämfört med S/MP-regeringens budgetproposition.

Riv upp beslutet från 2009 om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

Publicerat den av Anders Ågren

Skriver i dagens VK på debattplats om det misslyckade försöket inom Umeå kommun med att slå ihop tio förvaltningar till en gemensam förvaltning. Riv upp beslutet från 2009.

Riv upp beslutet om en gemensam förvaltning inom Umeå kommun

En viktig del i en kommuns attraktivitet är att vara en modern och bra arbetsgivare. Detta bygger i sig på att man har en välfungerande kommunorganisation. Så är tyvärr inte fallet idag. Vi ser parallellt en oroande trend sedan år 2011, där sjukskrivningarna ökar hos de anställda inom Umeå kommun.

År 2009 beslutade kommunfullmäktige om en ny samordnad förvaltningsorganisation för Umeå kommun. De gamla förvaltningsgränserna revs bort och avsikten var att den nya organisationen skulle ge effektivare politisk styrning, bättre service till medborgarna och riva ”stuprören” mellan kommunens olika verksamhetsområden. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2010. Tio förvaltningar blev en enda förvaltning.

Organisationsförändringen väckte uppmärksamhet runt om i landet. Tidigare hade detta genomförts främst i ett antal mindre kommuner, där man samtidigt förändrade den politiska organisationen för att den skulle stämma överens med förvaltningsorganisationen. Konkret innebar detta att man avvecklade facknämnderna, och istället inrättade ett antal utskott under kommunstyrelsen för att allt skulle hänga ihop – ledning och styrning. I Umeå valdes emellertid vägen att slå ihop alla förvaltningar till en, men utan att förändra den politiska organisationen.

Från tjänstemannahåll fick vi politiker höra att den nya organisationen skulle kunna ge besparingar på hela 100 miljoner kronor – pengar som skulle frigöras för att förstärka verksamheten i välfärden.

Nu har det snart gått sju år sedan den nya organisationen infördes. Om det hittills har gett några besparingar överhuvudtaget är ytterst tveksamt. Trots upprepade frågor i fullmäktige från oss moderater genom åren, så har detta inte kunnat påvisas. Tvärtom har det nog resulterat i ökade kostnader, om man beaktar all den arbetstid som gått åt för våra anställda till att sitta i interna möten vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år – för att försöka få detta med en förvaltning att fungera.

Samtidigt har vi allt sedan starten fått höra från kommunens medarbetare – på olika nivåer – att den nya förvaltningsorganisationen tvärtom har gett sämre förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten: alltifrån otydlighet om roller och ansvar, till sämre stöd. Detta uppmärksammade vi moderater redan år 2011 men situationen har inte förbättrats under de år som passerat sedan dess. Väldigt många anställda upplever dessutom att ”stuprören” har blivit ännu värre än när vi hade olika förvaltningar, trots intentionen om motsatsen.

Sammantaget verkar inga av de förväntade resultaten med en förvaltning ha uppnåtts. Inga ekonomiska besparingar, samtidigt som ”stuprören” och revirbevakandet mellan olika verksamheter har ökat i styrka. Det är skadligt för hela den kommunala verksamheten och tar bort kraft från många anställdas egentliga arbetsuppgifter. Ett avgörande problem är att den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen inte hänger ihop. Det blir en extremt otydlig och oklar styrning av verksamheten.

Detta har fått oss moderater att landa i slutsatsen att en förändring måste till beträffande kommunorganisationen. Även om vi stod bakom beslutet år 2009 är det bara att bita i det sura äpplet och medge att det blev fel. Efter sju år med EN gemensam förvaltning står vi fortfarande och stampar på samma plats – dividerar om gränsdragningar mellan verksamheterna – och värdefull tid och mycket energi har gått åt till internt arbete som inte gett några positiva resultat överhuvudtaget.

I juni föreslog Moderaterna att ett intensivt utreningsarbete borde genomföras denna höst. Utvärdera Umeå kommuns förvaltningsorganisation: vilka ekonomiska konsekvenser har den medfört? Verksamhetsmässiga konsekvenser? Bättre eller sämre service? Vårt förslag avslogs.

Allt pekar enligt Moderaternas uppfattning på att vi ska riva upp beslutet om en förvaltning, och återgå till flera olika förvaltningar. Det kommer att tydliggöra ansvar, befogenheter och roller. Exakt hur det ska se ut får då återkomma för ställningstagande i fullmäktige. Då kommer också den kommunala organisationen som helhet att få arbetsro och kunna fokusera på det egentliga uppdraget. För i dagsläget fungerar inte den kommunala organisationen som den borde – det är skadligt för Umeå kommun som arbetsgivare, det är skadligt för våra medarbetare inom kommunen.

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Umeå

Umeå kommun mot ett underskott för tredje året i rad

Publicerat den av Anders Ågren

IMG_0313

I dagens lokaltidningar rapporteras från gårdagens debatt i kommunfullmäktige, om delårsrapporten jan-aug 2016 för Umeå kommun.

Tyvärr avslog de rödgröna partierna återigen yrkandet från våra fyra Allianspartier, nämligen ”att ge KS i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att minimera det prognosticerade underskottet för Umeå kommun för innevarande år, samt att vidtagna åtgärder och effekterna av dessa redovisas till kommunfullmäktige i december”.

Umeås styrande socialdemokrater gillar att tala om Umeås – i många delar – positiva utveckling och alla de satsningar som görs. Det kan vi läsa även i början av förordet till delårsrapporten. Men de undviker att nämna att de tappat greppet över den kommunala ekonomin. En förutsättning för att säkerställa framväxt av nya jobb och en investeringsvilja är ordning och reda i den kommunala ekonomin. För oss moderater, liksom övriga i Alliansen, är en stark ekonomi i balans grunden i den ekonomiska politiken.

Trots högkonjunktur – och två kr högre skatt än jämförbara kommuner – går kommunen mot ett minusresultat för tredje året i rad, vilket i sig är en bedrift.

Från Allianspartierna har vi hela tiden haft alternativa budgetförslag för kommunen. Det kvarvarande underskottet från 2015 måste återställas och hade redan varit åtgärdat, om Allianspartiernas senaste gemensamma budget hade vunnit bifall förra året. Enligt delårsrapporten kommer Umeå kommun dessutom att göra ett underskott för 2016 på -16 miljoner kr. I sammanhanget ska sägas att prognosen vid förra tertialen var ännu sämre, så en viss förbättring har skett under dessa månader. Rätt ska vara rätt.

Socialdemokraterna röstade alltså för andra gången på fyra månader ned Alliansens förslag att vidta åtgärder för att minimera det prognosticerade underskottet för 2016. Vän av ordning kommer ihåg att Lindberg och övriga inom (S) vid kommunfullmäktige i april bröt mot de rekommendationer som RKR (rådet för kommunal redovisning) hade meddelat hösten 2015, beträffande hur en kommun ska hantera balanskravsresultatet. Detta trots påpekande från både tjänstemännen inom Umeå kommun och de förtroendevalda revisorerna.

Socialdemokraterna beslutade att smita undan balanskravsresultatet och eventuella krav på återbetalning av underskott som kommunen redan dragit på sig. Från Allianspartierna yrkade vi att vi skulle följa synpunkterna från revisionen och Rådet för Kommunal redovisning. Likaså yrkade vi avslag på att finansiera det s.k. arbetsmiljöprojektet (försöket med 6-timmarsarbetsdag till en kostnad av ca 5 mkr), genom att försämra resultatet för innevarande år.

Det sistnämnda är nu en av orsakerna till att Umeå kommun kommer göra ett underskott för 2016.

Umeå kommuns kostnadsnivå

Publicerat den av Anders Ågren

I dagens VK är det en artikel om kostnaderna för Umeå kommun, som man onekligen kan höja på ögonbrynen inför. Där går att läsa att VK har undersökt kostnadsnivåerna med rikssnittet för olika verksamheter, och bl.a. kommit fram till att Umeå kommun har lägre kostnader än rikssnittet för bl.a utbildning, individ och familjeomsorg mm.

Uppgifterna ska vara hämtade ur Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. Kommun- och landstingsdatabasen ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting är föreningens medlemmar.

VK:s slutsatser är emellertid tvärtemot vad ekonomiavdelningen inom Umeå kommun har kommit fram till genom åren. Likaså Dagens Samhälle (tidningen som ägs av SKL) gjorde en liknande undersökning för ett år sedan, och då var Umeå kommun en av de kommuner med absolut högst kostnadsnivå i hela Sverige. Just beträffande kärnverksamheten. Där hamnade vi på plats 283 av landets 290 kommuner. Det ska bli intressant att titta närmare på detta.

Under vårens budgetberedning har ju annars förvaltningen visat hur Umeå kommuns verksamheter generellt ligger på väldigt höga kostnadsnivåer. Jämfört med andra kommuner i riket, liksom om vi jämför med liknande städer som Lund och Uppsala, så sticker Umeå kommun ut genom att ligga så mycket högre. Genom att ta ut två kronor mer i skatt än jämförbara kommuner, så har det satsats ca 520 miljoner kr mer varje år i kommunens verksamhet utöver de extra intäkter vi får från vattenkraften.

I en undersökning av Dagens Samhälle hösten 2015 – som jag nämnde här ovan – hamnade vi på plats 283:e plats av landets 290 kommuner – när det gäller kostnadsnivån. Detta bekräftas i det underlag som presenterats för budgetberedningen, där kostnadsbilden ser ut på nedanstående vis.

Hur många procent dyrare verksamheten är jämfört med snittkostnaden för övriga kommuner i Sverige (antalet miljoner kr som detta motsvarar varje år inom parentes):

 

Kulturverksamheten                                 98,6%                                  (150 mkr)

Individ- och familjeomsorgen                 23,9%                                 (95 mkr)

Äldreomsorgen                                         15%                                     (131 mkr)

Förskolan                                                  21,7%                                  (189 mkr)

Grundskola                                               6,3%                                    (61 mkr)

Gymnasie- och vuxenutbildning          13,1%                                  (51 mkr)

Fritid                                                        24,4%                                  (40 mkr)

Umeå kommun tvingas göra om budgeten p.g.a. S-regeringens politik

Publicerat den av Anders Ågren

IMG_6828

Umeå kommunfullmäktige kommer i december med allra största sannolikhet tvingas justera den budget för 2017, som antogs i juni innevarande år.

Det av två anledningar: dels så försämras skatteprognosen från regeringen (skatteintäkter & bidrag) ganska dramatiskt för Umeås kommuns räkning med 70 miljoner kr för 2017, dels så sänker regeringen samtidigt den statliga ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och unga, vilket för 2017 innebär en försämring för kommunen med ca 70 miljoner kr. Allt som allt 140 miljoner kr. Detta således kopplat till saker som står utanför Umeå kommuns direkta kontroll. Men det visar tydligt att det spelar roll vilken regering som styr Sverige. Vi kommer alltså att tvingas göra om budgeten i Umeå kommun p.g.a. den politik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regering och riksdag driver.

För vi befinner oss i en högkonjunktur! Trots konjunkturuppgången bedömer nu både konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket att arbetslösheten ökar och sysselsättningsgraden minskar under kommande år, och andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden växer. Samtidigt kommer de offentliga finanserna dras med fortsatta underskott under hela mandatperioden.

Oroväckande nog förväntas regeringens åtgärder på arbetamarknadsområdet förstärka problemen; kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms enligt Konjunkturinstitutet försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet har bedömt att förändringar inom a- kassan, omläggningar inom arbetsmarknadspolitiken samt högre anställningskostnader för unga och äldre gör att färre står till arbetsmarknadens förfogande och minskar sysselsättningen. En utveckling i denna riktning, med försämringar av förutsättningarna för jobb och ekonomisk tillväxt, är fel väg för Sverige.

Sedan gör det ju inte saken bättre att samma konstellation – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – får styra och ställa över den ekonomiska politiken för Umeå kommun. Men även det får konsekvenser. Umeå kommun är på väg mot ett underskott för tredje (!) året i rad. Och så sent som igår, så avslog dessa partier Allianspartiernas yrkande i samband med delårsrapporten om att vidta åtgärder för att minimera årets underskott.

Regeringen står utan en jobbpolitik och förefaller sakna ambitioner när det gäller att presentera en samlad strategi som kan leda till en varaktig höjning av sysselsättningen. Vi behöver ekonomiskt ansvarsfulla partier vid makten, såväl på riksplanet som lokalt här i Umeå.

Det saknas idag!