Välkommen att följa mig på sociala medier. Så här i sommartider så kommer nog aktiviteten på bloggen att bli lägre. Däremot lär det bli desto mer av uppdateringar på snapchat, instagram och facebook. Twitter också för den delen.
Så välkommen! Och ha en trevlig sommar!
När jag deltog vid Dunckers dag i onsdags så passade jag på att tala om förbindelserna över Kvarken, och det samarbete som finns mellan Umeå kommun och Vasa Stad, både när det gäller gemensamt färjebolag och gemensamt hamnbolag. Vi är ju beroende av fungerande förbindelser.
Jag hade då bara passagerarsiffrorna för det första kvartalet tillgängliga för Wasaline och Wasa Express, men nu har det kommit ännu färskare siffror. Det är en strålande utveckling beträffande färjetrafiken! Bara i juni var det en ökning av passagerare med 10 procent, och frakterna ökade med 22 procent. Mycket positivt för oss som brinner för samarbete mellan Umeå och Vasa, mellan Västerbotten och Österbotten.
Nu gäller det att på båda sidor om Kvarken ro i land finansieringen av den nya färjan, som kommer att behövas på några år. För klockan tickar.
Här nedan kommer ett utdrag från Yle, som rapporterar om framgångarna.
Utdrag ur artikel från Yle Nyheter på nätet.
”Året fortsätter som det började för Wasaline – färjtrafiken går strålande. Juni gick ännu bättre än årets fem första månader. Ekonomiskt blir det ett riktigt bra år för rederiet.
I juni reste 21 247 personer med Wasaline. Det är ökning med drygt 10 procent eller 3 000 personer mer jämfört med juni ifjol.
Ännu bättre siffror visar frakterna som i juni ökade med nästan 22 procent. Jämfört med ifjol ökade omsättningen i juni med 230 000 euro.
På ett halvår har Wasaline ökat omsättningen med närmare en miljon euro. Ifjol gjorde Wasaline en vinst på cirka 900 000 euro med en omsättning på 17 miljoner euro.
Resultatet blir bättre i år trots att bränslepriserna ökat med cirka 200 000 euro, säger vd Peter Ståhlberg.
– Som det ser ut kan man bara mysa inför sommarvärmen bara den kommer.”
I dagens Folkbladet skriver jag och Elmer Eriksson, viceordförande i För- och grundskolenämnden om vikten av att värna valfrihet inom skola, samt att ett aktivt och obligatoriskt val av skola borde införas. Insändaen bifogas nedan.
Nyligen presenterade SVT en opinionsundersökning från Novus som visade att en majoritet av befolkningen anser att det är viktigt eller mycket viktigt att få välja sina barns skola. Bara 15 procent anser att det är ganska eller mycket oviktigt. Lyssna på detta!
Valfriheten i skolan ska värnas. Det viktiga är ju inte vem som är huvudman för en skola – det viktiga är hög kvalitet. Att få välja skola och förskola skapar trygghet. Tidigare undersökningar har pekat på att 3 av 4 föräldrar och elever anser det vara positivt att kunna välja skola. Tydligt är i alla fall att det finns ett överväldigande stöd för det fria skolvalet.
Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Det finns ett egenvärde i att individen kan välja skola själv – och inte styras av beslutsfattares godtycke.
Därför ska val av skola bli obligatoriskt. Moderaterna i Umeå har tidigare lämnat in en motion i ärendet, vilken blev nedröstad våren 2017. Men vikten av att införa ett aktivt och obligatoriskt val av skola kvarstår.
Anders Ågren (M), Kommunalråd
Elmer Eriksson (M), Vice ordförande, För- och grundskolenämnden
Idag hade jag förmånen att vara inbjuden att hålla tal i samband med Dunckers dag i Hörnefors, till åminnelse av 5 juli 1809 då överstelöjtnant Duncker stupade i strid med ryska styrkor som dessförinnan intagit Umeå. Idag var det först en stämningsfull gudstjänst i Brukskyrkan, därefter procession till monumentet med fanvakt.
Där hölls tal av gästande militärer från både Finland och Sverige, liksom av mig själv för Umeå kommuns räkning. Därefter lade vi ned kransar vid Dunckersmonumentet. På bilden nedan står jag med en av arrangörerna, överstelöjtnant Erik Eriksson med en bakgrund i finska försvarsmakten. Till höger överste Mikael Frisell, regementschef vid I 19 i Boden och chef över Militärområde Nord.
(OBS! Det talade ordet gäller. Brukar sällan hålla mig till manuset rakt av.)
Kära vänner, ärade gäster från när och fjärran!
I den isländska diktsamlingen Havamal från 900-talet, kan vi läsa ”Minnesstenar sällan stånda vid vägen, om ej ättlägg rest dem åt ättman sin”. Budskapet som talar till oss, är budskapet att efterlevande generationer har ett ansvar att minnas och uppmärksamma historien.
Det är en ära för mig att få stå här idag som representant för Umeå kommun, och tala vid högtidlighållandet av Dunckers dag den 5 juli. En dag som denna, då vi blickar bakåt – men också ges tillfälle att blicka framåt.
Sverige och Finland har en lång gemensam historia. I över 600 år var vi en del av samma nation, samma konungarike. Vi delade framgångar och motgångar tillsammans. Vi var ett och samma folk. Samma historia, samma kultur.
Friheten får emellertid aldrig tas för given.
När vi idag hedrar Överstelöjtnant Joakim Zacharias Duncker, som gjorde sin plikt och tillsammans med många av sina vapenbröder offrade sina liv – så gör vi det med vördnad.
Här i Hörnefors stod ett av de sista slagen på svensk mark. Tack vare Dunckers insats, så lyckades man skydda återtåget och rädda den svenska huvudstyrkan, stabilisera fronten och hålla tillbaka ryssarna som vid det laget hade intagit Umeå.
Kriget med Ryssland 1808-09 fick dramatiska konsekvenser. Sverige och Finland klövs mitt itu. Den östra rikshalvan skildes från Sverige. Som den svenska nationalskalden Esaias Tegnér uttryckte det ”Nyss lik en blodig sköld från statens hjärta ryckt! […] Farväl , du Sveas värn, farväl du hjältars land”. Det var en stor förlust för Konungariket Sverige, och Finland kom att styras av Ryssland. Det var först 1917 som Finland blev självständigt.
Därför har vi i år också ett märkesår!
I år firar ju Finland 100 år som självständig nation. Och vi ska naturligtvis fira detta tillsammans med våra finska vänner! Jag tillbringade nästan hela förra veckan i Vasa och Österbotten, och fick då ta del av allt som är planerat för resten av året för att fira dessa 100 år. Det är ett spännande program.
Även här i Umeå kommer vi såklart att fira Finland 100 år! Mellan Umeå kommun och Vasa stad finns det starka band. Likaså mellan våra län Västerbotten och Österbotten. Vasa och Umeå är sen tidigare vänorter, men banden går djupare än så. Trots att nationen splittrades i två delar, så fortsatte kontakterna över Kvarken. Umeås närmaste grannstad är ju faktiskt Vasa! Det är alltså inte Örnsköldsvik, inte Skellefteå utan Vasa som ligger närmast. Sen är det ju förvisso lite vatten emellan som måste överbryggas.
Även om Finland skildes från Sverige, så fortsatta intensiva kontaker mellan Umeå och Vasa. Under 1850-talet var det en blomstrande handel mellan de båda städerna. Det var en livlig trafik över Bottenhavet. När Kvarken frös till på vintern var det en intensiv trafik. Och på sommaren var det en livlig trafik med båtar, för att kunna föra över tjära, smör, råg och annat. På sommaren och hösten 1855, så kunde Umeå tulldistrikt rapportera om 1685 fartygsanlöp i hamnen. Av dessa var 1472 finska (!). Ni kan tänka er vilken trafik det måste ha varit!
Så här fortsatte det. Under andra världskriget var det också livliga förbindelser mellan den finska och svenska sidan. Bl.a. överfördes i all hemlighet vapen och ammunition över Kvarkens is, till den finska sidan.
Som en röd tråd genom historien löper just förbindelsen över Kvarken. För att kunna ha goda och frekventa kontakter krävs det ju att vi har fungerande kommunikationer!
Under lång tid hade vi en blomstrande färjetrafik mellan Umeå och Vasa. Det var mycket positivt för turismen och samarbetet mellan våra städer och regioner var på topp. I samband med EU-inträdet så försämrades paradoxalt kommunikationerna. Taxfree-försäljningen på färjan upphörde, vilket minskade resandet. Och det blev en negativ spiral.
Men 2012, efter flera misslyckade försök att upphandla driften av färjetrafiken, så beslutade Umeå kommun och Vasa stad att själva ta över driften av färjetrafiken. Vi bildade ett gemensamt bolag, vi köpte en befintlig färja – av den enkla anledningen att vi inte kunde riskera att färjetrafiken upphörde! Vi har också bildat ett gemensamt hamnbolag.
Färjetrafiken är viktig för vårt näringsliv, den är viktig ur ett arbetsmarknadsperspektiv, den är viktig för turism och för att människor ska kunna fortsätta umgås över Kvarken.
Och satsningen har varit framgångsrik! Antalet resande ökar år efter år. Godsmängden som transporteras med färjan ökar år efter år. Wasaline, med färjan Wasa Express, går bättre än vad vi hade kunnat drömma om!
Siffrorna för första kvartalet 2017 visar rekordsiffror för både passagerare och frakt. Antalet sålda hotellnätter ökar på båda sidorna om Kvarken. Det här visar bara på vikten av att ha välfungerande kommunikationer! Återigen har det blivit intressant och attraktivt att resa över Kvarken.
Som säkert många av er känner till, så jobbar vi nu intensivt. Både på den finska och svenska sidan, för att säkerställa en långsiktig lösning för färjeförbindelsen mellan Umeå och Vasa – detta genom en helt ny färja. Den nuvarande kommer hålla några år till, men sedan måste vi ha en ny på plats. Intensiva förhandlingar pågår både på nationell nivå och EU-nivå för att ordna finansiering för det.
Som jag inledde med att berätta så var vi från Umeå kommunledning i Vasa förra veckan. Träffade både ledningen för Vasa Stad, och ledningen för Österbottens landsskapsstyrelse. Och högst på dagordningen är att ordna en ny färja. Sedan har vi den uttalade ambitionen att fördjupa samarbetet inom hälso- och sjukvården, kompetensförsörjning och inom forskningen. Mellan våra regioner Österbotten och Västerbotten.
Vänner från Sverige, vänner från Finland!
En dag som denna, Dunckers dag, minns vi historien. Vi har en gemensam historia, en gemensam kultur. Vi hedrar dem som gav sitt liv för att kommande generationers frihet. Inte minst i Sverige har vi generellt varit alldeles för dåliga för att hedra våra veteraner.
Även om vi numera skiljs åt av en gräns, så gör vi allt för att den gränsen ska betyda så lite som möjligt för våra medborgare.
Vi söker samarbete på alla områden, där det går att samarbeta. Dels på internationell nivå, bl.a. genom ökat militärt samarbete mellan våra nationer. Men också i det lokala, mellan våra regioner och våra städer. Låt oss fortsätta på den vägen.
Tack för ordet!
På vk.se kan vi läsa nyheten om fortsatta investeringar på Umeå Airport. Mycket glädjande! Igår sattes spaden i jorden för att utöka antalet uppställningsplatser för flygplan från sex till nio. Det är investeringar för 27 miljoner kr under en treårsperiod. Av artikeln kan man få uppfattningen att det i investeringen ingår påbyggnad med en våning på terminalen, men nosbryggor, men om jag är rätt informerad så är det en ambition i nästa steg – men inget som är beslutat.
Hur som helst är det positivt att satsningarna på Umeå Airport rullar på! Att utöka antalet uppställningsplatser för flygplanen är viktigt, och sedan är det bra ju snabbare man kan komma igång med att bygga på en våning och ordna nosbryggor ut till planen från terminalen.
Goda flygkommunikationer till och från Umeå är av högsta prioritet!
Vid kommunfullmäktigesammanträdet i juni behandlades Umeå kommuns budget för 2018. Vid den slutgiltiga voteringen så stod Moderaternas förslag mot Socialdemokraternas/Miljöpartiets budgetförslag. Den avgörande skillnaden var skattenivån. Vi moderater föreslog en sänkning för år 2018 med 20 öre.
I vårt moderata budgetförslag sparade vi på kulturnämnden, tekniska nämnden, samt kommunstyrelsens anslag för att nämna några delar. En försäljning av kommunens ”tomma lokaler” till ett värde av 20 mkr, avveckling av Kvinnohistoriskt Museum för 12 mkr samt en lång rad av andra förslag. Totalt var det besparingar för 50 mkr jämfört med de styrande partierna S & MP.. Det skullefrigöra ett utrymme som möjliggör en sänkning av kommunalskatten med 20 öre.
Tyvärr blev det som väntat nedröstat. Men det är hög tid att sänka skatten i Umeå! Vi är sämst av landets 20 största kommuner i detta sammanhang. Det finns ingen koppling mellan hög kommunalskatt och hög kvalitet i verksamheterna. Av de 20 största kommunerna i landet är 13 styrda av Socialdemokraterna med samarbetspartier. ALLA dessa kommuner har lägre skatt än Umeå. Likaså de sex kommuner som är Alliansstyrda. De flesta har dessutom betydligt bättre resultat på slutraden än vad Umeå kommun har.
Oftast glöms det bort i den allmänna debatten att människor med små inkomster är de som beskattas allra hårdast. Kommunalskatten slår hårdast mot dem med låga inkomster, eftersom dessa har små marginaler.
Sänkt skatt ökar människors frihet, och minskar politikers makt.
Vi använder omkring 550 miljoner kr mer per år i våra verksamheter än jämförbara kommuner. Det vore ju snarast en världssensation om Umeå kommun inte skulle kunna spara en liten del av dessa pengar, och sänka skatten! Vi moderater vill se en stegvis sänkning av kommunalskatten. Även med vår sänkning kommer vi fortfarande att ligga högst av alla jämförbara kommuner, så Umeå kommun har en lång väg att vandra.
I dag presenterar SVT en opinionsundersökning från Novus som visar att en majoritet av befolkningen anser att det är viktigt eller mycket viktigt att få välja sina barns skola. Bara 15 procent anser att det är ganska eller mycket oviktigt.
Lyssna på detta!
Det viktiga är ju inte vem som är huvudman för en skola – det viktiga är hög kvalitet. Att få välja skola och förskola skapar trygghet. Tidigare undersökningar har pekat på att 3 av 4 föräldrar och elever anser det vara positivt att kunna välja skola. Tydligt är i alla fall att det finns ett överväldigande stöd för det fria skolvalet.
Valfriheten i skolan ska värnas. Det ska finnas lättillgänglig och relevant information om alla skolor och om vilka fristående och kommunala utbildningar som erbjuds i kommunen, så att det blir lättare för föräldrar och elever att välja skola. Det finns ett egenvärde i att individen kan välja skola själv – och inte styras av beslutsfattares godtycke. Därför ska val av skola bli obligatoriskt.
Moderaterna i Umeå har tidigare lämnat in en motion i ärendet, vilken blev nedröstad våren 2017. Men vikten av att införa ett aktivt och obligatoriskt val av skola kvarstår.
Jag har den här veckan tillbringat några dagar i Vasa, som faktiskt är Umeås närmaste stad rent geografiskt. Först två dagar för överläggningar med företrädare för Vasa Stad om bl.a. färjetrafiken som drivs i ett gemensamt bolag. Därefter möten med ledande politiker och tjänstemän vid Österbottens förbund. Vi kommer att ha de sista genomgångarna nu på förmiddagen i Vasa. Igår hade vi samtal med bl.a. landskapsstyrelsens ordförande, tillika riksdagsledamoten Joakim Strand (bilden nedan).
Vikten av samarbete över Kvarken mellan Umeå och Vasa, mellan Västerbotten och Österbotten, är ingen ny fråga. Vi har en lång gemensam historia. På de senaste åren har samarbetet gått in i ett alltmer intensifierat samarbete, som kan ses inom olika sektorer. Ett gemensamt färjebolag och ett gemensamt hamnbolag mellan städerna Vasa och Umeå är två sådana exempel. Resenärerna på Wasaline och färjan Wasa Express blir glädjande nog fler och fler, och siffrorna slår nu våra egna förhoppningar.
Handeln och transporterna i regionen över Kvarken är viktig för både Sverige och Finland. En välfungerande infrastruktur mellan norra Sverige och Finland är viktig för såväl våra stora industriföretag som för det växande antalet mindre och medelstora företag som verkar på båda sidorna av Kvarken. Den stora ökningen av antalet personresor visar att även privatpersoner har ett stort behov av en effektiv färjetrafik.
Det finns en oerhörd potential i att binda samman Vasa och Umeå ytterligare. Det handlar inte enbart om kommunikationsfrågor, även om arbetet med att säkerställa en långsiktigt fungerande färjeförbindelse med ny färja är högprioriterad för de närmaste åren. Och viktigt att understryka att det inte bara är en fråga för de två städerna. Det handlar om hela transportkorridoren. Det handlar om utvecklandet av E12-korridoren som löper från Finland genom Sverige och vidare till Norge och Atlantkusten. Vi är politiskt överens om vikten av att skapa goda förutsättningar för att stärka korridorens utvecklingsmöjligheter.
Men frågan är bredare än så. Det handlar dessutom om att fördjupa samarbetet mellan våra städer och län inom forskning, kompetensutveckling, samarbeten inom hälso- och sjukvård m.m. Det skulle stärka båda sidor av Kvarken och gynna vår region oerhört. För att detta skall fungera och bli framgångsrikt måste det politiska arbetet hålla ihop och jobba koordinerat i frågor av regional och nationell karaktär – inte minst när det gäller att påverka våra nationella regeringar – i både Sverige och Finland.
Umeå och Vasa, liksom våra län Västerbotten och Österbotten, har mycket att vinna på ett ännu mer intensifierat samarbete!
För ganska precis ett år sedan samlades de politiska kommunledningarna för de största städerna i norra Sverige till överläggningar på temat ”Människor och framtid i norra Sverige”. Vi träffades den gången i Örnsköldsvik, och de städer som fanns på plats var: Umeå, Luleå, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundsvall och Östersund. Både de ledande majoritets- och oppositionsföreträdarna var inbjudna.
Det var verkligen på tiden, och stort tack till Övik som stod bakom initiativet. Jag har länge efterlyst en tätare dialog och samarbete mellan se stora städerna i norr.
Denna gång träffas vi i Sundsvall. Måndag-tisdag.
En av många saker som diskuterades vid vår första träff var ”bilden” av norra Sverige. Tyvärr något som lämnar mycket i övrigt att önska. Vi kan se massmedia i kraftig omvandling, regionalredaktioner som försvinner och bilden av ”Norrland” i massmedia är ofta negativ. Bara det begreppet är ju i sig märkligt. ”Norrland/norrlänningar”. Som att de som lever och verkar i norra Sverige är en homogen grupp – därtill ofta generellt beskrivet som en enda plats som i grunden präglas av subventioner, avfolkning, och problem.
Detta trots att norra Sverige egentligen inte är annorlunda än övriga delar av Sverige. De allra flesta i norr bor i städer. Ca 70-75 procent. Det gäller att kunna erbjuda attraktiva stadsmiljöer som människor vill bo och verka i även i norr.
Så bilden av norra Sverige är helt klart en av flera saker som vi får kämpa med för att göra våra städer/omgivande regioner mer attraktiva för investerare, företag och människor som funderar på var de ska bosätta sig.
På återhörande!